"Internationale Stræder." Uti det i september 1940 utgivna första häftet för året av Nordisk Tidsskrift for International Ret, Acta scandinavica juris gentium, påbörjas och i det nyligen utkomna andra häftet för 1940 fortsättes införandet av den speciella delen av dr ERIK BRUELS avhandling »Internationale Stræder». I dessa häften behandlas Öresund och Bälten, ävensom Gibraltar sund och Magellanssundet. Beträffande vart och ett av dessa redogöres på ett detaljerat men överskådligt sätt för natur- och samfärdselförhållanden, den politiska och traktaträttsliga utvecklingen, samt intresserade staters ståndpunkter speciellt i avseende på genomfartsrätten i fred och i krig.
    Alla de behandlade sunden hava det gemensamt, att under fredstid alla makters såväl handels- som örlogsfartyg fritt och obehindrat passera desamma. Det är av intresse att ur avhandlingen inhämta den traktaträttsliga grunden för fartygens passage, dess varierande och mer eller mindre fullständiga utformning. Genom att avhandlingen icke är begränsad till ett enda sund, utan komparativt behandlar flera, framträda här inverkande faktorer i klar belysning. Av dessa faktorer är en relativt oföränderlig, nämligen naturförhållandena, andra däremot föränderliga, såsom handelsvägarna, fartygen och det politiska läget. Man finner huruledes samfärdselns växlande behov samt maktbalansens förskjutningar efterhand återspeglats i traktattexternas lydelse eller uttolkning samt i strandstaternas hållning. Ett belysande exempel utgör Öresundstullen: så länge Danmark som Nordens starkaste stat och behärskande Sundets båda stränder upptog denna tull, gjordes föga eller ingen invändning mot dess rätt att uttaga avgiften, vilken tvärtom erkändes i allt flera traktater. Men sedan de politiska maktförhållandena ändrats, ifrågasattes Danmarks rätt av principiella skäl, varpå överenskommelse om tullens avlösning träffades. Den starkaste påtryckningen för dess avskaffande utgick härvid betecknande nog från Amerikas Förenta Stater, vilken stat såsom nytillkommen sjöfartsmakt särskilt kände sig besvärad av Sundstullen såsom hinder för varuutbytet och dessutom var oberoende av den inom Europa representerade inställningen om Sundstullen såsom en del av det traditionellt bestående.

Hbg.

 

    Dansk Kriminalistforening höll sitt 31:a årsmöte d. 18 nov. 1940; se SvJT 1940 s. 824, där på grund av skrivfel angives att mötet hållits 1939.
    Styrelsen har följande ledamöter: prof. Oluf H. Krabbe, formand, retspræsident P. Haack, næstformand, overretssagfører K. Anker-Jensen, prof. dr. med. Hj. Helweg, prof. dr. jur. Stephan Hurwitz, højesteretssagfører dr. jur. J. Hartvig Jacobsen, rigspolitichef Thune Jacobsen, direktør for fængselsvæsenet P. Kampmann, landsdommer F. Lucas, overlæge dr. med. Johs. Nørvig. Föreningen hade i december 1940 350 medlemmar.