LITTERATURNOTISER. 1431686 års kyrkolag. Utgiven av Samfundet Pro Fide et Christianismo. Med inledning av GABRIEL THULIN. Uppsala 1936. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag. XXX + 145 s. Kr. 4.00.

    Till kyrkolagens 250-årsjubileum har Samfundet Pro Fide et Christianismo utgivit en ny upplaga av kyrkolagen, avtryckt efter den första, år 1687 i Stockholm av JOHAN GEORG EBERDT utgivna upplagan. Såsom illustrationer hava medtagits facsimilereproduktioner av titelbladet och några andra sidor ur originaltrycket.
    Till lagtexten har fogats en inledning av samfundets ordförande, f. d. regeringsrådet GABRIEL THULIN. I en första avdelning behandlas här kyrkolagens tillkomst och dess senare historia. Därefter lämnas en orientering rörande förhållandet mellan 1686 års kyrkolag och begreppet kyrkolag i regeringsformen, och slutligen ägnas några ord åt den aktuella frågan huruvidaen revision av kyrkolagen bör komma till stånd.

E. A.

 

    Deutsche Juristen-Zeitung har upphört med utgången av förra året. Dess verksamhet har övertagits av Zeitschrift der Akademie für deutsches Recht.
    Nedläggandet av Deutsche Juristen-Zeitung utgör enligt en artikel av riksjustitieministern FRANK i dess sista häfte ett led i nyordnandet av tidskriftsväsendet i Tyskland. Zeitschrift der Akademie für deutsches Recht, vilken detta år utger sin fjärde årgång, utkommer liksom Deutsche Juristen Zeitung två gånger i månaden och lägger vikt vid nyhetstjänst och över huvud ett aktuellt innehåll.
    Deutsche Juristen-Zeitung grundades av OTTO LIEBMANN och leddes av honom i 38 år. Såsom SvJT uttalade, när Liebmann vid utgången av år 1933 drog sig tillbaka (se 1934 s. 198), har Deutsche Juristen-Zeitung tillvunnit sig högt anseende såväl inom som utom Tyskland. Den torde ha varit den källa, ur vilken man i Sverige företrädesvis hämtat kännedom om tyskt rättsliv.

I. S.

 

    Tidsskrift for Rettsvidenskap. Det senare dubbelhäftet för år 1936 inledes med en omfångsrik och särskilt för svensk läsekrets betydelsefull avhandling av professor NILS HERLITZ om »Rättsskyddet i svensk offentlig rätt» Grundvalen för framställningen utgöres av föreläsningar, som förf. hållit vid Oslo universitet efter inbjudan av den norska avdelningen av kommittén för samarbete mellan Nordens universitet. Under en viss betoning av bristerna i enskild medborgares möjligheter att erhålla rättsskydd mot olagliga stats- och förvaltningsakter redogör förf. bl. a. för domstols rätt att kontrollera statsmakternas och ämbetsmyndigheternas sätt att utöva sina maktbefogenheter samt för offentlighetsprincipens innebörd och betydelse för rättssäkerheten i vårt förvaltningssystem. Vid sidan av dessa mera formella garan-

144 TIDSKRIFTSÖVERSIKT.tier mot oriktigt handhavande av statsfunktionerna betonas vidare den inre garantien för rättssäkerheten, nämligen kravet på noggrann och objektiv utredning och omprövning såsom grundval för alla beslut av rättsligt förbindande karaktär. Slutligen lämnar förf. en ingående undersökning av besvärsinstitutet i förvaltningsrätten. — Bland övriga uppsatser märkes en återblick av ALF Ross över den Kelsenska rättslärans utveckling under 25 år. — Ganska omfattande äro redogörelserna för praxis i de nordiska ländernas högsta domstolar, avgivna av TROELS G. JØRGENSEN (för Danmark), R. EKLUND och E. STENBECK (för Sverige) samt EINAR ARNORSSON (för Island). — Bland recensionerna märkas redogörelser för nyare skandinavisk litteratur om försäkringsväsendets historia. — Som bilaga till den nu avslutade årgången av TfR har utgivits en omfattande avhandling av TARALD LUNDEVALL om »Samvirkeformer i sildefisket og de rettsregler og kutymer som knytter sig til dem».

I. A.