180 NOTISER.    Dödsfall. F. d. landshövdingen Gustaf Vilhelm Alexander Roos avled 19 jan. 1938. R. föddes 1859 i Sthm, avlade hovrättsex. i Uppsala 1882 och blev vice häradshövding 1885. Han tjänstgjorde därefter vid länsstyrelsen i Blekinge län, där han blev länsnotarie 1886 och landssekreterare 1898. Han var konsultativt statsråd 1906—1909. Han utnämndes till landshövding i Gotlands 1. 1912, från vilket ämbete han avgick med pension 1927. Han var ledamot av andra kammaren 1903—1908 och av första kammaren 1928—1935.
    Vice häradshövdingen John Hultgren avled 25 jan. 1938. Han föddes 1845 i Sthm, blev student 1865 och avlade hovrättsex. i Uppsala 1871. Efter tjänstgöring vid Sthms rådhusrätt började H. 1879 advokatverksamhet i Örebro. Åren 1885—1906 var han auditör vid Närkes regemente. H. ägde en av de bästa skalbaggsamlingarna i Sverige.
    Borgmästaren August Johan Ludvig Stenberg avled 2 febr. 1938. Han var född 1874 i Sthm, avlade mogenhetsex. där 1892 och jur. u. kand.ex. i Uppsala 1899. Efter tingssittning tjänstgjorde han i Skånska hovrätten, där han blev adjungerad 1906 och, efter att ha tjänstgjort som revisionssekreterare, hovrättsråd 1912. S. användes såväl före som efter sin hovrättsrådsutnämning i lagstiftningsarbete. Han lämnade 1918 hovrätten för att bliva borgmästare i Ystad. I denna stad mottog han många förtroendeuppdrag och nedlade bl. a. ett energiskt arbete för stadens utveckling till turist och rekreationsort.
    Rådmannen Bengt Vilhelm Bergengren avled 7 febr. 1938 i Sthm. Född i Stenbrohult, Kronobergs 1., 1887, avlade han mogenhetsex. i Sthm 1906 och jur. kand.ex. i Uppsala 1914. Efter tingssittning tjänstgjorde han vid Sthms rådhusrätt, där han blev kriminalassessor 1922, civilassessor 1924 och rådman 1933.
    Vice häradshövdingen Gustaf Berggren avled 8 febr. 1938. B. föddes i Sthm 1859, blev student i Uppsala 1876 samt avlade där fil. kand.ex. 1879 och jur. kand.ex. 1885. Han blev vice häradshövding 1887. Efter tjänstgöring i Svea hovrätt blev han 1901 kurator vid Sthms rådhusrätt och förmyndarkammare, från vilken befattning han 1926 avgick med pension. Åren 1888—1908 tjänstgjorde han såsom förste notarie i riksdagens andra kammare.

 

    Ny justitieminister i Finland. Den 11 jan. har häradshövding A. E. Ahmavaara befriats från uppdraget att vara justitieminister (SvJT 1937 s.442) och till posten har kallats chefen för republikens presidents kansli vice häradshövdingen Albin Ewald Rautavaara. Denne, som är född 1873,är sedan gammalt väl hemmastadd i det ministerium, vars chef han nu blir. Efter avslutade juridiska studier blev han nämligen först kanslist vid senatens ekonomidepartement och 1917 referendariesekreterare vid justitieexpeditionen, ur vilken sedermera justitieministeriet framgick. 1927 blev han referendarieråd och ministeriets kanslichef, på vilken post han kvarstod till 1931, då han utnämndes till chef för republikens presidents kansli.

O. Hj. G.

 

    Justitiedepartementet. Sedan chefen för justitiedepartementet 29 dec. 1937, jämlikt K. M:ts bemyndigande d. 17 i samma månad, tillkallat fem sakkunniga jämte sekreterare att inom departementet verkställa fortsatt utredning angående omorganisntion av landsfiskals- och stadsfiskals-

NOTISER. 181befattningarna och därmed sammanhängande spörsmål (se SvJT 1938 s. 103), har departementschefen 28 jan. 1938 utsett stadsfiskalen S. G. Berglund i Gävle, landsfiskalerna A. Gustavson i Östra Tranemo, E. NybergÅsele och S. Wadenius i Tumba samt fjärdingsmännen S. C. ThellnérSaltsjöbaden och G. Wähl i Älta att på kallelse av ordföranden deltaga i överläggningar med de sakkunniga.