UR NORDISKA TIDSKRIFTER OCH SAMLINGSVERK 1940.¹

 

Av HOVRÄTTSASSESSORN ERIK ALEXANDERSON.

 

ALLMÄN OCH BLANDAD JURIDIK M. M.

 

Ahrnborg, Bertil. Några synpunkter på den praktiska juristutbildningen. Stjbg s. 23—28.
Beckman, Nils. Verkan av vittnesjävens avskaffande på formföreskrifter om vittnen. SvJT s. 43—50.
Carlson, B. C. Rättigheten. DL s. 73—99.
——. Rättsperson, stat och rättsordning. ST s. 135—153.
——. Rättfärdighet och krimininalpolitik. Tul. s. 99—105.
Ekeberg, Birger. Svensk och nordisk lagstiftning. NT s. 546—560.
Gjelsvik, Markvard. Det fælles nordiske Sprog og Retssprog. TfR s. 184—210.
Hult, Phillips. Regel, standard och skön. Stjbg s. 128—146.
Jacobsen, J. Hartvig. Om Ejendomsmæglernes juridiske Uddannelse m. v. J s. 202—216.
Jungner, Hillevi. Förteckning övernProfessor Nils Stjernbergs skrifter 1901—1939. Stjbg s. 301—313.
Juul, Stig. Om Permutationsretten. V. K. s. 133—153.
Kuylenstierna, Carl W. U. Något omlagskrivning. Stjbg s. 175—190.
Larsen,  A. P. Om at tænke juridisk. J s. 426—432.
Ljungholm, Carl. Juristföreningen i Stockholm 1912—1937. Stjbg s.203—215.
Reitzel-Nielsen, Erik, & Vogt, Inger. Fortegnelse over Vinding Kruses Skrifter. V. K. s. 311—328.
Ross, Alf. Vinding Kruses Bidrag til Retskildelæren. UfR s. 149—171.
Ang. samma ämne VINDING KRUSE s. 177—186, P. M. SACHS S.313—323.
——. Rettens Grundproblemer. TfRs. 281—298.
Rylander, Gösta. Den svenska lagstiftningen om äktenskap, sterilisering och abortprovokation i vad den rör psykiska sjukdomstillstånd. SMT s.4—13.
Scheel, Herman. Rettskildene i norsk og dansk rettslitteratur. TfR s. 119—144.
Thulin, Olof. Svensk krislagstiftning. NAT s. 120—126.

 

RÄTTSHISTORIA.

 

Almquist, J. E. Bidrag till frågan om Svea hovrätts uppkomst. SvJT s. 468—478.
——. Om domarreglerna i lagboken. SvJT s. 813—815.
——. Dödsdomen över Olaus Petriden 2 januari 1540. Stjbg s. 29—50.
Beckman, Nils. Rättsutvecklingen i det forntida Egypten. TfR s. 445—447.
Haack, O. Om »ægte» Trolddom i Danmark i retshistorisk Belysning. NTfS s. 147—184.
——. Om den »uægte» eller lavere Grad af Trolddom i Danmark. NTfS s. 223—236.

 

¹ Förkortningar: ASJG = Acta scandinavica juris gentium. — DL = Defensor legis.— FT = Förvaltningsrättslig Tidskrift. — J = Juristen. — JFFT = Tidskrift utg. av Juridiska föreningen i Finland. — NAT = Nordisk Administrativt Tidsskrift. —ND = Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender. — NFT = Nordisk Försäkringstidskrift.— NIR = Nordiskt industriellt rättsskydd. — NKÅ 1939 = De nordiska kriminalistföreningarnas årsbok 1939 (tryckt 1940). — NR = Norsk Retstidende. — NT = NordiskTidskrift. — NTfIR = Nordisk Tidsskrift for international Ret. — NTfS = Nordisk Tidsskrift for Strafferet. — SLT = Svenska Läkartidningen. — SMT = Socialmedicinsk Tidskrift. — SSkT = Svensk Skattetidning. — SSpT = Svensk sparbankstidskrift.— ST = Statsvetenskaplig Tidskrift. — SvJT = Svensk Juristtidning. — SvStT == Svenska Stadsförbundets Tidskrift. — TfR = Tidsskrift for Rettsvidenskap. —TSA = Tidskrift för Sveriges Advokatsamfund. — UfR = Ugeskrift for Retsvæsen. Utom tidskrifter och årsskrifter omfattar förteckningen även trenne festskrifter nämligen: Stjbg = Festskrift tillägnad Nils Stjernberg, Sthm 1940; Tul. = Antti Tulenheimo 1879—4/12—1939, Hfors 1939; och V. K. = Festskrift til Vinding Kruse, Kbhvn 1940.

52—417004. Svensk Juristtidning 1941.

 

Hemmer, Ragnar. Dödsstraffet för rubbande av råmärken enligt äldre svensk rätt. Tul. s. 156—168.
Jørgensen, Harald. Domstol contra Centraladministration. Det retslige Efterspil til Orla Lehmanns Ridehustale 1845. J s. 662—674.
Jørgensen, Poul Johs. Begreberne Tyveri og Ran i de danske Landskabslove. V. K. s. 155—203.
Jørgensen, Troels G. Anders Sandøe Ørsted. J s. 1—8.
——. Sagen om Orla Lehmanns Talepaa Falster. J s. 533—547.
——. Sagen mellem Chr. Colbjørnsenog C. F. T. v. Lüttichau. J s. 685—714.
——. Træk af Retsudviklingen fra Ørsted till vore Dage. J s. 733—746.
Melander, C. G. Om 1700—talets justitiekansler. JFFT s. 160—176.
Sjögren, Ivar W. Dråpsprocessen enligt Upplandslagen. Stjbg s. 244—265.
Tilander, Gunnar. Gudsdomen att bränna ljus. Stjbg s. 276—286.
Wedberg, Birger. Högsta domstolen genom tre halvsekler. ST s. 117—134.
——. Högsta domstolen i exc. Skjöldebrands memoarer. SvJT s. 351—354.
——. Ett furstebesök i Svea hovrätt. SvJT s. 633—636.
——. Också ett Värmdömål. Stjbg s. 293—299.
Westerby, Erik. Prokuratorforordningen af 1638 og Tiden nærmest derefter. J s. 45—117.

 

OBLIGATIONSRÄTT.

 

Benckert, Karl. Om regressrätten vid självständiga borgensförbindelser. Stjbg s. 51—58.
Bomgren, Gunnar. Advokaternas medelsförvaltning. TSA s. 203—215.
Christoffersen, C. B. Om Anvendelse af Aktieselskabers Reserver. UfR s.1—8.
Drachmann Bentzon, A. Kollektiv Arbejdsret. UfR s. 41—75.
Ang. samma ämne KNUD ILLUM s. 109—115.
——. Den sikredes Adgang til at raade over sit Erstatningskrav mod Tredjemand. UfR s. 213—215.
Ang. samma ämne HENRY USSING s. 215—219.
Fredenberg, Gösta. Om jämkning av kontrakt vid s. k. ekonomisk force majeure. JFFT s. 290—298.
Godenhielm, Bertil. Några ord om advokatens förpliktelser vid förvaltningen av främmande medel. DL s. 212—217.
Hvinden, Bernt. Noen spredte spørsmål i samband med ansvaret for farlig bedrift og liknende »risikoansvar» etter norsk rett. TfR s. 355—377.
af Hällström, Erik. Force majeure vid hyresavtal. JFFT s. 150—159.
Hörstadius, Ejnar. Några ord om livräntor till dödads efterlevande och invalider. SvJT s. 366—369.
Illum, Knud. Lov om Arbejdsforhold af 14 Sept. 1940. UfR s. 277—289.
Jensen, H. O. Om Selskabskreditorernes Anmeldesesret i ansvarlige Interessenters private Konkursboer. UfR s. 349—354.
Kalliala, Kaarlo. Konkurrens emellan olycksfallsförsäkringsbolags och trafikförsäkringsbolags ansvarighet. NFT s. 444—451.
Karlgren, Hjalmar. Kvittning och condictio indebiti. SvJT s. 331—341.
Krenchel, H. B. Aktieretlige Sporgsmaal. UfR s. 133—145.
Langberg, Harald. Noen ord om skadelidtes plikt til ved legemsskade å underkaste sig en operasjon. NFTs. 177—188.
Malmæus, Bengt. Bilägares skadeståndsrätt för kroppsskada. SvJT s.552—556.
Ang. samma ämne LARS BENNI CH s.642—643.
Nial, Håkan. Något om lagberedningens förestående förslag till ny aktiebolagslag. TSA s. 3—22.
Rein, Alex. Om gyldigheten av sinnssykes viljeserklæringer inter vivos. TfR s. 161—183, 299—337.
Schlegel, Otto. Tvivlsspørgsmaal indenfor Skadesforsikringsloven. J s. 17—24.
——. Tvivlsspørgsmaal indenfor den danske Skadesforsikringslov. NFT s. 61—67.
Schmidt, Folke. Om försäkring av tredje mans intresse. SvJT s. 405—432.
Torkild-Hansen, Carl. Betragtninger over Klientkontoens retlige Natur. UfR s. 29—35.

 

Torkild-Hansen, Carl. Klientkontoen og Separatistretten. UfR s. 273—275.
Ang. samma ämne R. PRYTZ s. 341—344.
Ulne, John. Avdrag och regressrätt enligt 12 § i 1916 års olycksfallsförsäkringslag. NFT s. 309—333.
Ussing, Henry. De nye Regler om Rente under Retssag endnu ikke kendt. UfR s. 224.
——. Graenser for Renten af Laani fast Ejendom. V. K. 289—309.
Øvergaard, J. Om skyldbedømmelsen etter den alminnelige erstatningsregel. TfR s. 59—85.

 

SAKRÄTT.

 

Bentzen, Knud. Kreditorret og Ejendomspris. UfR s. 17—28.
Bonnevie, Erik. Oversigt over nogle Hovedtræk af Ejendomsrettens Udvikling paa Færøerne. J s. 433—444.
Dahl-Hansen, M. Alders tids bruk innen tingsretten. TfR s. 490—501.
Gestrin, Lars. Om utfästelse att pantsätta lösöre. JFFT s. 77—87.
Gjessing, Harald, & Rytter, Svenning. Vinding Kruse og Tinglysningsloven. V. K. s. 45—53.
Granfelt, O. Hj. Förfarandet enligt finländsk rätt då inteckning sökes och fastställes i fastighet, inregistrerad tomtlegorätt eller anläggning och besittningsrätt till säkerhet för fordran, sytning (undantag) eller avgäld. V. K. s. 81—103.
Kivimäki, T. M. Agrarreformen i Finland. TfR s. 1—8.
Larsson, Sven E. S. Om ogulden köpeskillings förmånsrätt. SSpT s. 1—8.
Nial, Håkan. Nya sakrätter? SvJT s.673—683.
Penser, Wilh. P:son. Några spörsmål vid försäljning av samägd fastighet. TSA s. 126—129.
Petersen, Fr. V. Strandfredning i Danmark. NAT s. 62—72.
Popp-Madsen, Carl. Hvornaar »stiftes» Panteretten efter et tinglyst Skadesløsbrev i fast Ejendom? En Oversigt. V. K. s. 273—288.
Rasmussen, V. Ravnsholt. Tvivlsspørgsmaal ved betingede Skøder. UfR s.251—260.
Rasmussen, Ole. En Bemærkning angaaende Tvangsauktionsklausul. UfRs. 268—271.
Simonsen, Einar. Tomtefeste. TfR s.385—444.

 

FAMILJE- OCH ARVSRÄTT.

 

Beckman, Nils. Den nordiska skilsmässolagstiftningen. NT s. 119—132.
Borum, O. A. Skyldbegrebet i Skilsmisseretten. V. K. s. 17—33.
Byrdal, V. Familieret. UfR s. 271—272.
Larsson, Sven E. S. Sparbankerna och den skärpta förmynderskapskontrollen. SSpT s. 625—636.
Lauritsen, C. A. Statistik i Faderskabssager fra Københavns Byrets 16. Afdeling. J s. 185—194.
Lindvik, Adolf. »Full verdi efter gangbar pris i egnen». Av den norske odelsrett. V. K. s. 233—242.
Nial, Håkan. Omyndigskydd och godtrosskydd. Stjbg s. 216—227.
Sørensen, H. A. Nogle Bemærkninger om Frd. 2. April 1817 og Frd. 11. Septbr. 1839. UfR s. 241—247.
Waaler, Georg. Blodtypenes betydning i rettspleien. NKÅ 1939 s. 228—241. —Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 242—249.
Walin, Gösta. Ändringar i förmynderskapslagstiftningen. SvJT s. 800—803.

 

SPECIELL PRIVATRÄTT.

 

Bache, N. H. Krigsskade eller Civilskade. NFT s. 135—148.
Beckman, Rudolf. Den nya sjölagstiftningen. JFFT s. 13—34.
Brundin, G. 1938 års understödsföreningslag. NFT s. 413—433.
Carlesjö, Gunnar. Fritidsutredningens betänkande angående inrättande av fritidsreservat. SvStT s. 322—327.
Eberstein, Gösta. Om firma- och varumärkesintrång samt illojal reklam. Stjbg s. 72—83.
Forchhammer, Olaf. Byplan. V. K. s. 35—43.
Graae, Fr., & Lund, Torben. Aandelig Ejendomsret. V. K. s. 55—79.
Haarberg, Yngvar. Invaliditetsbedömmelsen. NFT s. 96—102.
Hammarskiöld, S. Försäkringsväsendets beredskapslagstiftning. SvJT s. 546—548.

 

Hartman, Jon. Översikt av lagstiftningen om försäkringsförhållandena under kriget samt om krigsskada å privat egendom. JFFT s. 129—149.
——. Grunderna för ersättning av krigsskada å privat egendom i Finland. NFT s. 222—236.
Heiberg, Axel. Tinglysning ved ekspropriasjon. NR s. 65—68.
Holmbäck, Å. Löseskilling enligt stadsplanelagen. SvStT s. 531—535.
Holm-Nielsen, K. Nogle erstatningsretlige Problemer i Patentsager. NIR s. 18—28.
Illum, Knud. Et Bidrag til Belysning af dansk og ældre norsk Rets Stilling til Spørgsmaalet om Retten til Udnyttelsen af Mineraler i Undergrunden. TfR s. 473—489.
Khennet, H. Om patenterbarhetskriterier. NIR s. 1—17.
Leinberg, Y. Försäkringsskyddet för liv och egendom under krig. NFT s. 1—18.
Møller, Ejvind. Om Naturfredning. V. K. s. 243—272.
Qvigstad, K. Krigsforsikring av varelagre i Norge. NFT s. 287—299.
Rasmussen, V. Ravnsholt. En Lærlingevoldgiftssag. J s. 649—653.
Ang. samma ämne OLAV STORR—HANSEN s. 653—660.

Reuterskiöld, C. A. Kring rekvisitionslagen. ST s. 361—373.
Rosander, Edgar. Krigsskadeutredningens betänkande med förslag till lagom krigsskadeersättning. SSpT s. 39—43.
——. Krigsskadeersättning beträffande fast egendom. SSpT s. 325—329.
Walin, Gösta. Lagförslag om vattenförorening m. m. SvStT s. 7—15.
Wenzell, V. Nogle Bemærkninger vedrørende Sømandslovens Bestemmelser om Varigheden af Retsforholdet mellem Reder og Sømand. UfR s.290—292.
Westholm, S. Om stadsplanelagens förbud mot nybyggnad och dess tilllämpning vid sanering av gammal bebyggelse. SvStT s. 80—83.
Wiig, Claus. En bemerkning om sjølovens § 228. ND s. 257—261.
Ang. samma ämne J. JANTZEN s. 337—345.
Vinge, Karl Axel. Fraktförlust vid förlisning efter kollision. ND s. 193—199.
Vislie, Jon. Aktuelle krigsforsikringsspørsmål. NFT s. 19—34.
Åkesson, O. A. Beredskapsåtgärder på krigsförsäkringens område. TSA s. 171—202.
——. Krigsskadeutredningens förslag till lag om krigsskadeersättning. NFT s. 149—176.

 

STRAFFRÄTT.

 

Agge, Ivar. Betänkande med förslag till lag om arbetsfostran m. m. NTfS s. 202—206.
——. Bidrag till tolkningen av 25: 16 och 17 strafflagen. FT s. 73—85.
——. Till tolkningen av 19: 6 Strafflagen. Stjbg s. 1—16.
——. Några synpunkter på ämbetsbrotten. Tul. s. 14—30.
Andenæs, Johs. Av medvirkningslæren i norsk rett. TfR s. 237—280.
Arvelo, A. P. Fångarnas utearbeten i Finland. NKÅ 1939 s. 250—256.
Beckman. Nils. Den svenska straffrättskommitténs förslag till lagstiftning om förmögenhetsbrott. TfR s.502—517.
——. Förmögenhetsbrottens begrepp och arter enligt det nya svenska förslaget till lagstiftning om förmögenhetsbrott. NTfS s. 254—266.
Bergendal, Ragnar. Förslag till nya straffbestämmelser om spioneri och förräderi m. m. SvJT s. 450—460.
Bergquist, Thorwald. Nytt lagförslag om rattfylleri. SvJT s. 636—639.
Berthelsen, Jørgen. Norsk Højesteretspraksis i Sager vedrørende Motorkørsel i paavirket Tilstand. J s. 366—370.
Brück, Sture. Allmänprevention och individualprevention. Stjbg s. 59—65.
Christiansen, Karl O. Kriminologiens fundamentale Problemer. J s. 449—501.
Ekeberg, Birger. Förmögenhetsbrottens systematik enligt straffrättskommitténs förslag. Stjbg s. 84—95.
v. Eyben, W. E. Fremstilling af Sindssyge i Straffesager. UfR s. 261—267.
Glas, E. Statens kriminaltekniska anstalt. NTfS s. 1—8.
Granfelt, O. Hj. Studier beträffande nyheter i Finlands positiva straffrätt. JFFT s. 226—235 (Återfall i brott), 299—309 (Straffsammanläggning).

 

Granfelt, O. Hj. Villkorlig straffdom. Tul. s. 141—155.
Göransson, Hardy. Säkerhetsanstalten å Hall. SvJT s. 364—365.
Holmboe-Jensen, Tage. Nogle Hovedtræk af Udviklingen inden for dansk Strafferet i det 18. Aarhundrede vedrørende Benaadningspraksis og Strafudmaaling. J s. 140—159.
Inghe, Gunnar. Om s. k. summarisk läkarundersökning. SvJT s. 727—734.
Jacobsen, Otto, & Petersen, Harald. Mentalitetserklæringer i Straffesager. NKÅ 1939 s. 80—102.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 103—127.
Kaila, Martti. Ungdomsbrottslighetens beroende av exogena och endogena faktorer med särskilt avseende fäst vid ekonomisk kristid. NKÅ 1939 s. 257—269.
Kekomäki, Paavo. Förändring av lagstiftningen rörande unga förbrytare. NKÅ 1939 s. 45—63.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 63—77.
Kjærsgaard, Hans Chr. Mentalundersøgelser. J s. 126—130.
Klingenberg, Olaf. Straffeutmåling. TfR s. 378—384.
Kristensen, Kr. J., & Christophersen, Ragnar. Blodprovens betydning i bilsaker. NKÅ 1939 s. 187—215.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 215—228.
Lassen, Bengt. Den straffrättsliga behandlingen av samvetsömma värnpliktiga. SvJT s. 740—742.
Lejman, Fritjof. Om rättshandlingar som innefatta delaktighet i konkursbrott. Stjbg s. 191—202.
Lund-Andersen, Svend. Omkring Ungdomsfængsel. J s. 121—123.
Lunden, Walter A. Ungdomsbrottsligheten i Förenta Staterna. NTfS s.185—201.
Moe, Kaare. Løsgjengerlovens § 15 — Straffelovens § 270. NR s. 321—323.
Nissen, Hartvig. Strafferettspleie og fangebehandling i samarbeid med psykiaterne. NTfS s. 69—85.
——. Allmänprevention och individualprevention. NKÅ 1939 s. 128—158.
Diskussionsinlägg ang. samma ämnes. 159—186.
Petersen, Kaj. Meddelagtighed i Svangerskabsafbrydelse. UfR s. 93—100.
Ang. samma ämne OLUP H. KRABBE s. 100—105.
Petrén, Alfred. Straffriförklarades omhändertagande inom sinnessjukvården. SvJT s. 516—526.
——. Sinnessjukhusvård eller alkoholistvård för straffriförklarade ickesinnessjuka alkoholister. SMT s. 129—141.
Popp-Madsen, C. Lidt om Dødsstraf m. m. J s. 133—139.
Romanus, Sven. Ny lydelse av 8 kap. strafflagen m. m. SvJT s. 550—551.
Rudstedt, Gunnar. Från anstaltsliv till frihet. NTfS s. 207—215.
Schlyter, Karl. Straffsystemets komplettering med hänsyn till psykiskt abnorma brottslingar. Stjbg s. 228—243.
——. Böra tvångsåtgärder kunna anknytas till villkorlig dom? Tul. s.64—80.
Sellin, Thorsten. Vetenskapen och kriminalpolitiken. SvJT s. 305—311.
——. Den villkorliga domen i Nordamerikas Förenta Stater. NKÅ 1939 s. 270—289.
Sjöhagen, Axel. Några synpunkter på förslaget om behandling av lösdrivare m. fl. SMT s. 85—87.
Steincke, K. K. Det uløselige Problem (fosterfördrivningen). J s. 769—780.
Waagensen, Viggo. Straf eller Forvaring. J s. 754—768.

 

PROCESSRÄTT.

 

Anderson, Helge. Rättegång i sjörättsmål. Sverige. ND s. 285—288.
Beckman, Nils. Vittnesbevisning om äktenskapsbrott. SvJT s. 369—370.
Beckman, Rudolf. Några ord om sjörättsmål och sjöförklaringar. JFFT s. 274—289.
——, Rättegång i sjörättsmål. Finland. ND s. 277—282.
Bentzen, Knud. Akkordomraader og Akkordprocedure. UfR s. 325—339.
Berlin, Nils. Processlagberedningens förslag till ny rättegångsbalk. SvJTs. 51—63.
Berthelsen, Jørgen. De motorsagkyndiges Erklæringer i Retssager. J s. 509—529.

 

Bodén J :r. Hampus. Till frågan om konkursdoms rättskraft. SvJT s.803—807.
Bomgren, Gunnar. Processreformen och rättssäkerheten. TSA s. 242—245.
Dillén, Nils. Förundersökning i brottmål. SvJT s. 64—84.
Edling, Nils. Några erinringar angående processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. SvJT s. 85—102.
Ekelöf, Per Olof. Den självständiga interventionen i processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. SvJT s.103—116.
Engströmer, Thore. Om lekmän i rådhusrätterna. SvJT s. 117—124.
——. Om straffprocessen enligt processlagberedningens förslag till ny rättegångsbalk. NKÅ 1939 s. 1—22.
Diskussionsinlägg ang. samma ämne s. 23—44.

Forssner, Tom. Rädda vad som räddas kan. SvJT s. 125—140.
Frost, J. L. Lidt om engelsk Retspleje. J s. 221—267.
Gorrisen, N. J. Rettergang i Søretssager. Danmark. ND s. 273—277.
Gärde, N. Bevisteori och förhandlingsform. SvJT s. 141—150.
Gøtzsche, A. Om Behandlingen af Faderskabssager. J s. 24—31.
——. Fra engelske Domstole. J s. 549—559.
Hallström, Sven. Processreform och domareutbildning. TSA s. 216—219.
Hassler, Åke. Några ord om rättegångsbalkens systematik och terminologi. SvJT s. 151—159.
——. Till frågan om rättsskydd för tredje man vid utmätning. Stjbg s.104—112.
Hellström, Hjalmar. Några reflexioner i anledning av regeringens propositionsförslag om den blivande rättegångsreformen och i samband därmed förslag till ordnandet av advokatväsendet. DL s. 218—227.
Hoff, Helge. Er Ændringer i Reglerne om Domsmandssager paakrævede? J s. 161—181.
Holm, H. H. Part eller Vidne? UfR s. 248—250.
Hurwitz, Stephan. Domsmænd i dansk Strafferetspleje. SvJT s. 160—165.
——. Om Præmisserne i fældende Domme. UfR s. 105—106.
Hurwitz, Stephan. Om Begrebet »retlig Interesse» i Procesretten. V. K. s. 105—131.
Hvidt, L. N. Sagkyndige Dommere. SvJT s. 166—172.
Jørgensen, Troels G. Nogle Bemærkninger om Forsvaret i Straffesager. J. s. 37—40.
Ang. samma ämne JACOB SALOMON s. 123—126.
Kallenberg, Ernst. Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. SvJT s. 1—42.
——. Bevisrätten i processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. SvJT s. 497—515, 593—617.
Krenchel, O. H. Politiundersøgelse for privat Regning. J s. 361—365.
Lassen, Bengt. Landsfiskals- och stadsfiskalsreformen. SvJT s. 548—550.
Musæus, Lars. Rettergang i sjørettssaker. Norge. ND s. 283—285.
Nordenfalk, Johan. Några erfarenheter från en utländsk domstol beträffande muntlig rättegång. SvJT s. 173—179.
Olivecrona, Karl. Om civildomens rättskraft enligt processlagberedningensförslag. SvJT s. 180—194.
Palmgren, Bo. Några anmärkningar om åtalsrätten uti förslaget till ny rättegångsbalk. SvJT s. 195—209.
——. Något om svarandens rätt till dom i brottmål. SvJT s. 433—449.
——. Om rätten att till myndigheter insända handlingar med posten. JFFT s. 35—51, 177—178.
Ang. samma ämne RUDOLF BECKMAN s. 88—91, 179—181.
Penser, Wilh. P:son. Biträdesförordnande i barnuppfostringsmål. SvJTs. 556—558.
Persson, G. Straffprocessuella bestämmelser i processlagberedningens förslag till rättegångsbalk. SvJT s. 210—219.
Santesson, Per. Förberedelse och huvudförhandling i tvistemål enligt processlagberedningens förslag. SvJTs. 220—233.
Scharling. Om Retsplejelovens Fordringer til Sagsfremstillingen i kriminelle Domme. UfR s. 77—81.
Schjelderup, F. Refleksjoner omkring processlagberedningens forslag til ny rättegångsbalk. SvJT s. 234—245.
Schlyter, K. Om rådhusrätts nämnd. SvJT s. 285—288.

 

Sjöström, Bertil. Om rättegångsreformen i Finland. SvJT s. 246—264.
Solem, Erik. Den praktiske gjennomføring av den norske prosessreformen. SvJT s. 265—270.
Strahl, Ivar. Omröstningsreglerna i brottmål. SvJT s. 271—278.
——. Besparingsåtgärder ang. fri rättegång m. m. SvJT s. 358—363.
Söderlund, Erik. Uppskovsfrekvensen vid underrätterna. SvJT s. 279—284.
Ang. samma ämne NILS BERLIN s. 644—647, SVERKER GROTH S.647—650.
Victor, Frans. Reflexioner om norsk civilprocess och svensk processreform. TSA s. 23—29.

 

STATSRÄTT.

 

Forssell, Nils. Otto Varenius och de svensk-norska unionsproblemen. NT s. 66—73.
Herlitz, Nils. Drag ur de nordiska ländernas statsskick. NT s. 351—366.
——. Några iakttagelser rörande Sveriges krigstidsförfattning. Stjbgs. 113—127.
Jørgensen, Troels G. Betragtninger over Ekspropriationsbestemmelserne i Grundlovsforslaget af 1939. V. K. s. 205—232.
Lagerroth, Fredrik. Lagstiftningsmakten i 1809 års RF. ST s. 193—247.
Larsen, Knud. Midlertidig Lov Nr 333 af 25. Juni 1940 om Ændring af Lov Nr. 123 af 18. April 1925 om Erhvervelse og Fortabelse af Indfødsret. UfR s. 232—240.
Schjelderup, F. Rettferdsgrunnsetningen i amerikansk konstitusjonell rett. TfR s. 145—160.
af Trolle, Herved. Ändringar i tryckfrihetsförordningen m. m. SvJT s. 734—739.
Uggla, John, och Kaira, Kaarlo. Utredning rörande Hangö stads och dess invånares rättsliga ställning enligt fredsfördraget av den 12 mars1 940. JFFT s. 203—210.
W(edberg), B(irger). Opinionsnämnden i praxis. SvJT s. 542—545.

 

FÖRVALTNINGSRÄTT.

 

Andersen, Poul. En forvaltningsretlig Disputats. UfR s. 189—210.
Backlund, Oskar. Den kamerala förvaltningsapparaten i Norge. NAT s. 74—86.
Bergman, E. Statsliggaren. FT s. 277—286.
Bratt, John. Fattigvårdslagens bestämmelser om preskription. FT s. 156—169.
Brolin, N.-E. Församlingsvården. FTs. 86—112
Ehrnrooth, Ernst. Satisfierar författningen om dödsbevis de krav som rätteligen böra ställas på dessa intyg? Tul. s. 106—116.
Fahlbeck, Erik. Offentlig förvaltning genom enskilda. ST s. 1—45.
Groth, Sverker. Revisionen av statsorganens instruktioner 1939—1940. FT s. 347—353.
Hedfeldt, Erik. Några synpunkter på lagen om tjänsteplikt. FT s. 149—155.
Henning, Edward. Trafikförsäkringsanstalternas nämnd. SvJT s. 640—642.
Hildebrand, Erik. Den nya organisationen av kommunalförvaltningen i Stockholm. SvStT 427—431.
Ignatius, Gustaf. Om det finska återuppbyggnadsarbetet ur administrativ synpunkt. NAT s. 103—119.
Illum, Knud. Den danske Tjenestemands Erstatningsansvar med særlig Henblik paa Dommeres Ansvar. NAT s. 2—10.
Lange-Nielsen, Fr. Den norske pensjonslovkomites innstillinger om statens og statsbanenes pensjonskasser. NAT s. 11—25, 51—59.
Lundewall, Adolf. Differentierade legosängsavgifter vid de allmänna sjukhusen. FT s. 287—297.
Lundquist, John. Den nya tuberkuloslagen. SLT s. 1247—1251.
Mannio, Niilo A. Den sociala lagstiftningen i det självständiga Finland.TfR s. 9—17.
Møller, Kaj. Organisationen af Statens Bygningsvæsen i Finland, Sverige og Danmark. NAT s. 127—147.
Noponen, Alpo. Den nya folkpensionslagen i Finland. TfR s. 18—26.
Oxholm, W. Om Sogneraadenes Kompetence. UfR s. 307—310.
Rahm, Håkan. Kommunala kristidsförbund. FT s. 13—20.
Schaffer, T. Förfogandeförfattningarnas ersättningsregler. FT s. 331—346.
Sjögren, Gunnar W. Om statens allmänna fastighetsfond. FT s. 1—12.

 

Söderman, Harry. Om svenska polisens centrala registraturer. Stjbg s. 266—275.
Thulin, Gabriel. Några aktuella spörsmål om förvaltningsmännens utbildning i Sverige. NAT s. 26—38.
Westman, E. G. Till frågan om den kommunala maktfördelningen. FTs. 212—226.
Østlid, Henry. Det offentliges adgang til å avskjedige embeds- og tjenestemenn. TfR Bilaga till 4:e häftet (167 s.).

 

FINANSRÄTT.

 

Bodin, Nils. Beskattning av stiftelser enligt förslag av 1936 års skattekommitté. SvStT s. 1—6.
Bratt, John. Eftertaxering för inkomst eller förmögenhet. SSkT s. 109—121.
Cassel, Gustaf. Budgetens avslutning. Stjbg s. 66—71.
Enbohm, Bertil. Skattebetalning i förskott. SvStT s. 317—322.
Elvefors, B. Promemoria rörande beräkning av förändringar i dold reserv i varulager m. m. avseende 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt. SSkT s. 315—322.
Engblom, C. P. Översikt över 1939. års lagtima och urtima riksdagars beslut angående skatterna. SSkT s. 1—31.
——. Översikt över 1940 års riksdags beslut angående skatterna. SSkT s. 83—85, 297—314.
——. 1940 års krigskonjunkturskatt. SSkT s. 151—241.
Geijer, Erland. Om fria pensionsstiftelser. SSkT s. 76—82.
——. Svenska statens sparobligationer. SSkT s. 86—88, 136—138, 259—260.
Ang. samma ämne KARL HILDEBRAND s. 133—136.
Franzén, T. Beskattning av jordbrukares inkomst vid försäljning av kreatur på grund av foderbristen. SSkT s. 275—285.
Harbou, Niels. Formuebeskatning af Dødsboer. UfR s. 171—175.
Ang. samma ämne KNUD JARNER s. 176.
af Klercker, Bertil. I vad mån böra förhållandena före år 1910 inverka
vid upprättandet av avskrivningsplan för inventarier? SSkT s. 70—75.
Lembke, Martin. De direkta statsskatterna under det kommande budgetåret. SSpT s. 239—248.
——. Förtidsinbetalning av skatter. SSpT s. 302—309.
Ljungberg, O. En tolkning av 14 § kommunalskattelagen med till hjälp av två rättsfall. SSkT s. 122—127.
Nordfelt, Hjalmar. Den nya nöjesskatteförordningen. SSkT s. 242—258.
Nyrén, Gösta. Nöjesskatteförordningens tillämpning vid arrangemang på idrottsplatser. SvStT s. 489—491.
Petersen, Carl Johan. Ligningsloven af 22 December 1939 m. m., herunder lidt om Skatteloves tilbagevirkende Kraft. J s. 373—426.
Sandström, K. G. A. Angående beskattning av dels familjeunderstöd, som utgår vid militärtjänstgöring, dels ock under krigstjänstgöring utgående avlöning. SSkT s. 89—99.
Stern, Erik. Försäkringsskatterättsliga frågor i belysning av rättsfall m. m. SSkT s. 43—66.
Thomasson, E. Restitution av arvsskatt på grund av att behållningen efter bouppteckningens registrering minskas genom nya skatter. SSkTs. 67—69.
Welinder, Carsten. Några synpunkter på lagervärdering och avskrivning vid krigskonjunkturskatter. SSkT s. 286—296.
Wingborg, Curt. Fördelningsregeln i 104 § försäkringsavtalslagen samt beskattning av förmånstagareförsäkring. NFT s. 68—82.

 

INTERNATIONELL RÄTT.

 

Björksten, S. R. Om tillåtna krigsmedel. JFFT s. 69—76.
——. Fredsfördraget mellan Finland och Ryssland. NT s. 206—213.
Borum, O. A. Principles of the private international law on contracts. ASJG s. 121—130.
Brüel, Erik. Internationale Stræder,der omfattes af positive Særordninger: NTfIR s. 3—112, 113—248, Jfr ASJG s. 3—108.
——. Orienterende Oversigter over nogle folkeretlige Sporgsmaal af særlig Interesse for de nordiske Lande i

 

Aaret 1940.  I. »Altmark»-Affæren. NTfIR s. 249—254. II. De Allieredes Mineudlægning paa norsk Territorialfarvand den 8 April 1940. NTfIR s. 254—259. III. Militær Besættelse. NTfIR s. 259—281.
Gihl, Torsten. Hübner, Vattel och »den väpnade neutraliteten». Stjbg s. 96—103.
Kock, Karin. Statliga åtgärder för reglering av de internationella kapitalrörelserna åren 1931—1939. Stjbgs. 163—174.
Ræstad, Arnold. Nøytralitet og nøytralitetspolitikk. TfR s. 43—58.
Sandberg, Gunnar. Neutralitet och opartiskhet. ST s. 374—391.
Thuge—Hansen, Frits P. Folkeretlig Anerkendelse af Stater, Regeringer og Oprørere. J. s. 285—359.