Ny gruvlag antagen av riksdagen. Sedan lagrådet avgivit utlåtande över ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till ny gruvlag, förelades förslag i ämnet innevarande års riksdag genom kungl. propositionen nr 40. Detta förslag överensstämde i allt väsentligt med det till lagrådet remitterade, för vars innehåll i korthet redogjorts i SvJT 1936 s. 381; tidpunkten för ikraftträdandet föreslogs till den 1 januari 1940.
    Vid riksdagsbehandlingen knöt sig det största intresset till förslaget om upphävande av den nuvarande jordägarandelen och dess ersättande med en motsvarande andelsrätt. för kronan. I anslutning till den av lagrådet intagna ståndpunkten, att jordägarandelen borde bibehållas och bestämmelserna om kronoandel utgå, hemställdes i vissa motioner om avslag å propositionen.
    Första lagutskottet anslöt sig i sitt i ärendet avgivna utlåtande (nr 24) i huvudsak till propositionen. Emellertid uttalade utskottet i fråga om jordägarens ställning, att avseende syntes få fästas därvid att mineralen såsom beståndsdelar av marken inrymdes i jordägarens ägovälde, en omständighet som redan i och för sig gåve jordägaren möjlighet att — om än i annan form än genom idkande av verklig gruvdrift — utnyttja den substans vari mineralen inginge. Härtill komme att principen om jordägarandel upprätthållits under en jämförelsevis lång tidsperiod. Med hänsyn till dessa förhållanden borde enligt utskottet förslaget i viss utsträckning jämkas till jordägarens förmån. Utskottet förordade härutinnan — i huvudsaklig anslutning till vad

som föreslagits i två från bondeförbundshåll väckta motioner — att jordägaren tillförsäkrades rätt att av gruvinnehavaren erhålla en årlig avgäld motsvarande en procent av värdet av alla de inmutningsbara mineral som inom utmålet brutits och uppfordrats, dock med viss begränsning såväl till beloppet som till tiden.
    Utskottets förslag godkändes den 30 mars 1938 av båda kamrarna efter längre debatter, varefter riksdagens beslut anmäldes för Kungl. Maj:t genom skrivelse nr 165.

S. R.