NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 417    Nordiskt samarbete å strafflagstiftningens område. Ett nordiskt samarbete å strafflagstiftningens område har nyligen kommit till stånd i det att den på reformering av lagstiftningen om förmögenhetsbrotten arbetande straffrättskommittén (se SvJT 1937 s. 551) under tiden d. 6—d. 9 maj 1938 i Oslo sammanträtt med den norska straffelovkomiteen av 1934. Från svensk sida deltogo straffrättskommitténs ordf. presidenten Birger Ekeberg samt prof. Folke Wetter och kommitténs sekr. hovrättsassessor Nils Beckman. Den norska kommittén bestod av riksadvokaten Haakon Sund, ordf., höiesterettsdommer Erik Solem, sorenskriver Ole F. Harbek och politimester Kristian Welhaven med politifullmektig E. Brinchmann som sekreterare. Vid sammanträdet diskuterades ett flertal brottsavsnitt och meningen är att samarbetet i fortsättningen skall komma att omfatta förmögenhetsbrottens hela område. Då den svenska utredningen är inriktad på en fullständig nyreglering av detta område under det den norska blott syftar till förbättringar på särskilda punkter, måste emellertid därav tydligen följa en viss begränsning av samarbetets omfattning.

Nils Beckman.

 

    Nordiskt samarbete för revision av sjömanslagen. I samtliga nordiska länder tillsatta kommittéer eller sakkunnigberedningar för revision av vissa delar av sjömanslagen (se SvJT 1938 s. 351) hava under tiden 10—15 maj 1938 sammanträtt till gemensamma överläggningar i Oslo. I mötet, som hölls i Norges Rederforbunds lokaler, deltogo för Sverige presidenten Ekeberg och sekreteraren Böös, för Danmark professoren Sindballe och sekreteraren Worm, för Finland hovrättsrådet Beckman samt för Norge höiesterettsdommer Alten och sekreteraren Knudtzon. Därjämte närvoro representanter för samtliga nordiska länders redare- och sjöfolksorganisationer. Vid mötet behandlades i första hand frågan om ratifikation av vissa vid andra och fjärde sjöfartskonferenserna i Genève antagna konventionsförslag, nämligen 1926 års förslag till konventioner om sjömäns anställningsavtal och om hemförskaffning av sjömän samt 1936 års förslag till konvention angående redarens förpliktelser då sjöman drabbas av sjukdom, olycksfall eller döden. I samband därmed behandlades förslag till ändringar i de nordiska sjömanslagarna, såsom i fråga om sjöfolks rätt till hyra vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom eller skada ävensom underordnat manskaps rätt till bidrag till hemresa vid avgång från tjänsten utomlands efter långvarig tjänstgöring, varjämte bl. a. förekommo frågor om ersättning för förlorade effekter vid andra tillfällen än totalförlisning samt om hemtransport av aska efter avliden befälhavare eller sjöman ävensom av efterlämnade effekter. Sistnämnda båda frågor hava ur svensk synpunkt ägnats uppmärksamhet jämväl av den anledningen att riksdagen begärt utredning i resp. ämnen (skriv. nr 276/1936 och 128/1937).
    Efter ett par dagars principdebatt in pleno utarbetade en ordförandekonferens förslag till lagändringar, avsedda att sedermera upptagas till närmare övervägande av vederbörande i de särskilda länderna.

Gunnar Böös.

 

    Lettlands justitieminister, Hermanis Apsits, åtföljd av sin sekreterare Augusts Auzins, avlade d. 29—31 maj 1938 ett officiellt besök i Stockholm. Under besöket besåg ministern centralfängelset å Långholmen jämte därvarande sinnessjukavdelning ävensom tvångsarbetsanstalten å Svartsjö. Mi-

 

28—387004. Svensk Juristtidning 1938.

418 NORDISKT OCH INTERNATIONELLT.nister Apsits avlade även besök i Svea hovrätt — där ett mål föredrogs på ett av de främmande språk ministern behärskade — samt i rådhusrätten där ministern bl. a. tog del av inskrivningsväsendets organisation. Underbesökets sista dag höll minister Apsits i samband med en middag i Sveriges advokatsamfunds stockholmsavdelning ett föredrag om det lettiska domstolsväsendet.