Juristen har efter den senaste tidskriftsöversikten utkommit med drygt ett tiotal häften (h. 11—22), och utrymmet medger endast ett axplock ur det rikhaltiga innehållet. Ett par uppsatser ha ägnats åt rättsväsendet i Tyskland. Sålunda återges i dansk översättning ett av »Statssekretær» Dr SCHLEGEL BERGER till deltagarna i en av Juristforbundet anordnad tysk studieresa hållet tal angående »Retningslinjer i moderne tysk Ret» (h. 19). Vidare har i h. 12 intagits, likaledes i översättning, en av Dr jur. WALTER KOPP, Hannover, författad uppsats med titeln »Arveligheds- og Racehygiejne i det Tredje Riges Lovgivning». Denna uppsats har föranlett en dansk läkare, prof. H. HELWEG, att till jämförelse uppmärksamma den danska lagstiftningen på motsvarande område. I en uppsats med titeln »Saakaldet Racehygiejne» (i h. 21) ställer han sig i allmänhet mycket kritisk gentemot de principer, som kommit till uttryck i den tyska lagstiftningen. Prof. VINDING KRUSE anmäler i h. 13 synnerligen erkännsamt Bernt Hjejles omfattande och gedigna arbete »Frivillig Voldgift», Khvn 1937. Prof. Kruse uppehåller sig huvudsakligen vid frågan om orsakerna till skiljedomsväsendets omfattande utbredning samt vid spörsmålet om skiljedom på föreningsväsendet område. I det senare hänseendet erbjuder Vinding Kruses anmälan, i likhet med det anmälda arbetet och vissa andra danska framställningar, alldeles särskilt intresse. I svensk litt. saknas nämligen någon framställning, som närmare behandlar denna viktiga sida av skiljedomsväsendet. I h. 14 uppmärksammar Byretsdommer JØRGEN BERTHELSEN »Forholdet mellem Politi og Domstol i Politisager», och av samme förf. märkes i h. 18 en uppsats med titeln »Nogle Færdselsproblemer». Båda uppsatserna synas innehålla åtskilligt av intresse även för svenska läsare. I något mindre grad torde detta däremot gälla för den relativt omfattande redogörelse, som Politiassistent CARSTEN ARBØL i h. 17 lämnat beträffande den danska Næringsloven av år 1931. Från försäkringsrättens område är att anteckna en uppsats i h. 19 av Dommerfuldmægtig V. RAVNSHOLT RASMUSSEN, som behandlar frågan »Er Akcept paa en Forsikringsbegæring nødvendig?» Spörsmålet kan synas ganska överflödigt att diskutera, ity att ett jakande svar synes framstå såsom något tämligen givet, men förf:ns framställning torde, med hänsyn till vissa av förf. påpekade företeelser inom försäkringsväsendet, ge ett nytt belägg för den ofta gjorda erfarenheten, att även de till synes mest triviala sanningar ej sällan tarva att närmare prövas. Förf. kommer dock, och det med rätta, till det resultatet, att den framställda frågan regelmässigt är att besvara jakande. »Pressen og Retssagerne» är titeln på en artikel i h. 20, vari Højesteretspræsident TROELS G. JØRGENSEN framställer några reflexioner med anledning av prof. Stephan Hurwitz' bekanta skrift över det första överläggningsämnet vid det i somras hållna sjuttonde nordiska juristmötet. I samma häfte behandlar Dr jur. C. POPP-MADSEN under rubriken »Lidt Ejendomsret» ett flertal ganska hetero-