NOTISER. 441    Resestipendier åt domare och domaraspiranter. Årets riksdag har — såsom redan tidigare omnämnts (se SvJT 1938 s. 171) — efter framställning av K. M:t anvisat ett belopp av 10,000 kr. å riksstaten för budgetåret 1938/1939 att användas till resestipendier åt domare och domaraspiranter. Närmare föreskrifter i ämnet hava numera utfärdats av K. M:t i en d. 6 maj 1938 dagtecknad kungörelse, nr 154. Enligt denna kungörelse, som träder i kraft 1 juli 1938, skall tills vidare, så länge anslag för ifrågavarande ändamål finnes tillgängligt, gälla följande.
    Ansökan om stipendium skall vara ställd till K. M:t samt ingivas till justitiedepartementet före 1 april det år ansökningen avser (i fråga om resa under senare halvåret 1938 före 1 juni 1938). I ansökningen bör angivas den del av rättsväsendet, däri sökanden vill vinna närmare kunskap, planen för resan, den därför beräknade tiden samt det stipendiebelopp som sökes. Statskontoret har att till stipendiat utbetala beviljat stipendium, när han anmäler sig stå i begrepp att anträda resan. Inom fyra månader efter resans slut skall stipendiat till justitiedepartementet avlämna skriftlig redogörelse för densamma.
    I anslutning till kungörelsen har från justitiedepartementet till rikets domstolar utsänts en särskild promemoria med vissa påpekanden. I promemorian framhålles bl. a. — med anledning av att enligt uttalande vid frågans riksdagsbehandling studierna under instundande budgetår huvudsakligen borde avse processförfarandet i Danmark och Norge — att de norska domstolarna hade rättsferier under tiden 1 juli—15 aug., med anledning varav sagda tid icke lämpade sig för studiebesök därstädes, att vid Byretten i Köpenhamn och motsvarande domstolar i danska landsorten arbetet fortginge i vanlig ordning under sommaren, att Östre Landsret i Köpenhamn från början av juli till början av augusti arbetade endast på en avdelning, å vilken företrädesvis handlades brottmål, samt att vid Höjesteret icke förekomme något sammanträde under tiden 1 juli—1 oktober. Vidare meddelas i promemorian att, i den mån det kunde ske, särskilda anordningar torde komma att vidtagas för att stipendiater, som så önskade, skulle kunna i grupper följa processförfarandet vid domstolarna i Danmark och Norge.
    Ansökningar om resestipendier för studieresor under senare halvåret 1938 hava inkommit till justitiedepartementet från 33 personer. Av sökandena anmäla 30 sin avsikt vara att vid domstolar i Danmark eller Norge studera muntlighetsprincipens utformning. En sökande önskar resa till England, en till Belgien och Frankrike. Av sökandena äro 11 hovrättsdomare, 5 häradshövdingar, 9 stadsdomare och 8 domaraspiranter.

C. G. B.

 

    Erik Lidforss. In memoriam. Erik Lidforss tillhörde en inom svenskt kulturliv framstående familj. Fadern var nämligen den kände humanisten, Dante- och Cervantesöversättaren, Edv. Lidforss, och brodern den eminente vetenskapsmannen, kulturradikalen och satirikern Bengt Lidforss som under en generation var ett av de mest explosiva jäsningsämnena

442 DÖDSFALL.inom den sydsvenska intelligentian. Även tre systrar, varibland en läkare, ha genom litterärt författarskap gett uttryck åt familjens kulturella aktivitet.
    I överensstämmelse med den humanistiska familjetraditionen gick Erik Lidforss' universitetsstudier först i riktning mot filologin, och först därefter kopplade han in på juridiken. Snart nog befann han sig i Stockholm såsom advokat inom den över hela landet kända advokatfirman Staaff och Lidforss.
    Erik Lidforss var ingen teoretiker utan en konstnärsmänniska. På det rättsvetenskapliga området verkade han såsom ledamot av en internationell kommission för reglerande av litterär äganderätt. Med sitt starka sinne för livets realiteter och såsom den utmärkta stilist han var blev han snart en av landets stora advokater och fortsatte med sin verksamhet ända till sin bortgång vid nyss fyllda 68 års ålder.
    Sin kanske största insats har Erik Lidforss gjort inom det svenska musiklivet. Själv var han en utmärkt violinist. Hans intresse för musik var inte en hobby utan en verklig lidelse som stod i själva centrum för hans vitt omfattande intressen. Såsom organisator av Stockholms konsertliv, särskilt som den förmodligen betydelsefullaste drivkraften vid Konsertföreningens tillkomst, har han efterlämnat mycket betydande spår i svenskt kulturliv. Kanske ännu närmare hans hjärta låg kammarmusiken, och de periodiskt återkommande »Campi Grandi» i hans hem på Storängen hörde till Stockholms privata musiklivs stora tilldragelser. Hans konstnärliga intressen framträdde även i en rad översättningar av poetiska verk, däribland Shelley's drama Beatrice Cenci. Ett mått på hans intellektuella livaktighet har man däri att han under de sista åren av sin levnad började lära sig grekiska.
    Erik Lidforss var ett sydländskt och stimulerande inslag i den uppsvenska stelheten och kantigheten, som han själv helt och hållet saknade. Fri från puritansk surhet och trånghet och utrustad med en livsglad och i antik mening from uppskattning av världens goda, som fick sitt djup genom ett stänk av melankolisk insikt om alltings förgänglighet, var han en i ovanligt hög grad generös och fängslande personlighet. Hans djupt humoristiska känsla för mänsklig svaghet och därmed sammanhängande överseende med den fattiga och syndiga människans små villfarelser och blandningen av en godmodig och halvt låtsad butterhet med en vänlig och gäckande munterhet efterlämnade hos dem som känt honom ett starkt intryck av en ovanligt sammansatt och levande personlighet vars bortgång sänkt livstemperaturen för dem, som stått honom tillräckligt nära för att ha erfarit den varma utstrålningen från hans väsen.

Olof Kinberg.