A. E. W. Uppström †. Den 6 dec. 1935 avled i Stockholm f. d. häradshövdingen i Södertörns domsaga Anders Erik Wilhelm Uppström i den höga åldern av nära 91 år. Uppström var född år 1844 i Uppsala, blev student där år 1863, började sin verksamhet på det språkvetenskapliga området och disputerade på en avhandling »Gotiska bidrag med särskild hänsyn till de ambrosianska urkunderna», varefter han år 1869 promoverades till fil. doktor. Därefter ägnade sig Uppström åt juridiska studier, avlade redan 1870 hovrättsexamen och utnämndes efter fullgjord tingstjänstgöring 1872 till vicehäradshövding. Efter tjänstgöring i Göta hovrätt utnämndes han till fiskal 1879 och till assessor 1880. Emellertid blev Uppström sistnämnda år sekreterare i nya lagberedningen. I denna egenskap tjänstgjorde Uppström till år 1884 och hade sålunda betydande del i utformandet av det av beredningen nämnda år överlämnade förberedande utlåtandet om rättegångsväsendets ombildning. Såsom bihang till utlåtandet voro fogade bl. a. tre av Uppströmförfattade avhandlingar: »Översikt av straffprocessrätten enligt främmande och svensk rätt», »Om domstolarnes inrättning och därmed sammanhängande ämnen» samt »Översikt av den svenska processens historia».¹
    Uppström förordnades 1884 att tjänstgöra såsom revisionssekreterare och blev 1886 ordinarie revisionssekreterare. Det i synnerhet vid nämnda tid i hög grad uppslitande arbetet såsom föredragande i högsta domstolen var emellertid alltför påfrestande för Uppströms hälsa och krafter, varför han sökte och 1888 erhöll Södertörns domsaga. Denna domsaga, som vid Uppströms avgång från häradshövdingämbetet år 1910 med avseende å folkmängd och omfattningen av domsagoarbetet växt till en av landets största, förvaltade han sedermera, så länge han var i tjänst, med stor energi och skicklighet.
    Vid sidan av det omfattande arbetet i domsagan medhann Uppström ett icke obetydligt författarskap på rättslivets olika områden. Sålunda utgav han åren 1886—1910 27 upplagor av Sveriges rikes lag — en på sin tid icke minst på grund av däri förekommande hänvisningar till prejudikat högt skattad lagedition — samt åren 1891—1910 8 upplagor av Sveriges grundlagar och konstitutionella stadgar samt kommunallagarna. Vid femte nordiska juristmötet 1884 höll han ett inledningsföredrag »Om ersättning till

 

¹ Den sistnämnda har sedermera i sammandrag influtit i ett av Robert Millar utgivet samlingsverk: »A history of continental civil procedure», Boston 1927.

oskyldigt häktade och dömde». I det av den internationella kriminalistiska föreningen utgivna samlingsverket »Die Strafgesetzgebung der Gegenwart» hade han utarbetat redogörelsen för Sveriges straffrätt (Berlin 1894). Vidare var han författare till det följande år likaledes i Berlin utkomna arbetet »Rechtsverfolgerung im Internationalen Verkehr XIX. Abschnitt Schweden»; dessutom bidrog han med uppsatser i flera in- och utländska tidskrifter och tidningar, bl. a., Zeitschrift für vergleichende Rechtswissenschaft, Mitteilungen der intern. kriminalist. Vereinigung, Bulletin de la Societé de législation comparée och Annuaire de législation étrangére.
    Efter sitt avskedstagande kom Uppström i tillfälle att uteslutande ägna sig åt litterär och vetenskaplig verksamhet. Sålunda infördes i Bulletin de la Societé de législation comparée flera av Uppström författade uppsatser, och i årgångarna 1908—1930 av den av samma sällskap utgivna »Annuaire de législation étrangère» lämnade han årliga redogörelser för svensk lagstiftning under föregående år och bidrog därigenom att göra den svenska rätten känd i utlandet. Ännu så sent som 1935 innehöll den italienska tidskriften »La Giustizia penale» en av Uppström på italienska språket författad uppsats »La pena pecuniaria nel Portogallo».

Israel Myrberg.