Tidsskrift for Rettsvidenskap, årg. 52 h. 4 inledes med en undersökningav J. ØVERGAARD rörande »Ansvar for farlig virksamhet efter norsk sedvanerett». Förf. kommer efter en ingående analys av rättspraxis till det resultatet, att norsk sedvanerätt erkänner förhanden varon av ett allmänt företagaransvar för sådan verksamhet, som generellt sett medför en betydligt större fara för skada än det dagliga livets förehavanden, under förutsättning att olyckan är en följd av ett faremoment av dylik allmän beskaffenhet och dessutom »skyldes et driftsuhell i egentlig forstand». — HUGO WLKANDERrefererar »Tvenne nya bidrag till tolkningen av 1924 års internationella konvention rörande konnossement», nämligen dels 1937 års tyska lagstiftning iämnet och dels en av Gramm utgiven kommentar till denna. — Ett högeligen akuellt ämne beröres av EDVARD HAMBRO i hans uppsats om »Den norskestraffelovs §§ 85 och 95 i folkerettslig belysning», i det att dessa lagrum

 

1 Jfr även USSING i Ugeskrift for Retsvæsen 1939 B s. 186 nederst.

TIDSKRIFTSÖVERSIKT. 533straffbelägga vissa åtgärder ägnade att skada landets neutralitet. Författarens kritik av lagtexten visar vikten av ett allsidigt och otvetydigt reglerande av det under tidigare epoker ofta så försummade lagskyddet förstatens säkerhet. — Professor PHILLIPS HULT publicerar sin provföreläsning om »Det utomäktenskapliga barnets rättsställning i förhållande till fadern enligt svensk internationell privaträtt» och fyller därmed på ett intresseväckande sätt en lucka i svensk internationellt-privaträttslig litteraur. —I anledning av ett norskt domstolsavgörande diskuterar C. J. ARNHOLM tolkningen av lagregeln om »Barnefordeling och besøksrett». Mindre meddelanden och litteraturanmälningar avsluta häftet; däribland märkes en ingående redogörelse av PH. HULT för Dahls arbete om »Synspunkter i og utenforerstatningsretten». — I årgångens sista häfte behandlar E. Anörsson »Odelsret og Arvefæste i Island». Författaren redogör med en rättshistorisk tillbakablick för 1936 års isländska lagstiftning på jordäganderättens område.NILS FINN SIMONSEN behandlar spörsmålet »Hvilke krav bør der stillestil en ny automobillovs erstatningsregler?» En betydande tonvikt lägges vid besvarandet av frågan på de prevenerande synpunkternas tillgodoseende på detta rättsområde. — En vidlyftig, rent rättsteoretisk uppsats om »Forholdet mellem stat og rett i den nyere tyske teori» publiceras av MAX FR.BRUNN. Det skulle här föra för långt att söka sammanfatta dess innehåll, vilket är starkt kritiskt präglat, både vid behandlingen av Kelsens och Carl Schmitts teorier, som båda anses utmynna i en rent mekanistisk rättsuppfattning. — Redogörelser för nyare lagstiftning och judikatur avslutar häftet.
    Av den löpande årgången av Tidsskrift for Rettsvitenskap (med iakttagande alltså i rubriken av ett nytt stavningssätt) har av kända orsaker hittills blott utkommit h. 1. Detta är till stor del ägnat Finland. Sålunda lämnas redogörelse av T. M. KIVIMÄKI för »Agrarreformen i Finland», av N. A. MANNIO för »Den sociala lagstiftningen i det självständiga Finland »och av ALPO NOPONEN för »Den nya folkpensionslagen i Finland», varjämte publiceras vissa aktstycken rörande den rysk-finska konflikten. I övrigt märkes en betydelsefull uppsats av ARNOLD BAESTAD om »Nøytralitet og nøytralitetspolitikk», vari klarlägges skillnaden mellan neutraliteten som ett folkrättsligt begrepp och det rent praktiska begreppet neutralitetspolitik, samt en inträngande studie av J. ØVERGAARD om »Skyldbedømmelsen efterden almindelige erstatningsregel»; författaren hävdar möjligheten av alttolka begreppet culpa på samma sätt i straffrätten som vid civila rättsbrott ioch utom kontraktsförhållanden, en mening som dock kan göras till föremål för både praktiska och teoretiska invändningar. — Recensioner samt redogörelser för lagstiftning och domstolspraxis utfylla häftet.

I.A.