August Goll †. På det gångna årets sista dag lyktades August Golls verksamma liv. Väl hade hans hälsa någon tid varit vacklande, men dödsbudet kom dock oväntat. Ty hans väsen präglades, nästan mera än av något annat, av kraft, och man hade därför trott att han ännu länge skulle kunnat motstå förintelsen. För blott några veckor sedan presiderade han vid Dansk Kriminalistforenings årsmöte, där även svenska gäster voro närvarande, och deltog i diskussionen med ett energiskt inlägg.
    Hans gärning har i Svensk Juristtidning skildrats i anledning av hans nyss passerade sjuttioårsdag och avgång såsom riksadvokat (1936 s. 401—406).Vid hans frånfälle skall här blott betonas, vilken stor förlust för det straffrättsliga arbetet — ej blott i Danmark, utan i hela Norden och utöver dess gränser — det är att ej längre äga tillgång till hans intresse, erfarenhet och arbetskraft. Hans verksamhet var mångskiftande. Den tyngst vägande insatsen är hans arbete för åstadkommande av Danmarks nya strafflag och därefter för att i livet genomföra dess många nydaningar. Det arbetet är av bestående värde. Det andades moderna idéer och humanitet, men saknade ingalunda energi i tillvaratagande av samhällsintressena. Sådan var hela hans personlighet: kraft och vitalitet i förening med bred och djup mänsklighet. Han var i mycket över vanliga mått. Så även i vänskap. Många, som hade förmånen att göra hans bekantskap, fingo i honom mycket snart en varm vän. Därför skola vi minnas honom ej blott med beundran utan ock med personlig saknad.                          

Ragnar Bergendal.

 

    I Dagens Nyheter för d. 2 jan. 1937 skriver prof. Nils Stjernberg i en nekrolog över Goll, efter att hava omtalat hans författarskap som straffrättsman och kriminalpolitiker och berört hans medverkan vid skapandet av den nya danska strafflagen, följande.

 

    Hans auktoritet sträckte sig även utanför hans eget lands gränser. Officiellt eller under hand har han medverkat vid reformarbetet även inom vårt land. Även i det internationella rättslivet deltog han verksamt och intresserat och alltid på ett respektingivande sätt. Hans mångsidiga intressen sträckte sig även till litteraturens och konstens riken, varom talrika artiklar i pressen bära vittne. Och liksom hos flera andra av rättsvetenskapens förgrundsgestalter inriktades genom en förmälning av dessa intressen med de rent juridiska hans håg till ett psykologiskt studium av de gestalter som världslitteraturens störste mästare i skildringen av mänskligt vilje- och handlingsliv ska

pat — till Shakespeare. Ett flertal dylika studier tillhöra, såsom det icke minst vägande, hans litterära bagage.
    Att en på dylikt sätt rustad personlighet därigenom icke blivit mindre i sin praktiska ämbetsgärning förstås av sig självt. Att ha åhört den humane danske riksadvokatens plädering i ett brottmål inför Højesteret, var ett verkligt minne för livet. Hans strävanden att åt den högsta åklagarmyndigheten i Danmark skapa samma förnämliga, av regeringen helt oberoende ställning, som tillkommer den norske riksadvokaten, rönte emellertid icke framgång.
    Bakom hela livsgärningen stod en underbart vital personlighet, som på ett märkligt sätt förenade norsk rättframhet och frimodighet med en äkta dansk humor och som åtminstone för den som skriver dessa rader efterlämnar minnet av en av de mest tjusande personligheter som han mött på levnadens väg.

 

N. S—g.