RABBE AXEL WREDE.
IN MEMORIAM.
Finlands grand old man Rabbe Axel Wrede har gått ur tiden i den höga åldern av 86 år. När han på sin sjuttioårsdag år 1921 i denna tidskrift hyllades, avslutades hyllningen med ett tack för hans rika livsverk och en förhoppning att honom måtte beskäras en ljus och lätt ålderdom. Hans sjuttioårsdag betydde emellertid icke avslutningen av ett livsverk, och den långa tid av nära sjutton år, som förflutit sedan dess, har icke kommit att innebära ett ålderdomens otium för honom utan en fortsättning av ett verksamt liv framför allt i rättsvetenskapens tjänst. Han hade dragit sig tillbaka till sin gamla familjegård Wredeby och här fick han ostörd helt ägna sig åt det, som från ungdomen var hans största intresse, rättsvetenskapen och juridiskt skriftställarskap.
Redan 1922 och 1923 utkom den tredje omarbetade upplagan av hans också i vårt land väl kända och högt skattade verk, Finlands gällande civilprocessrätt. Han hade också håg och krafter att vidga ramen för detta verk. År 1929 utgav han sålunda som en ny tredje del därav en framställning rörande utsökningsväsendet. I förordet gav han en för honom personligen mycket belysande förklaring till att han gripit sig an med denna tredje del. Detta hade tidigare icke varit hans avsikt, men då anteckningarna till hans föreläsningar över utsökningsväsendet, av vilka andra upplagan utkom 1912 och redan länge varit utsåld, icke motsvarade berättigade anspråk, hade han företagit sig att utarbeta en helt och hållet ny framställning av ämnet och foga den som en tredje del till sitt stora verk. Att vid sjuttioåtta års ålder taga upp en så maktpåliggande uppgift och lösa den med samma klarhet och sunda omdöme som de tidigare utarbetade delarna var sannerligen en beundransvärd gärning!
En ståtlig kulturell bragd utgjorde också Wredes andel i det av bland andra Wach ledda stora samlingsiverket Das Zivilpro-
zessrecht der Kulturstaaten. På Wachs anmodan hade Wrede åtagit sig att här behandla svensk och finsk civilprocessrätt. Detta arbete var färdigt redan 1914 men dess utgivande blev då inställt. Efter en omfattande omarbetning utkom det 1924 och var försett med dedikation till Wach, »seinem hochgeschätzten Lehrer».
Dessa sjutton år omspänna också en mängd andra arbeten. Nya upplagor av flera av Wredes tidigare verk av handboks- eller läroboksnatur ha utkommit och tidskriftsartiklar behandlande olika rättsvetenskapliga spörsmål ha publicerats. Sålunda har han flera gånger ånyo röjt sitt redan i ungdomsarbeten visade processrättshistoriska intresse. I en artikel i Tidsskrift for Rettsvidenskap 1933 har han sammanfattat en mängd resultat av en granskning av ett par i Finland utgivna domböcker från 1400 och 1500-talen.
Sina förbindelser med universitetsvärlden fick Wrede återknyta 1918 vid Åbo akademis återupprättande. Han blev dess förste kansler och kvarstod i denna ställning till 1930. Detta lärosäte omfattade han med värme och kärlek. Han har i Finsk Tidskrift 1929 skildrat huru han fattade akademins uppgifter då och framdeles.
Med en äldre generation svenska jurister stod Wrede i livliga personliga och vetenskapliga förbindelser. Hans namn har häri landet städse framkallat beundran och vördnad för hans allvarliga, rättrådiga och förnäma personlighet. Hans betydelse för sitt land och dess kultur och därmed också för Sverige och vår kultur skall här alltid hålla hans minne hedrat och ärat.
Thore Engströmer.
Frih. R. A. WREDE, f. på Wredeby i Anjala socken 16 juli 1851, avled där 16 febr. 1938. Jur. kand. 1879, jur. dr 1884, prof. vid univ. i Helsingfors 1885, rektor 1905, v. ordf. i senatens justitiedep. 1905—1909, kansler för Åbo akademi 1918—1930. Ordf. i kommittén för omorg. av rättegångsväs. 1893—1901, medlem av grundlagskommittén 1917. Deltagare i lantdagar sedan 1877, vid flera lantdagar ordf. i lagutskottet, 1917 o. 1918 ordf. i grundlagsutskottet. Hedersdoktor vid Lunds m. fl. universitet. 1904—1905 deporterad och landsförvisad samt bosatt i Reval och Tyskland.