Homosexualitetens straffrättsliga behandling. Professor Alfred Petrén har d. 19 dec. 1940 såsom inom justitiedepartementet tillkallad sakkunnig avgivit betänkande angående »Åtgärder för bekämpande av homosexualitetens samhällsfarliga yttringar» (SOU 1941:3). Betänkandet innehåller väsentligen en granskning av medicinalstyrelsens utlåtanden åren 1932—39 beträffande för homosexuella handlingar tilltalade och utmynnar uti en tillstyrkan av genomförandet av det i SOU 1935:68 framlagda förslaget om ändrad lydelse av SL 10: 18 i samband med sådan ändring i sinnessjuklagens 41 § andra stycke, att läkarutlåtande obligatoriskt skall inhämtas beträffande den som åtalats för brott enligt sagda strafflagsrum. För att möjliggöra straffriförklaring av alla utpräglat homosexuella och sådana bisexuella, som med tilltagande ålder bli alltmer homosexuella eller i sig själva äro mera psykopatiskt betonade, uttalar Petrén slutligen önskvärdheten av att SL 5:5 vid en blivande omformulering får en sådan lydelse, att lagrummet kommer att omfatta icke endast sinnessjuka och sinnesslöa utan även dem som förete abnormitet som är att jämställa med sinnessjukdom.

Kjs.

 

    Förslag ang. tidigare inbetalning av utskylder. Ett betänkande med allmänna riktlinjer för åstadkommande av tidigare inbetalning av utskylder (SOU 1941:5, 6) har på uppdrag av finansministern utarbetats av t. f. underståthållaren K. G. A. Sandström; sekreterare har varit kammarrättsassessorn N. A. Bodin. Förslaget avser att preliminär uppbörd av inkomstskatt skall äga rum redan vid inkomstens förvärvande. Enligt förslaget förutsätter en dylik uppbördsreform åtskilliga förenklingar av taxeringsförfarandet för att man med kännedom allenast om bruttoinkomsten skall åtminstone något

 

FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET. 423så när kunna beräkna den därå belöpande verkliga skatten. I sådant syfte föreslås ett upphävande av den nuvarande rätten till vissa avdrag å inkomsten, bl. a. beträffande de allmänna avdragen. Bland dessa avdrag, som enligt förslaget skulle upphöra, är även avdraget för under beskattningsåret erlagda kommunalutskylder. Det förutsättes emellertid härvid, att en motsvarande nedsättning av procenttalet för bottenskattens grundbelopp skall äga rum (från nuvarande 150 % till 125 eller 133 %). Vidare föreslås att förmögenhetsbeskattningen skall helt skiljas från inkomstbeskattningen samt att realisationsvinst skall beskattas på motsvarande sätt som gåva, d. v. s. efter deklaration till vederbörande länsstyrelse. I fråga om själva taxeringsförfarandet skall enligt förslaget beskattningsårets (inkomstårets) mantalslängd ligga till grund för taxeringslängden, icke som nu taxeringsårets mantalslängd. Som följd härav skola förhållandena vid inkomstårets ingång vara avgörande för bedömandet av storleken av grundavdrag och familjeavdrag. Rätten till avdrag för periodiskt understöd föreslås skola begränsas, likaså skattefriheten för fromma stiftelser m. fl. En allmän utvidgning föreslås av skattskyldigheten för utom riket bosatta personer.
    Beträffande spörsmålet, huruvida uppbördsreformen bör avse allenast kronoskatt eller även kommunalskatt, framhålles att ur statens synpunkt givetvis vore fördelaktigt om endast kronoutskylderna inbegrepos i uppbördsreformen. Emellertid skulle därigenom restantierna å kommunalskatterna säkerligen väsentligt ökas, och kommunerna tvingas till skattehöjningar utan motsvarande ökning av skatteintäkterna. Ur kommunernas synpunkt, men även ur de enskilda skattskyldigas, anses därför önskvärt att reformen utsträckes att avse även kommunalskatterna. Så kan emellertid icke ske, så länge man måste räkna med ett par tusen olika kommunala skattesatser för varje år. Följaktligen föreslås — såsom en förutsättning för att uppbördsreformen skall kunna avse även kommunalskatt — en viss skatteutjämning mellan kommunerna genom att en för hela riket gemensam kommunalskatt skulle uttagas. Till utgångspunkt för beräknandet av denna gemensamma kommunalskatt tages den genomsnittligt utdebiterade skatten inom varje särskild kommunal enhet under en viss tidsperiod och av sålunda inflytande gemensam kommunalskatt erhåller varje särskild enhet ett mot den sålunda uträknade genomsnittliga skatten svarande belopp. Vid bestämmande av ifrågavarande skattesats bör iakttagas, att till de kommunala enheterna som regel skall utgå något lägre belopp, än som kunde tänkas vara för deras behov erforderligt. En särskild uttaxering förutsättes således för fullständigt täckande av medelsbehovet. Beträffande landsting och tingslag förutsättes dock att ytterligare bidrag skall regelrätt erhållas till sådant belopp, att ytterligare uttaxering icke behöver förekomma.
    Olika uppbördsformer föreslås beträffande olika inkomstarter. I fråga om löntagare skall skatteavdrag verkställas av arbetsgivaren vid lönebeloppens utbetalande. Därvid skall avdragets belopp avpassas efter lönebeloppet, med iakttagande av rätten till ortsavdrag men jämväl av progressionen vid statsbeskattningen. Särskilda avdragstabeller, varå exempel framläggas, skola utarbetas för var och en av de fem ortsgrupperna. Avdragen å månadslön skola alltid ske i jämna krontal och å veckolön aldrig sluta å lägre belopp än 25 öre. De avdragna skattebeloppen skola redovisas medelst skattemär-

 

424 FRÅN LAGSTIFTNINGSARBETET.ken, men beträffande större arbetsgivare får i stället avskrift av lönelistorna insändas jämte bevis om att avdragna skattebelopp inbetalts till statsverket. — Inkomst av kapital skall preliminärt beskattas genom dels en ränteskatt, utgående av räntan å i bank etc. innestående medel och dels en kupongskatt, avseende aktieutdelningar och obligationsräntor. Under förutsättning att även kommunalskatt ingår i den preliminära uppbörden, föreslås skattesatsen till 25 %. — Å inkomst av rörelse skall preliminär skatt uppbäras med ledning av senast utdebiterade skatt samt inbetalas å särskilda stämmor under inkomståret. — Inkomst av fastighet föreslås beskattad i anslutning till fastighetsskatten, som jämväl är avsedd att till större delen utgå efter gemensam skattesats inom riket i dess helhet.
    Efter inkomståret, då alltså preliminär inkomstskatt uppburits, skola enligt förslaget i vanlig ordning taxering och debitering äga rum. Befinns därvid för liten skatt vara inbetald under inkomståret, utfärdas debetsedel å restbeloppet att gäldas å uppbördsstämman i november. Har för mycket skatt inbetalts skall överskottet omedelbart restitueras.
    Särskilda bestämmelser föreslås beträffande övergången till det nya uppbördssystemet varjämte förslag framlagts i vissa organisationsfrågor samt överslagsberäkningar verkställts rörande kostnaderna för reformens genomförande.

G. Sm.