Stockholms högskolas juridiska förening har under år 1938 anordnat följande föredrag: d. 15 mars om »Aktuella lagstiftningsfrågor» av borgmästare Thorwald Bergquist, d. 6 april om »Statsskattereformen» av hovrättsrådet Martin Lembke, d. 21 april över ämnet »Äkta makars rättsställning — en jämförelse mellan svensk och ungersk rätt» av Dr Jur. Ferdinand von Ronay, d. 12 maj om »Några skiljepunkter mellan skriftlig och muntlig process» av advokaten Eliel Löfgren, d. 2 okt. över ämnet »Några synpunkter på polisförhöret» av doc. Harry Söderman samt d. 8 dec. över ämnet »Om dödsgåvor» av prof. O. A. Borum. Under året har en rättsfallsdiskussion i sakrätt anordnats, varvid jur. stud. Einar Herlitz höll inledningsanförande. — Styrelsen har under året haft följande sammansättning: ordf. jur. stud. Staffan Wigelius, v. ordf. jur. stud. Arne Skarby, sekr. jur. stud. Torwald Hesser, skattmästare jur. stud. Victor Dryselius D. H. S., bibliotekarie jur. stud. Nils Mangård samt konsultativa ledamöter jur. stud. Jan Velander och jur. stud. Folke Lyberg. Klubbmästare har varit jur. stud. Hans Ehrenskjöld och ekonomichef för föreningens förlagsverksamhet jur. kand. Alvar Odholm. Föreningens medlemmar utgöras av samtliga vid Stockholms högskola inskrivna juris studerande. Medlemsantalet är 613, därav för höstterminen nyinskrivna 154.

 

    Professuren i rättshistoria och romersk rätt vid Stockholms högskola. Såsom ende sökande till den efter prof. C. G. Bergmans bortgång (se SvJT 1937 s. 178) lediga professuren i rättshistoria och romersk rätt vid Stockholms högskola kvarstod vid ansökningstidens utgång professorn vid universitetet i Lund Jan Eric Almquist. Beträffande professor Almquists kompetens till professuren avgåvos sakkunnigutlåtanden dels vidkommande ämnet rättshistoria av prof. Åke Holmbäck och f. d. regeringsrådet Gabriel Thulin och dels vidkommande ämnet romersk rätt av prof. Adolf Lindvik och prof. Vilhelm Lundstedt. Prof. Holmbäck uttalade, att han ansåge prof. Almquist, vad beträffade genom utgivna skrifter ådagalagd skicklighet i rättshistoria, hava ådagalagt en mycket stark kompetens till professuren. Regeringsrådet Thulin uttalade, att prof. Almquist väl styrkt kompetens till en professur i rättshistoria. Prof. Lindviks konklusion gick ut på att »Almquist gjennem sine romerrettslige skrifter har lagt for dagen

 

ikke bare et omfattende litteraturkjennskap og inngående kunnskaper om de emner han behandler, men også har vist evne til en selvstendig kritisk vurdering av kildene og i det hele er i besittelse av en betydelig dyktighet som rettshistorisk forsker», varför Almquist vore »for den romerske retts vedkommande... kvalifisert for et rettshistorisk professorat, hvori den romerske rett inngår som fag». Prof. Lundstedt förklarade, att med hänsyn till Almquists otvivelaktiga kompetens i rättshistoria han ansåge en kompetensförklaring i romersk rätt vara motiverad också om sökanden blott kunde styrka docentkompetens i detta ämne, och fann med hänsyn härtill, att professor Almquist otvivelaktigt styrkt sin skicklighet till professuren, så vitt fråga vore om romersk rätt. På grundval av sakkunnigutredningen uttalade såväl stats- och rättsvetenskapliga fakulteten som högskolans lärarråd som sin mening, att professor Almquist till fullo styrkt sin kompetens, varefter högskolans styrelse den 1 december 1938 utnämnde professor Almquist till innehavare av professuren. Efter hemställan av kanslern för rikets universitet blev utnämningen d. 30 dec. 1938 av K. M:t fastställd.

Ph. H.