Strafflagberedningens arbete har enligt riksdagsberättelsen under 1939 fortskridit så långt att lagutkast föreligga dels beträffande strafflagens allmänna tillräknelighetsbestämmelser, dels ock beträffande sinnesundersökning i brottmål. Till sistnämnda lagutkast föreligger jämväl förslag till specialmotivering. Genom beslut d. 23 dec. 1939 har departementschefen förordnat att utredningen i nämnda delar t. v. skall fullföljas allenast av beredningens ordf. samt det sekretariat och de experter som ställas till hans förfogande. Dessa skola ock hava att verkställa förberedande utredning beträffande frågorna om vård av sinnessjuka brottslingar och om samhällets skilda reaktionsformer mot andra brottslingar som lida av rubbad själsverksamhet. Övriga arbetsuppgifter skola anstå tills departementschefen annorlunda förordnar. De uppdrag som meddelats beredningens övriga ledamöter och sakkunniga hava återkallats. Departementschefen kommer framdeles, då förhållandena därför äro lämpliga, att ånyo tillkalla ledamöter och sakkunniga.

    Sinnessjuknämnden har enligt sin till K. M:t avgivna årsberättelse för år 1939 under året handlagt 2,144 utskrivningsärenden. Av dessa hava 1,471 angått straffriförklarade, 348 andra sinnessjuka, om vilkas utskrivning det enligt 20 § 1 stycket sinnessjuklagen ankommer på nämndenatt besluta, och 325 sinnessjuka, beträffande vilkas utskrivning vederbörande sjukvårdsläkare kan förordna. I ärendena rörande straffriförklarade har nämnden i 120 fall beslutat utskrivning, i 357 fall försöksutskrivning och i 481 fall fortsatt försöksutskrivning. I 428 fall har nämnden avslagit ansökningarna. I de 348 ärenden, som rört andra sinnessjuka, om vilkas utskrivning nämnden har att förordna, har nämndens beslut i 43 fall innefattat utskrivning, i 74 fall försöksutskrivning samt i 81 fall fortsatt försöksutskrivning. Avslag på ansökningarna har meddelats i 133 fall av dessa ärenden. Slutligen har i de ärenden, som angått sinnessjuka, i fråga om vilka sjukvårdsläkaren kan bestämma om utskrivning, försöksutskrivning beslutats i ett fall, återförvisning skett i 11 fall samt avslag meddelats i 313 fall.
    De av nämnden handlagda ärendena visa en stadigt stigande tendens.

    Interneringsnämnden har enligt sin till K. M:t avgivna årsberättelse för 1939 under åren 1928—1939 (siffran för 1939 angives i det följande inom parentes) prövat 343 (47) mål angående förvaring, därav 11 (1) beträffande kvinnor. Förvaring tillstyrktes av nämnden och ådömdes av domstol i 262(32), tillstyrktes men blev ej ådömd i 23 (2) samt avstyrktes i 58 (13) mål. Under samma tid prövades 68 (3) mål angående internering, alla beträffande män. Internering tillstyrktes och ådömdes i 60 (1), tillstyrktes men blev ej ådömd i 1 samt avstyrktes i 7 (2) mål. Intill utgången av år 1939 har nämnden på prov utskrivit 133 (33) förvarade, därav 6 kvinnor, och 29 (9) internerade. Av de på prov utskrivna förvarade blevo 17 män och 1 kvinna åter-

hämtade eller återintagna för fortsatt förvaring under första året efter utskrivningen, 13 män och 1 kvinna under andra året, 2 män under tredje och lika många under fjärde året; 4 blevo efter begånget nytt brott straffriförklarade. 3 internerade, av vilka 2 utskrivits på prov 1938 och 1 år 1939, återhämtades under 1939 för fortsatt internering. Vid 1939 års slut utgjorde antalet förvarade 103, därav 1 kvinna, och antalet internerade 30. Manliga förvarade äro intagna dels å vårdanstalten vid centralfängelset i Norrköpingdels (de yngre) å vårdanstalten vid kronohäktet i Ystad, kvinnliga å vårdanstalten vid centralfängelset i Växjö. Manliga internerade intagas å interneringsanstalten i Karlstad. (Jfr angående den nya säkerhetsanstalten SvJT 1940 s. 364.)