Centrala fångregistret inför sin debut. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 11 september 1937 om upprättande av ett centralt fångregister hos fångvårdsstyrelsen har ännu en del förverkligats av det stora Schlyterska reformprogrammet för straffrätten och fångvården, vars huvudlinjer uppdrogos i justitieministerns yttrande till statsrådsprotokollet den 20 april 1934, upptakten till det omfattande utrednings- och lagstiftningsarbete på denna del av det sociala arbetsfältet, som sedan dess pågått (se Sv. JT 1934 s. 286). Den 1 juli innevarande år träder registret i verksamhet.
    Vid registrets utformning har fångvårdsstyrelsen sökt tillfredsställa en rad olika önskemål. Huvudönskemålet har naturligtvis varit att skapa ett verkligt fångvårdsregister, som ger fångvårdsstyrelsen möjlighet att på ett helt annat sätt än tidigare övervaka, leda och taga ansvar för att varje fånge på de 32 anstalterna erhåller en för honom lämpad behandling. Så långt strafflagar och verkställighetsförfattningar medge, är det fångvårdsstyrelsens avsikt att sätta individualbehandlingens principer i system. Vidare har hänsyn tagits till önskvärdheten att göra registret i högsta möjliga grad lätthanterligt såsom upplysnings- och statistikregister. För att motväga den betydande nya arbetsbörda, som ålägges fångvårdsanstalternas tjänstemän med inhämtande och utskrivande av registeruppgifterna, har fångvårdsstyrelsen sökt i största möjliga utsträckning avskaffa eller nedskära tidigare brukad registrering och rapportering.

    Enligt av fångvårdsstyrelsen den 3 juni 1938 utfärdade bestämmelser skall för den som dömts till straffarbete, fängelse, ungdomsfängelse, förvaring eller internering senast fem dagar efter ankomsten till fångvårdsanstalten intagningskort utskrivas och översändas till centrala fångregistret. På detta kort lämnas uppgifter om brott, strafftid, föregående bestraffningar, födelsetid, födelse- och kyrkobokföringsort, civilstånd, försörjningsplikt, yrke (vederbörandes arbetsanställningar och ev. sysselsättning inom olika yrken angives), graden av yrkeskunskap, skolunderbyggnad, sysselsättning under ev. tidigare anstaltsvistelser. Vidare nämnas fångens önskemål angående sysselsättning i fångvårdsanstalten, huruvida han önskar erhålla skolundervisning m. m. Anstaltens styresman anger slutligen, om särskilda omständigheter ur individualbehandlingssynpunkt föreligga (inbegripet familjehänsyn), och framlägger förslag till individualbehandling i det särskilda fallet. Med ledning av detta och annat material, som kan stå till förfogande, beslutar fångvårdsstyrelsen till vilken anstalt och vilken sysselsättning fången skall hänvisas.
    När fånge avgår efter utståndet straff, villkorlig frigivning etc. utskrives för honom ett avgångskort, innehållande uppgifter om fångens uppförande, arbetsvillighet och arbetsresultat, intellektuella intressen, psykiska och fysiska kondition, den arbetsanställning som han återgår till eller som eljest kunnat beredas honom genom fängelseförvaltningens, skyddsföreningarnas eller närståendes hjälp och slutligen vederbörande styresmans värdering av den kriminalpolitiska behandlingens resultat och den frigivnes utsikter för framtiden. För straff- och fängelsefångar med en strafftid av sex månader eller därutöver samt förvarade, internerade och till ungdomsfängelse dömda skall dessutom utskrivas ett journalkort, grundat på uppgifterna i den journal, som skall föras på fångvårdsanstalten för fångar av nämnda kategorier. I denna journal skall systematiskt antecknas de upplysningar som under anstaltstiden vinnas angående fångens föräldrar och övrig släkt, hans barndom och uppväxtmiljö, de förhållanden som kunna anses ha föranlett kriminaliteten, omständigheterna vid brottet m. m.
    Registersystemet har utformats så, att såväl namnupplysningar som statistiska översikter av rätt invecklad art skola kunna lämnas med stor snabbhet. En fråga, huruvida viss person förekommer i registret, kommer icke blott att kunna så gott som ögonblickligen besvaras utan vid bejakande kan samtidigt även besked givas angående vederbörandes födelsetid, födelseort, kyrkobokföringsort, civilstånd, barnantal, brott, straff, domstol som dömt, avgångssättet (villkorlig frigivning, benådning etc.), intagnings- och avgångsår samt den anstalt han finnes på eller avgått från. Alla dessa uppgifter pressas medelst ett även för den oinvigde ganska lättfattligt teckensystem in på en registerremsa av 6 mm:s höjd och 203 mm:s bredd. På denna sida av SvJT skulle, med några mm:s förlängning av sidokanten, rymmas 40 sådana remsor och lika många brottslingsöden. Behöver man ytterligare upplysningar går man till kortakterna, vilka för de intagna förvaras i ett aktualregister och för de avgångna i ett huvudregister. I båda dessa register äro kortkanterna fria för ögat och försedda med tecken i färggrupper. Röd färg exempelvis anger födelseort, Fhus betyder Jönköpings län Huskvarna. Om man år 1945 vill ha reda på vilka personer som under de sistförflutna

åtta åren avtjänat frihetsstraff för förskingring samt som ytterligare krav ställer, att undersökningen endast avser personer som varit gifta, egna företagare och i 40—50-årsåldern vid brottets begående, kan det inte gärna ta längre tid i anspråk än fem minuter att lägga samtliga kortakter på bordet. Ju mera invecklad uppgiften är, desto snabbare kommer svaret! Lustigt nog kommer det att gå en smula långsammare med svaren rörande de i anstalterna intagna, men bara frågan är något så när invecklad — huru många av de rattfyllerister som sitta inne ha tidigare undergått frihetsstraff samt äro yrkeschaufförer, gifta och ha minst två barn? — kan undersökningen nog ordinärt verkställas medan den frågande väntar i telefonen.

Torsten Eriksson.