Landsfiskals- och stadsfiskalsreformen. På grundval av 1937 års landsfiskals- och stadsfiskalsutrednings betänkande (SOU 1939:9; jfr SvJT 1939 s. 504, 698 ff. och 806 f.) har K. M:t till årets lagtima riksdag framlagt proposition (nr 219) ang. omorganisation av landsfiskals och stadsfiskalsbefattningarna m.m. K.M:t har med hänsyn till det statsfinansiella läget icke ansett sig kunna redan nu föreslå datum för omorganisationens genomförande; i propositionen har därför endast begärts riksdagens godkännande av vissa huvudgrunder för omorganisationen, medan framställningen om medel för kostnaderna för denna fått anstå tills vidare. Propositionen, som behandlats av sammansattstats- och första lagutskott, har i huvudsak bifallits av riksdagen. Den nu beslutade omorganisationen innebär i stora drag följande:
    Både landsfiskals- och stadsfiskalsorganisationen förbli i huvudsakoförändrade. Köpingsåklagarnas åtalsrätt skall däremot helt övertas avlandsfiskalerna. Landsfiskalerna skola behålla sina nuvarande arbetsuppgifter; tanken på en tudelning av landsfiskalstjänsterna i enlighet med vissa tidigare förslag (Schlyter-Ohlin 1930, distriktsåklagarutred

BENGT LASSEN. 549ningen 1935) har sålunda övergivits. Stadsfiskalerna skola vara åklagare och polischefer. För de fem största städernas del förutsättes dock att denna sammankoppling av göromål icke skall ske. — Enligt en av utredningen uppgjord plan för rikets indelning i landsfiskalsdistriktskola icke mindre än 66 städer ingå i landsfiskalsdistrikt. Ett motsvarande antal stadsfiskalstjänster skall sålunda indragas. Föreningen med landsfiskalsdistrikt skall beträffande magiistratsstäderna endast avse åklagar- och polisgöromålen; ingen förändring skall inträda i frågaom dessa städers skyldighet att själva bekosta utsökningsväsendets handhavande. Stadsfiskalerna skola fortfarande vara kommunala befattningshavare. — Av de nuvarande 490 landsfiskalsdistrikten skola 81 indragas; antalet distrikt blir sålunda 409. Rekryteringen av landsfiskalsaspiranter skall ske centralt genom en antagningsnämnd med justitiekanslern som ordförande. Aspiranterna skola fullgöra provtjänstgöring under sammanlagt 1 1/2 år på landsfiskalskontor, på länsstyrelse och hos landsfogde. Sex månaders praktisk polistjänstgöring skall krävas. Den teoretiska fackutbildningen föreslogs av utredningen skola ske vid en 2 1/2-årig kurs vid statens polisskola. K.M:t och riksdagen ha emellertid ansett att frågan huruvida utbildningen skall förläggas till polisskolan eller till juridisk fakultet (vid särskild utbildningsavdelning) bör hållas öppen tills omorganisationen kan sättas ikraft. För aspiranter med juris kandidatexamen fordras en något kortare provtjänstgöring samt viss polisteknisk utbildning; den praktiska polistjänstgöringen skall vara densamma som för övriga aspiranter. För stadsfiskalstjänst skola samma kompetensvillkor gälla som för landsfiskalstjänst, dock skall det stå de kommunala myndigheterna fritt att uppställa skärpta villkor. — För landsfiskalerna skall genomföras lönereglering, grundad på indragning av samtliga sportler samt uppställande av i huvudsak samma förbud mot bisysslor som nu gäller förlandsfogdarna. Alla utgifter i tjänsten skola ersättas av statsmedel. Lönegradsplaceringen har avvägts så, att de flesta tjänsterna skola kommai lönegraden A 22 samt ett mindre antal i A 23 och A 24. I 152 distriktskola anställas landsfiskalsassistenter med samma formella kompetens som fordras för landsfiskalstjänst. Assistenterna skola vara extraordinarie tjänstemän i lönegraden Eo 14 (efter sex år uppflyttning i Eo 17). Inemot 430 biträdestjänster i lönegraderna A 7, Eo 5 och Eo 2 skola inrättas för att tillgodose landsfiskalernas behov av biträdeshjälp i övrigt.
    Av den lämnade redogörelsen framgår, att omorganisationen icke innebär några stora nyheter i fråga om grunderna för distriktsåklagarorganisationen. Särskilt i vad den innebär ett ordnande av rekryteringen, en lösning av landsfiskalernas biträdesfråga samt en lönereglering för landsfiskalerna och dessas tjänstebiträden får den dock anses innebära betydande förbättringar. Utskottet har, i anslutning till motioneri ämnet, uttalat att det, med hänsyn till de allmänt erkända bristerna i den nuvarande landsfiskalsorganisationen och de viktiga samhällsfunktioner som tillkomma landsfiskalerna, måste anses vara ett väsentligt

550 LANDSFISKALS- OCH STADSFISKALSREFORMEN.statligt intresse att omorganisationsfrågan och därmed även frågan om lönereglering för landsfiskalerna och deras biträden snarast möjligt erhåller sin lösning. Man får också hoppas, att det skall visa sig möjligt att snart låta den nya organisationen bli verklighet. Väntetiden påen landsfiskalsreform har redan varit lång.

Bengt Lassen.