Nordisk Tidsskrift for Strafferet. Häftet 2 för innevarande år innehåller bl. a. en uppsats av byråchefen dr VELI VERKKO om könet som kriminalitetsfaktor vid våldsbrott. Uppsatsen, som utgör ett något omarbetat avsnitt av ett av förf:s finskspråkiga statistiska arbeten, belyser med stöd av material från ett stort antal länder, hurusom kvinnornas andel i brott mot liv och misshandelsbrott är mycket liten. I häftet märkes vidare ett föredrag av direktören för det norska botsfengslet HARTVIG NISSEN angående kriminalitetoch mentalhygien. Nissen framhåller, att man i stigande grad kommit till insikt om anlagens dominerande betydelse för kriminaliteten i jämförelse med den inverkan som utövas av uppfostran och miljö.

I. S.

 

    Nordisk Tidsskrift for International Ret. Acta scandinavica juris gentium. Fjärde häftet för 1936 av denna tidskrift inledes med J. L. BRIERLYS i Köpenhamn hållna föredrag »Rettens herredømme i det internationale Samfund», vilket på engelska varit infört i ett föregående häfte (jfr SvJT 1936 s. 528). I en artikel »Det internasjonale problem hos Hobbes og Spinoza», behandlar Dr. CHR. LANGE tvenne tänkare, som förf. sammanfattar under beteckningen »den internationella anarkiens teoretiker» och vilkas uppfattning är ett uttryck för det tillstånd, som rådde i Europa sedan medeltidens av påve- och kejsarmakt representerade universalism sprängts sönder genom de »suveräna» nationalstaternas framträdande. Förf. visar emellertid, att ehuru Spinoza lika väl som Hobbes utgår från att staterna leva i »naturtillståndet», så pekar särskilt hans sista ofullbordade arbete fram mot en pacifistisk och internationalistisk uppfattning. Prof. AXEL MØLLERS artikel »Bør Folkeforbundspagten reformeres?» inledes med en historisk framställning av äldre projekt till statssammanslutningar, som mer eller mindre kunna anses före båda Nationernas förbund, varvid förf. särskilt uppehåller sig vid ett mongoliskt projekt från början av 1300-talet, som också delgavs europeiska monarker. I fortsättningen av artikeln diskuterar förf. frågan, vilka reformer böra vidtagas i den nuvarande akten för Nationernas förbund, varvid misslyckandet av förbundets aktion i det italiensk-abessinska kriget givetvis är utgångspunkten. Förf. genomgår punkt för punkt de olika artiklarna i förbundsakten. I den nu publicerade delen av framställningen, som kommer att fortsättas, har han hunnit till art. 10, men får redan i samband med denna tillfälle att uppehålla sig vid nödvändigheten att stärka förbundets

sanktionssystem. En genomgående synpunkt är, att det är mera angeläget att de nuvarande bestämmelserna effektivt tillämpas, än att förbundsakten reformeras. Artikeln återger i mera utförlig form det föredrag, som prof. Møller höll i Stockholm i dec. 1936. — Häftet innehåller vidare biografiska uppgifter om de nyvalda medlemmarna av Haag-domstolen, översikter av tilldragelser på det internationella området m. m.

T. G—l.