Juridiska biblioteket. Det är nu snart tre år sedan de första stegen togos för att realisera tanken på att bilda ett för landets praktiserande jurister gemensamt bibliotek. Grundstommen utgjordes av det av Juristföreningen i Stockholm ägda Alménbiblioteket, av den Sveriges Advokatsamfund tillhöriga Collinska boksamlingen samt av det bibliotek, som bildats av Svensk Juristtidning genom att tidningen bevarat och sammanfört de recensionsexemplar av nyutkommen litteratur som under årens lopp översänts till tidningen.
    Lokalfrågan kunde ordnas utan större svårighet tack vare den omständigheten att Sveriges Advokatsamfund förklarade sig villigt att i samband med att det hyrde egna lokaler för sin verksamhet (Mästersamuelsgatan 4, Sthm) utan ersättning ställa tre rum till bibliotekets förfogande. Även i övrigt lyckades man utan svårighet lösa det ekonomiska problemet. Juristföreningen i Stockholm, Föreningen för utgivande av Svensk Juristtidning och Sveriges Advokatsamfund kommo nämligen överens om såväl att tillskjuta ett tämligen betydande startkapital som att under längre tid framåt lämna årliga bidrag till bibliotekets underhåll och drift.
    Biblioteksstyrelsens första uppgift blev att gå igenom de donerade boksamlingarna för att utröna, i vad mån dessa behövde kompletteras. Som väntat — knappt någon vetenskaplig litteratur torde så snabbt bli föråldrad som den juridiska — visade det sig, att mycket stora inköp behövde göras för att få bokbeståndet på en någorlunda modern nivå. De ledande synpunkterna för dessa köp ha varit, att man om möjligt skulle söka få tillstånd en fullständig samling av den moderna nordiska litteraturen samt dessutom skaffa några väl kända standardverk inom de olika disciplinerna från skilda kulturländer. I detta senare avseende har man givetvis nödgats betydligt begränsa sina önskningar.
    En annan synpunkt, som styrelsen vid sina inköp tillagt en stor vikt, har varit önskan att tillgodose de praktiskt verksamma juristernas — domares, advokaters, ombudsmäns och andras — litteraturbehov. Man har därför koncentrerat bokförvärven till sådana ämnen som civilrätt, speciell privaträtt och internationell rätt samt i någon mån process- och straffrätt, medan man i fråga om ämnen såsom encyklopedi, rättshistoria, romersk rätt m. fl. nöjt sig med att se till att allmänt använda hand- och läroböcker funnits i ej alltför ålderstigna upplagor. För tillfället är bokbeståndet för dessa ämnesgrupper för övrigt föremål för översyn.
    För att giva en föreställning om bibliotekets samling av modern utländsk litteratur antecknas här några av de mer kända och anlitade verk som anskaffats.
    Vad civilrätten angår lägger man t. ex. märke till ENNECCERUS', KIPPS & WOLFFS välbekanta »Lehrbuch des bürgerlichen Rechts» samt BESSAUS m. fl.

kommentar till Bürgerliches Gesetzbuch, den s. k. »Reichsgerichtsrätes Kommentar», jämte naturligtvis PLANCKS och STAUDINGERS kommentarer till samma lagverk samt STAUBS kommentar till Handelsgesetzbuch. För schweizisk rätts del kan nämnas EGGERT, ESCHERS, HAABS m. fl:s och OSERS kommentarer till civillagboken samt ifråga om fransk rätt de kända arbetena av JOSSERAND, LYON-CAEN & RENAULT samt PLANIOL & RIPERT. Studiet av engelsk rätt kan ske med hjälp av t. ex. CURTIS bekanta lärobok eller POLLOCK'S Principles of contract i dess senaste upplaga.
    Den internationella rätten, egentligen den internationella privaträtten, har i särskilt hög grad varit föremål för styrelsens omsorg. Anledningen är den, att det visat sig, att just i detta ämne behovet av att ha tillgång till ett modernt och välförsett bibliotek gjort sig kännbart. Bland anskaffade arbeten märkas de kända standardverken av DICEY, FRANKENSTEIN, NIBOYET, NUSSBAUM, PILLET, WALKER, WEISS, WHARTON m. fl.
    Den speciella privaträtten har likaledes förts fram till dato. Bland sjörättsliga författares verk märkas sålunda bl. a. CARVERS arbete: A treatise on the law relating to the carriage of goods by sea, DANJON'S arbete över den franska sjörätten och SCHAPS' över den tyska. Den immateriella äganderätten har blivit tämligen väl tillgodosedd. Här finner man t. ex. COPINGER: On the law of copyright, arbeten av ISAY, TERRELL & TERRELL m. fl. i patenträtt samt verk rörande den efter 1932 års Genèvekonvention allmänt omarbetade växel- och checkrätten i de större länderna samt i Norden.
    Även ifråga om straff- och processrätten har man sökt förse biblioteket med några väl kända standardarbeten från de större kulturländerna.
    Ett stort utrymme taga alla de tidskriftserier, som biblioteket fått övertaga från de ursprungliga boksamlingarna och vilka serier givetvis måst kompletteras och ständigt föras fram till dato. En viss föreställning om tidskriftsamlingens omfång får man av en upplysning sådan som den, att tidskrifterna upptaga c:a 60 av de c:a 175 hyllmeter som hela bokbeståndet utgör.
    Om styrelsen stundom fått lägga band på sin önskan att köpa ny litteratur, har en av orsakerna härtill varit, att den måst anvisa förhållandevis betydande belopp till inbindning. Man har här tillämpat den principen, att samtliga verk med undantag för sällan anlitade specialarbeten samt kommittébetänkanden borde vara bundna.
    Det mest tidsödande arbetet med bibliotekets ordnande har bestått i dess katalogisering. Härför har särskilt utbildad personal anlitats. Den alfabetiska katalogen är sedan länge upplagd, medan arbetet på den systematiska ännu icke helt avslutats. Anledningen härtill är, att styrelsen ansett, att det skulle vara av synnerligt värde om denna katalog även upptoge tidskriftsartiklar. Excerperingen av dessa tager en avsevärd tid i anspråk men har det oaktat nu fortskridit så långt, att uppsatser i Svensk Juristtidning, Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund, Tidsskrift for Rettsvidenskap och Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland införts i bibliotekets systematiska katalog. Detsamma är fallet i fråga om uppsatser i vissa festskrifter, medan excerperingen som bäst pågår beträffande vissa andra festskrifter och tidskrifter.

G. B.