Lysande av ting. Med anledning av professor Almquists uppsats i juristtidningen för år 1937 (s. 635) angående lysande av ting och tingsfrid kan möjligen följande vara av intresse.
    I flertalet av de Gotlands norra domsagas domböcker från äldre tid, som finnas bevarade, har antecknats att häradshövdingen före målens företagande lyste ting och tingsfrid. Formuleringen växlar dock. Följande exempel kunna andragas:
    »Efter Kungl. Maj:ts allernådigste förordning och Sveriges lag lästes ting och tingsfrid för alla sökande till och ifrån tinget samt vad eljest lagen mera bjuder» (år 1685).
    »Sedan gudstjänst var förrättad efter vanligheten och tinget samt tingsfrid ordentligen lysts» (år 1713).
    »Sedan tingspredikan ——— hållen var satte sig Rätten och sedan häradshövdingen laga ting, tingsljud och tingsfrid utlyst» (från år 1723 och fram till slutet av 1740-talet).
    Med lysande av tingsljud torde avses att allmogen förmanades »till beskedlighet och stillhet» (jfr Almquists citat av Nehrman samt p. 3 i det av Almquist anförda formuläret). På hösttinget 1736, då 1734 års lag första gången togs i bruk, bibehölls formuleringen att ting, tingsljud och tingsfrid lystes, men tillades, att detta skedde i följe av 2 kap. 3 § RB.

K.-F. Pfeiffer.

    Universitetskanslern om privaträttsprofessurerna. I sitt d. 7 okt. 1937 avgivna betänkande med utredning i fråga om universitetens verksamhet och organisation (se SJT 1938 s. 15) har universitetsberedningen framlagt förslag till ändrad uppdelning av det privaträttsliga ämnesområdet mellan lärostolarna inom detta område. Efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter har universitetskanslern Ö. Undén d. 15 febr. 1938 avgivit utlåtande över betänkandet och därvid anfört:
    »Universitetsberedningens förslag beträffande privaträttsprofessurerna innebär en ändrad uppdelning av professurernas ämnesområden samt ändrade benämningar å lärostolarna. För närvarande finnas vid Uppsala universitet: 1) en professur i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt, samt romersk rätt; 2) en professur i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i familjerätt och sakrätt, samt internationell privaträtt; 3) en professur i speciell privaträtt. Å Lunds universitets stat äro upptagna: 1) en professur i civilrätt; 2) en professur i speciell privaträtt. Men dessutom har beslut fattats vid 1936 års riksdag om inrättande från och med den 1 juli 1938 av ytterligare en professur i privaträtt vid Lunds universitet, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela föreskrifter beträffande fördelningen av ämnesområdet mellan de tre privaträttsprofessurerna.

NOTISER. 249    Enligt universitetsberedningens förslag skulle vid vartdera universitetet de tre lärostolarna benämnas: 1) professur i privaträtt, särskilt familjerätt, (eventuellt: med internationell privaträtt); 2) professur i privaträtt, särskilt rätt beträffande fast egendom; samt 3) professur i privaträtt, särskilt rätt beträffande lös egendom.
    De juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund anse visserligen den hittills tillämpade fördelningen av ämnesområdet mellan privaträttsprofessurerna vara i vissa hänseenden mindre tillfredsställande men ha även framfört erinringar mot beredningens förslag. Olika meningar ha inom fakulteterna gjort sig gällande om den lämpligaste uppdelningen av ämnesområdet. Men enhällighet råder därom att den en gång vidtagna uppdelningen bör kunna med hänsyn till ändrade förhållanden eller vunnen erfarenhet utan större omgång och tidsutdräkt revideras. Fakulteterna föreslå fördenskull, att den närmare fördelningen av undervisnings- och examinationsskyldigheten må bestämmas av universitetskanslern. Vidare rikta sig båda fakulteterna i sina yttranden mot beredningens ståndpunkt att vid speciminering borde fordras professorskompetens inom det område av privaträtten, som särskilt angivits såsom professurens specialområde. Uppsalafakulteten anser, att professorskompetens bör kunna styrkas genom speciminering över hela ämnesområdet, även om en speciminering inom det särskilda området tillmätes ett visst högre värde. Lundafakulteten anser, att vid bedömande av sökandes kompetens och inbördes företräde specimination inom varje del av ämnet privaträtt bör betraktas såsom lika meriterande för envar av professurerna.
    Jag delar den av fakulteterna hävdade meningen, att den närmare fördelningen av ämnesområdet mellan de olika privaträttsprofessurerna må kunna fastställas utan hänvändelse till riksdagen. Det torde böra överlåtas åt Kungl. Maj:t eller, jämlikt § 114 mom. 2 universitetsstatuterna, åt universitetskanslern att efter hörande av universitetsmyndigheterna härom fatta beslut. Med denna ståndpunkt har jag icke anledning att nu närmare ingå på de synpunkter beträffande fördelningen, som i yttrandena framkommit. Den definitiva fördelningen av ämnesområdet behöver ej heller vidtagas före ledigförklarandet av vakanta professurer.
    Vad angår professurernas benämning ha yrkanden framkommit, att det gamla ämnesnamnet civilrätt måtte bibehållas och ersätta den av universitetsberedningen föreslagna benämningen privaträtt. Detta förslag finner jag beaktansvärt.
    I anslutning till Lundafakultetens förslag förordar jag att vid Lunds universitet, där hinder icke möta mot en omedelbar förändring av professurernas områden, de tre professurerna upptagas i staten under följande beteckningar: 1) en professur i civilrätt med internationell privaträtt; 2) två professurer i civilrätt.
    Vad angår Uppsalafakulteten önskar den nuvarande innehavaren av professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i obligationsrätt, samt romersk rätt, enligt vad av handlingarna i ärendet framgår, icke åtaga sig en ändrad undervisnings- och examinationsskyldighet. En ändring är sålunda ej aktuell. Professuren torde dock lämpligen kunna erhålla den förkortade benämningen professur i civilrätt med romersk rätt.

 

17—387004. Svensk Juristtidning 1938.

250 NOTISER.Fakulteten förordar, att den lediga professuren i civilrätt, med undervisnings- och examinationsskyldighet i sakrätt och familjerätt, samt internationell privaträtt anslås ledig med dess nuvarande läroområde och har intet att erinra mot att den erhåller den av beredningen föreslagna benämningen professur i privaträtt, särskilt familjerätt och sakrätt, med internationell privaträtt. Jag förordar emellertid, liksom beträffande motsvarande professur i Lund, att den benämnes professur i civilrätt med internationell privaträtt. Den nuvarande professuren i speciell privaträtt, vars innehavare icke motsätter sig en ändring av professurens område, torde böra benämnas professur i civilrätt.
    I enlighet med vad Lundafakulteten förordat förutsätter jag, att vid bedömande av sökandes kompetens och inbördes företräde specimination inom varje del av ämnet civilrätt betraktas såsom lika meriterande för envar av professurerna.
    Frågan om den internationella privaträttens omfattning såsom examensämne har i fakulteternas yttranden upptagits till behandling, varvid förordats en utbrytning ur ämnet av internationell straff- och processrätt. Lösningen av denna fråga torde icke inverka på benämningen av professurerna, då i varje fall den internationella privaträtten skulle kvarstå såsom särskilt examensämne och omfatta huvuddelen av det nuvarande ämnesområdet.»