E. W. BÖRJESON. Bromsning av automobiler och järnvägståg. Sthm 1940. Fritzes bokförlag. 104 s. Kr. 3.50.

    Författaren, vilken är verksam som ingenjör vid ett större försäkringsföretag och i denna egenskap haft att taga befattning med utredningar av fordonsolyckor, uttalar i förordet till boken, att hans avsikt med utgivandet av densamma varit att ge en populärt hållen, koncentrerad översikt av de omständigheter, som inverka på händelseförloppet, när en automobil ellerett järnvägståg bromsas in, och särskilt de faktorer, som bestämma den kortast möjliga bromssträckan. Enligt författarens mening är en stor del av de omfattande förluster i liv och egendom, som orsakas genom trafikolyckor, att tillskriva felaktiga bromsar samt överskattning av bromsförmågan frånförarnas sida. Under sitt sysslande med trafikutredningar säger sig författaren ofta ha kunnat konstatera, att fullkomligt verklighetsfrämmande uppgifter och antaganden i polisförhörs- och rättegångsprotokoll kommit attspela en betydande roll vid bedömandet av fallen, vilket givetvis vore att beklaga ur rättsvårdssynpunkt.
    I själva framställningen lämnas bl. a. en lättfattlig och med exempel åskådliggjord redogörelse för de olika huvudfaktorer, som för en automobil bestämma bromsvägens längd. I sammanhang härmed framhålles den betydelse, som vid utredningar om bromsning av fordon måste tillmätas reaktionstiden, d. v. s. den tid, som förflyter innan förarens impuls att stanna fordonet hunnit omsättas i handling. Reaktionstidens betydelse illustreras med följande exempel. Antages en färdhastighet av 70 km/tim och en reaktionstid av 1 sek vid ett uppträdande faromoment och tillämnad bromsning, tillryggalägger automobilen under reaktionsmomentet en vägsträcka av 19.5 meter, efter vilken distans bromsen således först börjar verka. Av intresse är vidare författarens redogörelse för fordonsviktens inverkan på bromssträckans längd. Härvid uppställes den satsen, att förändringar av fordonets vikt teoretiskt sett icke medföra någon inverkan på bromssträckans längd. Förutsättningen för att denna sats skall äga praktisk giltighet är emellertid, att alla fordonets hjul deltaga i bromsningen. Fordonsvikten utövar däremot inflytande på bromsningen, om någon del av fordonets vikt uppbäres av hjul, som icke äro försedda med bromsar. I ett särskilt kapitel av boken lämnas vissa anvisningar för praktiskt bruk vid beräkning avbromssträckor för automobiler. Författaren uttalar härvid en bestämd varning mot det ofta tillämpade förfaringssättet att med ledning av blott

LITTERATURNOTISER. 797uppgiften om ett till vissa meter uppmätt bromsspår utan vidare fastställa hastigheten med hjälp av bromskurvorna.
    Boken synes förtjänt av beaktande ej blott på grund av den insikt, som läsaren därigenom bibringas i fråga om bromsningsproblemets tekniska faktorer, utan i än högre grad därför att den riktar uppmärksamheten på den betydelse, som kännedomen härom äger för främjande av trafiksäkerhet och åstadkommande av fullständiga undersökningar om trafikolyckornas orsaker. Med tanke på de bromstekniska spörsmål, som ofta uppstå vid utredningar för fastställande av det juridiska ansvaret för trafikolyckor, synes den instruktiva framställningen kunna bliva till stort värde för såväl juristersom andra, vilka hava att taga befattning med dylika utredningar.

Gustaf Persson.