BIRGER LÖFVING och VIKTOR CARLSON. Lagstiftningen om barn utom äktenskap m. m. Sthm 1938. Norstedt. 380 s. Inb. kr. 6.25.

    Den senaste tidens lagstiftning å barnavårdens område — lagarna om förskottering av underhållsbidrag till barn och om barnbidrag m. m.－ har, förutom att den tillfört barnavårdsnämnderna nya arbetsuppgifter, ställt ökade krav på barnavårdsfunktionärernas allmänna juridiska kunskaper. Föreliggande arbete, som tillkommit på framställning av Svenska Fattigvårds- och barnavårdsförbundet, torde framförallt ha till syfte att tjäna som en juridisk handledning för barnavårdsnämnderna och deras tjänstemän men torde även vara av intresse för domstolsjurister. Arbetet omfattar bl. a. en paragrafvis uppställd kommentar till lagarna om äktenskaplig börd, om barn utom äktenskap, om blodundersökning i mål om barn utom äktenskap samt om införsel i avlöning, pension eller livränta ävensom utdrag av arvslagen med förklarande anmärkningar jämte en rikhaltig samling av författningar, berörande den offentliga barnavården. Av förarbetena har icke något överflödigt material medtagits utan endast så mycket som verkligen tjänar till vägledning vid lagarnas tillämpning. Framställningen är dokumenterad med talrika hänvisningar till prejudikat, rättsfall från hovrätterna, J. O:s ämbetsberättelser och tidskriftsuppsatser. Över huvud präglas framställningen av den djupa förtrogenhet med ämnet, som författarna förvärvat under mångårigt arbete inom huvudstadens barnavårdsnämnd. Anmälaren vill endast i förbigående anmärka på en något vilseledande uppgift

rörande det processuella förfarandet i mål angående äktenskaplig börd. Författarna uppgiva, att i dylikt mål domstolen saknar befogenhet att tvinga part till personlig inställelse. Härmed torde väl åsyftas, att part icke kan genom hämtning inställas inför domstolen. Däremot är det givetvis möjligt att genom vitesföreläggande förmå part att komma personligen tillstädes.
    UNDÉNS grundläggande arbete på förevarande område, Föräldrar och barn, kommer väl fortfarande att förbliva oumbärligt för domstolarna. Med hänsyn till att ett decennium förflutit sedan senaste upplagan av detta arbete utkom, torde emellertid föreliggande kommentar vid sidan av nämnda arbete kunna förväntas bliva till stort gagn.

Olof Bergholtz.