Juristen inleder sitt första häfte för 1939 med en uppsats av Justitsminister K. K. STEINCKE över ämnet »Anklagemyndighedens 'Uafhængighed'». Det har i Danmark väckts fråga om lämpligheten av det där rådande systemet, att åklagarmyndigheterna äro underordnade justitieministern. Förf. har med anledning härav dragit en lans för den bestående ordningen, av vilken enligt hans mening icke märkts några som helst olägenheter. Uppsatsen har föranlett Landsdommer A. DRACHMANN BENTZON till en kortare anmärkning i h. 2, att han i Justitsministerns framställning saknar ett argument som han för sin del anser avgörande. Han gör gällande, att den i dansk rätt rådande opportunitetsprincipen, vilken han finner riktig både av humana hänsyn till den enskilde och av allmänna säkerhetshänsyn, medför, att regeringen, som har att sörja för statens inre och yttre säkerhet, icke kan eller bör stå likgiltig för det sätt, varpå nämnda princip tillämpas. — Danmark har genom ett flertal lagar den 7 maj 1937 erhållit en ny lagstiftning om barn utom äktenskap, vilken betecknats såsom »intet mindre end en Revolution indenfor den allerfundamentaleste Del af den menneskelige Tilværelse» (Civildommer Buch). Denna lagstiftning har i innevarande årgång föranlett icke mindre än tre uppsatser, den första i h. 3 av Civildommer O. KIÖRBOE, den andra i h. 5 av Byretsdommer AAGE HASTRUP och den tredje i h. 9 av Civildommer J. L. BUCH. Tillsammans giva dessa uppsatser icke blott en översikt över den ifrågavarande lagstiftningens innehåll utan även en kritisk belysning av densamma och en redogörelse för en mer än årslång erfarenhet av lagstiftningens verkningar i det praktiska livet. Dansk rätt skiljer mellan fyra kategorier av utomäktenskapliga barn, nämligen barn till vilka någon förklarats vara fader, barn till vilka någon utan att ha förklarats för fader ålagts bidragsplikt, barn till vilka flera personer ålagts bidragsskyldighet, samt barn vilkas »Tilblivelse skyldes en ved Dom fastslaaet Kønsfrihedsforbrydelse». — Ett annat ämne som lockat ett flertal förf. är frågan om avbetalningsköp och äganderättsförbehåll. Spörsmålet har tagits upp av TAGE HOLMBOE JENSEN i en uppsats med titeln »Ejendomsforbeholdet i kritisk Belysning» i h. 23 för år 1938. Förf. hävdar, att genom äganderättsförbehåll vid avbetalningsköp icke hos säljaren kvarbliver någon verklig äganderätt utan blott en »Underpanteret» och att äganderättsförbehållen till följd därav böra underkastas de för »Underpant» gällande reglerna. Förf:ns uppfattning har mött viss gensägelse dels av Landsretssagfører BEHRENDT-POULSEN i h. 6 och dels av ERNEST HARTWIG i h. 8. TAGE HOLMBOE JENSEN har därefter ånyo tagit till orda i saken i en uppsats i h. 10 med titeln »Rationel og irrationel Afbetalingshandel». I h. 4 anmäler Fuldmægtigen hos Statsadvokaterne THORKILD ROEPSTORFF andra häftet av Stephan Hurwitz' arbete Den danske Strafferetspleje. Det anmälda häftet omfattar dels »Anklagens og Forsva-

 

rets Organisation», dels »Paatalen». En utförlig redogörelse för »Den nye Presselov» av den 13 april 1938 lämnas i h. 7 av cst. Landsdommer J. L. FROST. Av stort intresse är en uppsats i h. 11 av HANS CHR. KJÆRSGAARD om »Kvinden som Forbryder». Uppsatsen, som bär underrubriken »En Undersøgelse med særligt Henblik paa de kvindelige Abnormtilstande», lämnar först en på statistiskt material byggd redogörelse för kvinnans kriminalitet för att därpå övergå till belysande av vissa abnormtillstånds inverkan på densamma samt till sist dryfta frågorna om kvinnans straffrättsliga behandling enligt gällande dansk rätt och de lege ferenda. Även åt prostitutionen ägnas ett längre avsnitt av framställningen. — »Politiets Beføjelse til at fratage spirituspaavirkede Førere Kørekortet» är föremål för några betraktelser av Landsdommer EGMONT ANDERSEN i h. 14. Den slutliga bestämmanderätten i frågor om körkorts indragning tillkommer i Danmark domstol, medan polismyndighet tillerkänts befogenhet att i vissa fall provisoriskt förordna om sådan indragning. Domstol anser sig ofta ej kunna förordna om indragning för kortare tid än sex månader, även om körkortet redan på grund av provisoriskt förordnande varit indraget någon tid. Förf. anser det emellertid önskvärt, att vid domstols prövning av fråga om körkortsindragning hänsyn tages till den tid körkortet varit återkallat på grund av polismyndighets förordnande. Till förf. ansluter sig Landsretssagfører T. STEFAN NIELSEN, som i h. 23 bidrager till ämnets belysning med bl. a. några hänvisningar till avgöranden i rättspraxis. Landsdommer Andersens artikel har även givit anledning till ett inlägg från administrativt håll. I h. 19 har nämligen Politifuldmægtig LARS PEDERSEN framhållit, hurusom domstolarnas underlåtenhet att taga hänsyn till provisorisk indragning av körkort medfört en viss obenägenhet hos polismyndigheterna att förordna om sådan indragning, enär förare eljest ansetts ofta komma att drabbas alltför hårt. I samband med redogörelsen för polispraxis i detta hänseende tar Pedersen upp ett annat, tidigare i UfR dryftat spörsmål om reformering av straffbestämmelserna mot rattfylleri, vilka han icke anser tillräckligt effektiva. — För icke länge sedan högtidlighöll »Sagførerstanden» minnet av sin 300-åriga tillvaro. Jubileet anknöts till en betydelsefull förordning av Kristian IV 1638. Landsretssagfører ERIK WESTERBY menar, att »ret beset vilde samme Konge vist alligevel have været lidt betænkelig ved at faa Sagførervirksomheden medregnet blandt sine mange gode Opfindelser». I minst två årtionden före Kristian IV:s förordning hade nämligen enligt Westerby sakförare framträtt i danskt rättsliv, och av detta tidiga sakförarväsende ger Westerby i h. 15 under rubriken »Rettergangsfuldmægtige og Prokuratorer før 1638» en intressant skildring på närmare ett 70-talsidor. — Genom en lag den 15 mars 1939 har i viss utsträckning dagsbotssystemet blivit infört i Danmark, och denna händelse har förklarligtnog satt spår efter sig även i den förevarande tidskriften. I en uppsats med titeln »Dagboden i vor Straffelov» i h. 17 har Landsdommer ANDERSEN sökt klargöra, »hvorledes Lovens Bud bør forventes ført ud i Livet». Uppsatsen har föranlett Prof. OLUF H. KRABBE till en »Berigtigelse» i h. 19, vilken Landsdommer ANDERSEN i sin tur bemött i h. 24. — Ett lagförslag, som går ut på införandet av ett för den danska skadeståndsrätten nytt in-

 

36— 397004. Svensk Juristtidning 1939.

 

stitut, »Bod», har i dansk press givit upphov till diskussion, och till denna lämnas i Juristen bidrag av Dommer A. P. LARSEN i h. 20 och Byretsdommer JORGEN BERTHELSEN i h. 21. — Landsretssagfører KAJ PETERSEN, som tidigare lämnat en redogörelse för den nya danska lagstiftningen om privatanställdas arbetsvillkor (se tidskriftsöversikten 1938 s. 679), har i h. 23 kompletterat denna sin framställning med en redogörelse för rättspraxis efter den nämnda lagstiftningens ikraftträdande. Hans uppsats bär titeln »Funktionærloven i Praksis og nogle Bemærkninger til Ferieloven».

N. D— n.