REINHART BERGER. Rechtsgeschichte der schwedischen Herrschaft in Vorpommern. Würzburg 1936. Triltsch. VIII, 68 s. M. 2.00.

 

    Författaren har valt till uppgift att skildra det inflytande, som det svenska väldet i Vorpommern, omfattande tiden 1648—1814, utövat på samhällslivet i den erövrade provinsen. Framställningen har uppdelats på två perioder, för vilka 1806 års statskupp fått bilda ett naturligt skiljemärke. Avhandlingen innefattar en ingående och saklig redogörelse för de förändringar, som på svenskt initiativ företagits med avseende på författning, förvaltning, ståndsförhållanden, rättsskipning och andra grenar av samhällslivet. I huvudsak beröras sålunda endast ämnen, som falla inom ramen för den yttre eller allmänna rättshistorien i vidsträckt mening, innefattande i överensstämmelse med hävdvunnen tysk doktrin jämväl statsrättens och förvaltningsrättens historia. Vad den inre eller speciella rättshistorien angår, har

LITTERATURNOTISER. 233det svenska inflytandet varit mycket ringa. Frånsett det militära området, varest svensk rätt vann tillämpning, fick Vorpommern behålla sin inhemska rätt, som vid detta tidsskede i stort sett byggde på usus modernus pandectarum jämte äldre lybsk rätt. Snarast har härutinnan ett inflytande i motsatt riktning gjort sig gällande, i det att bl. a. rättstillämpningen vid tribunalet i Wismar, särskilt genom förmedling av MEVIUS' bekanta arbete, varit en av de vägar, varpå kunskapen om den tysk-romerska rätten vunnit spridning i vårt land. Det var först i samband med 1806 års statskupp, som ett försök gjordes att införa svensk rätt i Pommern; denna plan, som avsatt ett resultat i 1807 års lagsamling, blev dock som känt icke förverkligad.
    Framställningen är av rent beskrivande art; den har sålunda begränsats till att i systematisk ordning återgiva de tid efter annan vidtagna åtgärderna. Visserligen har härvid tillika undersökts, huruvida de genomförda förändringarna ägt motsvarigheter i svenska förhållanden och sålunda varit uttryck för en strävan att åvägabringa likformighet. Däremot hava dessa icke insatts i de olika politiska och kulturella sammanhang, vari de ingått; en framställning av sådant slag skulle utan tvivel i ej ringa mån hava förhöjt avhandlingens vetenskapliga värde. Erkännas må dock, att även en deskriptiv undersökning givetvis är av stor betydelse för forskningen. Av särskild vikt är det föreliggande arbetet med hänsyn därtill att ämnet endast i vissa delar blivit föremål för behandling inom svensk doktrin; erinras må om O. MALMSTRÖMS arbete »Bidrag till Svenska Pommerns historia», I, 1630—1653, II, 1653—1660, (1892—94) samt om L. DALGRENS avhandling »Sverige och Pommern 1792—1806» (1914).

I. W. S.