Ny ärvdabalk. I statsråd den 30 oktober 1941 anförde justitieministern, statsrådet K. G. Westman:
»Ärvdabalken i 1734 års lag upptog, i tjugutre kapitel, bestämmelser om arv, boutredning, arvskifte, testamente och förmynderskap. I dessa ämnen gälla nu i stället ett flertal lagar, som utfärdats under åren 1917—1934 och som bruka sammanföras under beteckningen nya ärvdabalken. Hit räknas lagen om äktenskaplig börd, lagen om barn i äktenskap, lagen om adoption, lagen om barn utom äktenskap, lagen om förmynderskap, lagen om arv, lagen om testamente och lagen om boutredning och arvskifte. Vid utarbetandet av dem har avsikten varit, att de skulle framdeles sammanfogas till en eller flera större enheter. Detta arbete, som förberetts inom departementet, torde nu böra utföras. Flera skäl tala för att därvid lagstiftningen om föräldrar och barn samt om förmynderskap tillsammans bildar en ny balk och att lagarna om arv, testamente, boutredning och arvskifte sammanföras till ärvdabalk.
För kodifieringsarbetet lärer vara erforderligt att en omgruppering av bestämmelserna i nämnda lagar vidtages. Särskilt inom föräldrarätten torde det vara önskvärt att sammanställa de stadganden i olika lagar som röra samma ämne för att därigenom vinna bättre översikt och undvika onödiga upprepningar. Detta kan icke ske utan ett antal mindre jämkningar. En del tillägg torde även behövas för att uppnå större konsekvens och fylla de luckor som framträda vid en mera systematisk reglering av detta lagstiftningsområde. I övrigt bör i allmänhet den ståndpunkt godtagas som förenämnda lagar intagit i sakligt hänseende. På några punkter synes emellertid ett förnyat övervägande böra äga rum.
Nu gällande lagstiftning om äktenskaplig börd har blivit föremål för kritik, enär den ansetts giva en alltför snävt begränsad möjlighet att häva den legala presumtionen om sådan börd, när barnet fötts under äktenskap eller å sådan tid efter dess upplösning att det kan vara avlat dessförinnan. Vad