Framställning av riksarkivet om domsagoarkiven. Med anledning av ett fall, som nyligen inträffat i en av Sveriges domsagor och som givit anledning till åtal vid hovrätt, har riksarkivet i en den 11 nov. 1937 till K. M:t avgiven skrivelse till diskussion upptagit frågan om förutsättningarna för gallring i häradsrätternas arkiv. Hithörande bestämmelser återfinnas i två den 8 september 1924 (nr 408 och 411) utfärdade kungl. kungörelser, den ena angående utgallring av arkivalier ur vissa offentliga arkiv m. m. (gallringsförordningen) och den andra angående överlämnande av arkivhandlingar till landsarkiven och därmed jämförliga arkivdepåer(leveransförordningen). Gallringsförordningen stadgar i § 1, att till statsförvaltningen hörande verk och myndigheter även som kommissioner, kommittéer och andra sakkunnigberedningar, som tillsatts av K. M:t eller enligt K. M:ts bemyndigande, icke må utgallra, förstöra eller eljest avhända sig arkivalier i andra fall än då dylik åtgärd må vara i särskild författning stadgad eller K. M:t efter riksarkivets hörande eljest därom meddelat föreskrift. Enligt § 12 i leveransförordningen får icke före arkivaliernas överlämnande någon utgallring av handlingar äga rum, såvida den ej är författningsenligt föreskriven. Riksarkivet påtalar nu, dels att vederbörande hovrätt i sitt utslag i anledning av nyssnämnda åtal synes hava utgått från att frågan om en gallring vore otillåten eller tillåten berodde på om de utgallrade handlingarna vore värdelösa eller av värde, dels ock att hovrätten underlåtit att åberopa § 1 i gallringsförordningen. Efter att hava framhållit att gallringsförordningen med hänsyn till förarbetena otvi-

88 NOTISER.velaktigt måste anses gälla jämväl domstolar, har riksarkivet betonat, att enligt det numera vid riksarkivet gällande arkivaliska betraktelsesättet det vid gallring mindre vore fråga om att söka skillnad mellan det värdefulla och det mindre värdefulla än att bortrensa det material, som i skrymmande pappersmassor icke redovisade för andra fakta och sammanhang än dem, som arkivet i andra delar mer summariskt men tillräckligt klarlade. »Det ligger i öppen dag», heter det i skrivelsen, »att en för förvaltning och forskning lika olycklig oreda skulle uppkomma, därest det skulle stå en tillfällig innehavare av chefsmyndigheten inom ett verk eller en domstol fritt att efter egen subjektiv omprövning av vad han eller hon funne 'värdefullt' eller 'värdelöst' i ett arkiv bevara eller utmönstra detsamma.» Riksarkivet bestrider dock icke, att gallringsåtgärder kunna vara behövliga i domsagornas arkiv, men hemställer, att K. M:t ville föranstalta om en utredning för åvägabringande av en för häradsrätternas arkiv gällande gallringsföreskrift. Samtidigt anhåller riksarkivet, att i avvaktan på utredningsresultatet cirkulär måtte utfärdas till domhavandena med erinran om innehållet i § 1 gallringsförordningen och § 12 leveransförordningen.

Erik Göransson.