UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1936.1

 

Av HOVRÄTTSFISKALEN ERIK ALEXANDERSON.

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK M. M.

Eek, Hilding. Sovjetryska rättsvårdsfrågor. SvJT s. 123—126.
Eek, Hilding. Juridiskt reportage från Balticum. SvJT s. 554—560.
Ekeberg, Birger. Domareutbildningen. SvJT s. 20—29.
Ang. samma ämne BJÖRN ZETTERSTRAND s. 29—39, EDWARD PI. OMAN s.39—50 och C. LINDHAGEN s. 52—54.
Gernandt, Edvard. Den nya tyska rättsläran. SvT s. 423—431.
Hurwitz, Stephan. Juridisk Praktikanttjeneste. J s. 363—367.
Jensen, Vagn. Betragtninger over Dommerens Stilling til Loven. UfR s. 193—199.
Kruse, Vinding. Forordningen af 10. Februar 1736. Ved 200-Aars Dagen. UfR s. 25—31.
Lehmann, Kurt. Den juridiske Uddannelse i Tyskland. J s. 453—464.
Marks von Würtemberg, Erik. Samnordisk lagstiftning. NT s. 423—443.
Rasmussen, V. Ravnsholt. Lidt om Loves Kundgørelse. J s. 262—265.
Ross, Alf. Sondringen mellem privatog offentlig Ret. TfR s. 109—125.
Skadhauge, Poul. Lidt om Rettens Dynamik. UfR s. 165—173.
Sørensen, Max. Juristernes økonomiske forhold i studietiden. J s. 196—200.

 

    1 Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis.— J = Juristen. — JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — NAT= Nordisk Administrativt Tidsskrift. — ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender.— NFT = Nordisk Försäkringstidskrift. — NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd.— NKT = Nordisk Kriminalteknisk Tidskrift. — NR = Norsk Retstidende. — NT =Nordisk Tidskrift. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS =Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SSkT = Svensk Skattetidning. — SSpT = Svensk sparbankstidskrift. — SvJT = Svensk Juristtidning.— SvT = Svensk Tidskrift. — SvStT = Svenska Stadsförbundets tidskrift. — TfR =Tidsskrift for Rettsvidenskap. — TSA = Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund. —UfR = Ugeskrift for Retsvæsen.

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1936. 505Sørensen, Max. Om juristernes praktiske uddannelse. J s. 125—131.
Ang. samma ämne ERNEST HARTVIGs. 143—145.


RÄTTSHISTORIA.
Almquist, Jan Eric. Domarereglernas slutord. SvJT s. 186—194.
Brilioth, Yngve. Till kyrkolagens 250 årsjubileum. SvJT s. 481 — 490.
Hafström, Gerhard. Ur Sunnerbo härads domböcker. SvJT s. 446—448.
Wedberg, Birger. Ett svenskt studiebesök i Norges Høiesterett 1825. SvJT s. 61—64.
Wedberg, Birger. Tärningkast om liv och död. SvJT s. 443—446.
Westerby, Erik. Vestjysk Retspleje paa Holbergs Tid. J s. 53—81.


OBLIGATIONSRÄTT.
Bennich, Lars. Trafikförsäkringen reformeras? SvJT s. 117—123.
Bergendal, R. Ny lagstiftning om skuldebrev. SSpT s. 251—270, 327—347.
Dahl, Dagfinn. Prosesshyppighet i ansvarsforsikring. NFT s. 559—560.
Ang. samma ämne AXEL SKIBSTED UfR s. 122—123.
Elstad, Harald. Begravelsesutgiftenes stilling i insolvente dødsboer. NR s.705—707.
Holm-Nielsen, Henning. Den funktionelle Retsmetode og Erstatningsretten. J s. 189—196.
Ljungholm, Carl. Om 24 § köplagen. SvJT s. 577—589.
Madsen-Mygdal, N. P. Om moderne Deviseret. UfR s. 269—284.
Marks von Würtemberg, E. Lagstiftning om skuldebrev. SvJT s. 1—19.
Monrad-Krohn, G. H. Traumatiske neuroser. NFT s. 99—109, 113—116.
Ang. samma ämne JOHAN NICOLAYSEN s. 110—113 och NILS FINN SIMONSEN s. 587—600.
Palmgren, Gunnar. Till frågan om fordringspreskriptionens rättsverkan. JFFT s. 228—240.
Palmgren, Gunnar. Vilken inverkan har en på grund av krig uppkommen prestationsomöjlighet på säljares förpliktelse att avlämna godset? JFFT s. 15—46.
Pedersen, Axel H. Bemærkninger om Entreprisekontraktens Formulering. J s. 209—224.
Simonsen, Nils Finn. Barns uaktsomhetsansvar. TfR s. 126—146.
Stoustrup, Axel. Lidt om en ny Afbetalingslov. UfR s. 225—231.
Ang. samma ämne FINN LORENTZENs. 253—258 och ALF Ross s. 285—288.
Thuresson, B. Högsta domstolens avgöranden beträffande skadeståndsanspråk i anledning av »Södertunnelns» byggande. SvStT s. 540—543.
Undén, Östen. Neutralitetsskydd vid ekonomiska konflikter. TfR s. 309—318.
Ussing, Henry. Udkast til en international Lov om Køb. UfR s. 1—6.
Ussing, Henry. Forsikrings- og Erstatningsdomme. UfR s. 97—101.
Ussing, Henry. Reform af Mortifikationslovgivningen. UfR s. 348—350.
Åström, A. Ett och annat ur lagberedningens förslag till lag om skuldebrev m. m. NFT s. 85—98.
Åström, A. Om behörighet vid uttagning å sparbanksbok. SSpT s. 148—169.


SAKRÄTT.
Andersen, Egmont. Kan Bestemmelsen i Tinglysningslovens § 10, 2. Stk., 2.Pkt, anvendes ved Lysning af Underpant i Løsøre? UfR s. 187—190.
Arnholm, Carl Jacob. Et spørsmål om panthaverens ansvar. NR s. 161—163.
Ang. samma ämne P. A. HOLM s. 577—578.
Bergquist, Thorwald. Några inskrivningsrättsliga spörsmål. SvJT s. 293—298.
Edling, Nils. Avstyckningshandlings fullständighet beträffande läge och gränser. SvJT s. 298—304.
Fallenius, B. Ändringar i servitutslagen. SvJT s. 639—642.
Frost, J. L. Bedre Beskyttelse af Aftægts-, Brugs-, Servitut- og lignende Rettigheder, der har sekundær Prioritet i fast Ejendom. UfR s. 203—206.
Jarner, Knud. Indenrigsministeriets Huslejeudvalgs Betænkning. UfR s.236—240.
Karlgren, Hjalmar. Säkerhetsöverlåtelse och pantsättning av lös egendom. SvJT s. 161—185.
Lamm, Kurt. Svensk rättspraxis. Sakrätt 1931—1935. SvJT s. 508—514.
Larsson, Sven. Aktuella hyreslagstiftningsfrågor. SvJT s. 538—540.

 

33—Svensk Juristtidning 1937.

506 ERIK ALEXANDERSON.Magnussen, O. K. Panteretsforskning. UfR s. 313—336.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 337—341.
Nial, Håkan. Om förvärv i strid mot legala förbud. TfR s. 1—77.
Paulsen, Wagn. Tinglysningslovens § 3. UfR s. 183—187.
Popp-Madsen, C. Nogle Huller i Ejendomsrettens grundlovmæssige Beskyttelse. J s. 441—451.
Rasmussen, V. Ravnsholt. Begrebet Landbrugsejendom. J s. 1—28.
Rasmussen, V. Ravnsholt. Til Tinglysningslovens Tiaarsdag. J s. 133—143.
Svennegård, Carl. Ekonomiska synpunkter på fastighetsböckerna. SvJT s. 631—634, jfr 1937 s. 263.
Sørensen, Tork. Bortfalder »Ejerpant» paa Tvangsauktion? UfR s. 232—236.
Walin, Gösta. Angående rätt att uppsäga intecknad gäld. SvJT s. 541—549, jfr 1937 s. 54 o. 255.


BOLAGS- OCH FÖRENINGSRÄTT M. M.
Edelman, Edvard, Kort redogörelse förlagen om stiftelser, given den 5 april 1930. DL s. 234—239.
Lundevall, Tarald. Samvirkeformer i sildefisket og de rettsregler og kutymer som knytter sig til dem. Tillägg till TfR, s. 1—164.
Nybergh, Gunnar. Till spörsmålet om giltigheten av bolagsstämmobeslut särskilt med hänsyn till bostadsaktiebolagets rättsförhållanden. JFFTs. 83—116.
Steensen, E. Kreditforeningsbetragtninger. UfR s. 58—76, jfr s. 92.
Ang. samma ämne SVEN CLAUSEN s. 190—192 och KNUD BENTZEN s. 341—347.
Torkild-Hansen, Carl. Salg af Aktieselskaber. UfR s. 47—49, 143—145.
Ang. samma ämne Sv. AAGE FUNDERs. 89—91, 178—179.


FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.
Bentzon, Viggo. Lidt Familieret. UfRs. 241—251.
Edling, Nils. Några ord om medlingenligt GB. SvJT s. 216—218.
Edling, Nils. 8 § andra st. i lagen om äktenskaplig börd. SvJT s. 551—553.
Gaarder, Karsten. Om de norske internasjonalprivatrettslige regler om »Uekte barns» rettsstilling overforfaren. TfR s. 78—108.
Grönvall, Filip. Översikt av lagberedningens förslag till revision av lagstiftningen om arv och testamente. JFFT s. 47—61.
Guldberg, Harry. Den svenska lagstiftningen om boutredning och arvskifte. TfR s. 288—308.
Hansen, Murk. Om Arv af Landbrugsejendomme. J s. 374—392.
af Hällström, E. Arvsrättsreformen. JFFT s. 301—330.
Laurin, Joel. Frånskild makes rätt till familjepension. SvJT s. 291—293.
Nial, Håkan. Bidrag till tolkningen av GB 6: 4 och 6: 5. SvJT s. 81—95.
Reitzel-Nielsen, Erik. Uægte Børns Retsstilling. J s. 105—123.
Sandström, Emil. Avveckling av bestående fideikommiss. SvJT s. 449—453.
Ståhle, Nils K. Engelskt lagförslag om äktenskapsskillnad m. m. SvJT s. 305—308.
W[edberg], B[irger], Mitt syskonbarn och mitt syskons barn. SvJT s. 642—644.


SPECIELL PRIVATRÄTT.
Alrutz, J. O. Vattenförorening och annan skada av kloakanläggning. SvStT s. 86—89.
Bæbenroth, Erhard, Kollektiv-Tegningsret og Ene-Prokura efter Aktieselskabsloven. J s. 257—262.
Ehrenreich Hansen, N. Y. Nyere dansk Lovgivning inden for den industrielle Retsbeskyttelses Omraade. NIR s.81—106.
Ekdahl, Curt. Ränta å ej protesterade växlar. SvJT s. 373—374.
Ang. samma ämne F. STERZEL s. 374—375.
Hagbergh, E. Den föreslagna rättsliga regleringen av passagerarebefordran till sjöss och vid lufttrafik. NTfIRs. 36—45.
Hemming-Sjöberg, A. Författarna och biblioteken. SvJT s. 628—631.
Isay, Hermann. Generalklausulens betydelse vid ingripande mot illojal konkurrens. NIR s. 145—154.
Jacobsen, Poul. Nogle Bemærkningerom Patentloven og Behandlingen af Patentsager. UfR s. 9—17.

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1936. 507Jantzen, Johs. I anledning av »Fredensbro»-saken. ND s. 161—178, 245—249.
Ang. samma ämne NIELS TYBJERG ND s. 241—244, NFT s. 391—408.
Klauer, Geory. Das deutsche Patentgesetz und seine. Neugestaltung. NIR s. 7—19.
Møller, Axel. Krig og Sanktioner medsærligt Henblik paa Søforsikring. NFT s. 33—42.
Pesonen, Leo. Brandlagen och dess inverkan på brandförsäkringsväsendet. NFT s. 117—137.
Scheel, H. Bygningslovens § 46, nr 3.NR s. 257—259, 262—268.
Ang. samma ämne ARNE SUNDE s. 260—261.
Skovgaard-Petersen, Kjeld. Cross liability og limitering. ND s. 97—108.
Stage, Sven. Kul- og Brændselsolieforraad som bidragende Værdi til Havari grosse. NFT s. 581—586.
Wyller, B. Om forholdet mellem kunstnerrett og mønsterrett i Norge. NIRs. 1—6.
Zetterlöf, Tage. »Both-to-blame» klausulen. ND s. 113—126.
v. Zweigbergk, Åke. Berlinkongressen för industriellt rättsskydd. NIR s.107—112.
v. Zweigbergk, Åke. Gemensam nordisk patentlagstiftning. NIR s. 155—162.
Ang. samma ämne BERNT LUND s.162, YRJÖ PULKKINEN s. 162—164, F. NEERGAARD-PETERSEN s. 164—166.


STRAFFRÄTT.
Agge, Ivar. Till den straffrättsliga konkurrenslärans utvecklingshistoria. JFFT s. 393—414.
Almquist, Viktor. Vedergällning eller humanitet. NTfS s. 33—46.
Arnórsson, Einar. Den ny islandske Lov om Afbrydelse af Svangerskab m. m. TfR s. 237—264, NTfS s. 1—32.
Bang, C. Et par Bemærkninger om Afholdspaalæg. UfR s. 93—97.
Bergendal, Erik. Några synpunkter rörande frågorna om konkursbrottens systematiska ställning enligt svenskrätt och om falsk bokföring. SvJT s. 407—430.
Bergendal, Erik. Svensk rättspraxis. Straffrätt 1931—1935. SvJT s. 590—608.
Bergendal, Ragnar. Straffpåföljder och förlust av allmänna befattningar.SvJT s. 206—209.
Danielson, G. Ny motorfordonsförordning och vägtrafikstadga m. m. SvJT s. 634—639.
Gløersen, Kyhn. Nogen bemerkninger om forholdet mellem frihetsstraffen og frihetsberøvelsen som sikkerhetsforanstaltning. NTfS s. 153—161.
Göransson, Hardy. Englands fångvård under tjugofem år. SvJT s. 644—646.
Heüman, Maths. Homosexualiteten och strafflagen. SvJT s. 105—107.
Heüman, Maths. Steriliseringslagstiftningen — det första årets erfarenheter. SvJTs. 456—458.
Hillgård, Karl. Nödvärnsrättens reformering. SvJT s. 209—213.
Hjertquist, Oskar. Nödvärnsrätten. TSA s. 42—43.
Holm, H. H. Strafforældelse. UfR s.42—46.
Holmgren, Kurt. Tillräknelighetsproblemen under diskussion. SvJT s. 284—287.
Hurwitz, Stephan. Straffen i kriminalpsykologisk Belysning. J s. 29—32.
Hurwitz, Stephan & Krabbe, Oluf. Responsum angaaende Forstaaelsen af Ansvarsbestemmelsen i Presselovens § 3. UfR s. 102—104, 149—153.
Ang. samma ämne ALF Ross s. 109—114 och TROELS G. JØRGENSEN s. 173—178.
Jacobi, Adam. Strafferettens nyeste Udvikling i Tyskland. NTfS s. 191—224.
Jørgensen, Troels G. Anvendelsen af borgerlig Straffelov ved Danmarks Højesteret i Aarene 1933—35. NTfSs. 134—145.
Kobbernagel, Jan. Nogle Bemærkninger om Mortification af Ærefornærmelser. UfR s. 305—312.
Krabbe, Oluf H. Om Ærefornærmelser. J s. 85—98.
Krabbe, Oluf H.. Om Straffens Udmaaling. SvJT s. 331—347.
Munck af Rosenschöld, Th. En svensk reform beträffande straffpåföljderna. NTfS s. 182—190.
Munck af Rosenschöld, Th.. Ändringar i den prästerliga strafflagen. SvJT s. 365—368.
Nissen, Hartvig. Er vår fangebehandling formålsmessig? NTfS s. 47—52.
Nissen, Hartvig. Ved samme handling både offer og forbryder. NR s. 209—210.
Nyman, Hjalmar. Ett svenskt lagförslag rörande verkställighet och förvandling av bötesstraff. NTfS s. 173—181.

508 ERIK ALEXANDERSON.Nyman, Hjalmar. Svenskt förslag tilllag om behandling av förbrytare hemfallna åt alkoholmissbruk. NTfS s. 225—229.
Nyman, Hjalmar. Svenskt förslag till vissa partiella strafflagsreformer. NTfS s. 230—234.
Planting, Börje. Steriliseringslagen. JFFT s. 159—176.
Popp-Madsen, C. Om sagsøgtes Adgang til Sandhedsbevis i Ærefornærmelsessager. TfR s. 265—287.
Rudstedt, Gunnar. Återfall i brott bland vissa ungdomsfångar i Sverige. NTfS s. 125—133.
Skjerbæck, Oluf J. Børneforsorgen og Kriminaliteten. NTfS s. 102—124.
Strahl, Ivar. Den nya straffarten ungdomsfängelse. SvJT s. 213—216.
Tjensvoll, Hanne-Marie. Det kriminologiske Institut i Paris. NTfS s. 146—152.
Verkko, Veli. Metoden vid jämförande undersökning av brottsfrekvensen i olika länder. NTfs s. 257—288.
Wigert, V. Otillräknelighetsproblemet. SvJT s. 622—628.
Worm, Aage. Straffe og andre forholdsregler i Holland samt nogle iagttagelser angaaende deres fuldbyrdelse. NTfS s. 289—320.


PROCESSRÄTT.
Agge, Ivar. Några anmärkningar rörande skadeståndstalan i brottmål. SvJT s. 241—267.
Ahrnborg, Bertil. Advokatståndets rekrytering och utbildning. TSA s. 1—7.
Alten, E. Naar inntreder virkningene av en rettsendrende dom eller kjennelse? NR s. 113—122.
Bauer, Harald. Förslag till ny lagstiftning om lagsökning och handräckning för fordran. TSA s. 76—83.
Bergquist, Thorwald. Domstolarna och sakkunskapen. SvJT s. 534—536.
Bentzen, Knud. Forholdet mellem Landmand og Købmand ved Gældssanering. UfR s. 77—88.
Bomgren, Gunnar. Tillströmningen till advokatyrket. TSA s. 8—15.
Dahl, Dagfinn. Voldgift eller rettergang. NFT s. 230—250.
Ekdahl, Curt. Om advokats rätt att frånträda ett uppdrag. TSA s. 100—120.
Godenhielm, Bertil. Tagande i bruk avsärskild dräkt för advokater, tillhörande Finlands Advokatförbund. DL s. 155—163.
Granfelt, O. Hj. Försvaret i brottmål. JFFT s. 62—77.
Hansen, Victor. Ændringerne i Retsplejeloven. UfR s. 125—143.
Hansson, Albert. Om rättegångs arvode och sättet för dess utfående. TSA s.121—127, 161—163.
Ang. samma ämne G. BOMGREN s. 127—132, 163—164.
Hurwitz, Stephan. Om Inddrivelse af Bøder og af konfiskerede Pengebeløb. NTfS s. 92—101.
Hurwitz, Stephan. Efterforskning og Forundersøgelse i Statsadvokatsager efter Retsplejerevisionen. UfR s. 289—305.
Jenrik, Oskar. »Skäliga ansedda . . .» Rättegångsarvodena i verklighetens ljus. TSA s. 147—160.
Knutsen, Fridtjof. Påtalemyndighet, politi, presse og publikum. J s. 201—208.
Ang. samma ämne ERNEST HARTVIGs. 273—276.
Larsen, A. P. I Forhold til Sandheden. J s. 469—477.
Leche, Ernst. Ökad muntlighet i hovrätterna. SvJT s. 287—291.
Leche, Ernst. Den nya landsfogdeorganisationen. SvJT s. 362—365.
Leopold, Göran. Kvinnan som domare. DL s. 406—410.
Liljestrand, G. Blodprovets rättsliga värde i bilmål. SvJT s. 107—111.
Ang. samma ämne TOR JERNEMAN s.369—372.
Lindberg, A. V. Är i mål rörande exekutiv säkerhetsåtgärd rätt till ändringssökande hos högsta domstolen ur rättsvårdssynpunkt påkallad? JFFT s. 223—227.
Nissen, Gunnar. Ophevelsen af overrettene ved den nye norske ankeordning. NAT s. 179—182.
Reitzel-Nielsen, Erik. Den ukontrollerede Retshjælp. J s. 353—363, jfrs. 424.
Romanus, Sven. Biträdesfrågan i domsagorna. SvJT s. 111—114.
Saarialho, Aarne. Högsta förvaltningsdomstolens befogenhet att återbryta utslag, som vunnit laga kraft. NAT s. 203—213.
Schlegel, Otto. Anklagemyndighedens Opgaver. J s. 225—247.
Sjöholm, Erik. 1936 års landsfogdereform. NKT s. 113—121.

UR NORDISKA TIDSKRIFTER 1936. 509Sørensen, Johs. Bør 1018-Forhør altidholdes for lukkede Døre? UfR s. 91—92, 145—146.
Ang. samma ämne AAGE SEIDENFADEN s. 104—105.
Wachtmeister, Arvid. Vittnespsykologi och rättegångsreform. SvJT s. 491—500.
W[edberg], B[irger]. En lucka i lagen. SvJT s. 553—554.


STATSRÄTT.
Berlin, Knud. Ekstraordinære Strafeftergivelser. J s. 33—49.
Berlin, Knud. Om Rigsdagsmænds Immunitet. J s. 173—187.
Fries, Peter A. Prövningen av lagars grundlagsenlighet i U. S. A. SvJT s. 348—361, 376—377.
Frykholm, Lars. Till frågan om Benjamin Höijers förhållande till romantikens politiska tänkande. ST s. 436—453.
Hagström, Bertil. Allmänna handlingars offentlighet. SVJT s. 453—456.
Jørgensen, Troels G. Administrativ Intervention i Retssager. NAT s. 20—23.
Lagerroth, Fredrik. Var det von Engeströmska författningsförslaget reaktionärt? ST s. 303—339, 403—435.
Simonsen, Johs. Forfatningsudviklingen i Tyskland. J s. 149—168.
Tingsten, Herbert. Röstplikt och valdeltagande. ST s. 227—253.


FÖRVALTNINGSRÄTT.
Bache, A. O. Enhedspoliti. J s. 265—272.
Barfod, A. De særlige Regler om Afskedigelse af Lærere i den danske Folkeskole. NAT s. 155—178.
Bellinder, Sven. Tingshusbyggnadsskyldigheten. SvJT s. 536—538.
Hartogsohn, S. Nyordningen af Danmarks Seddelbank. NAT s. 135—148.
Herlitz, Nils. Några kommunalrättsliga principfrågor. SvStT s. 525—535.
Ignatius, Gustav. Förslag till ny förordning om länsstyrelse i Finland. NAT s. 86—94.
Kuylenstierna, Carl W. U. Förslag till lagstiftning om kommunal fondbildning. SvStT s. 1—6.
Kuylenstierna, Carl W. U. Kommunernas underställningsfria lånerätt och sparbankerna. SSpT s. 584—590.
Linnos, K. A. Om förändringen av lagen om arbetares i Finland olycksfallsförsäkring och därtill anslutna åtgärder. NFT s. 293—301.
Lunde, Kristian. Medisinalforvaltningen i Norge og Danmark. NAT s.226—237.
Lundquist Andersen, Ax. Statens Revisionsvæsen i Danmark og Norge. NAT s. 112—125.
Mannio, N. A. Tjänstemännens ställning i den finska socialförsäkringen. NAT s. 149—154.
Pesonen, Leo. Finlands nya brandlagsstiftning och polisväsendet. NKT s.71—74.
Reuterskiöld, C. A. Hushållningssällskapen och förvaltningen. ST s. 1—10.
Spang-Hansen, T. De Apotekerne forbeholdte Varer. UfR s. 33—42.
Ståhlberg, K. J. Om ordnandet av den administrativa lagskipningen i lägreinstans. NAT s. 1—20.
Swensson, Gunnar, Stein och den preussiska stadsförvaltningens omorganisation. ST s. 133—149.
Thulin, Gabriel. Några förvaltningsrättsliga spörsmål enligt svensk praxis. NAT s. 238—242.
Østrem, Sigurd. Næringslivets rettsutvikling og offentlig forvaltning. NAT s. 71—85.


FINANSRÄTT.
Bæhrendtz, E. Tomträtten i svenskskattelagstiftning. SSkT s. 34—39.
Bratt, John. Reflektioner kring efterbeskattningsinstitutet. SSkT s.199—211.
Bratt, John. Om avdrag i förvärvskällan tjänst. SSkT s. 98—116.
Coucheron, J. Fr. Arveavgift av arveforskudd i form av livsforsikring. NFT s. 75—84.
Ekenberg, Otto. Översikt över Sveriges skatteavtal med främmande stater. SSkT s. 10—33.
Fredén, Kjell. Några ord om realisationsvinstbeskattning, särskilt med avseende å vinst vid försäljning avaktier. SSkT s. 129—139.
Fredén, Kjell. Om fördelning av värdeminskningsavdrag mellan olika beskattningsår samt några slutsatser i anledning av ett regeringsrättsutslag. SSkT s. 220—231.
Hedelius, Erik. Något om avdrag för

510 ERIK ALEXANDERSON.resekostnader och fördyrade levnadskostnader. SSkT s. 212—219.
Kuylenstierna, Carl W. U. Frågan om särskilda värden vid fastighetstaxeringen å de rättsliga fastighetsenheterna. SSpT s. 72—76.
Lembke, Martin. Omläggningen av den direkta statsbeskattningen. SSkT s.71—97, 180—189.
Lundevall, Adolf. Taxeringsvärdena och arvsbeskattningen. SvJT s. 114—117.
Ang. samma ämne GÖSTA EBERSTEIN s. 549—550.
Norrman, S. Processen i inkomsttaxeringsmål i Kammarrätten. SSkT s.1—9.
Thompson, Percy. Om dubbelbeskattning. SSkT s. 251—263.
Thore, Eric. Översikt över skattelagstiftningen åren 1929—1933. SSkT s. 40—51.
Åman, A. Maltdryckskommitténs förslag till omläggning av maltdryckslagstiftningen. SvStT s. 92—97.


INTERNATIONELL RÄTT.
Brierly, J. L. The rule of law in international society. ASJG s. 3—17, jfr NTfIR s. 185—200.
Björksten, S. R. Sanktionsproblemet. DL s. 14—30.
Brüel, Erik. Et Par Bemærkninger omgifte kvindelige Gesandters Retsstilling. NTfIR s. 165—168.
Erich, Rafael. Några folkrättsliga synpunkter hänförande sig till sanktionsproblemet. NTfIR s. 102—126.
Giraud, Emile. Sovjetruslands Optagelse i Folkeforbundet. NTfIR s. 23—35, jfr ASJG s. 18—30.
Kaira, Kaarlo. Om den direkta rättsverkan samt om verkställighet av statfördrag. NTfIR s. 127—151, jfr ASJG s. 39—67.
Lange, Chr. L. Det internasjonale problem hos Hobbes og Spinoza. NTfIRs. 201—223, jfr ASJG s. 83—106.
Malmar, Folke. Svenske Domme vedrorende international Privatret. NTfIR s. 152—161.
Møller, Axel. Tysklands Brud paa Locarnotraktaten. NTfIR s. 50—56, jfr ASJG s. 68—74.
Møller, Axel. Konflikten mellem Italien og Abessinien. NTfIR s. 56—58, 162—164, jfr ASJG s. 74—77.
Møller, Axel. Bor Folkeforbundspagten reformeres? NTfIR s. 224—262.
Raestad, Arnold. Statssuverenitet og Folkerett. NTfIR s. 3—22, 85—101.