Juristernas begynnelselöner inom den centrala statsförvaltningen. Vid Sveriges Yngre Juristers Förenings arbetskonferens den 15—16 november 1941 förelåg bl. a. en av föreningens ombudsman, amanuensen Rune Kristensson, upprättad promemoria rörande anställningsförhållandena för yngre jurister inom den centrala statsförvaltningen. Promemorian utgör en preliminär sammanställning av material från en undersökning, som alltjämt pågår och som avser att giva föreningen en fast utgångspunkt för bedömandet av vilka åtgärder som erfordras för en förbättring av de yngre juristernas ställning.
    I promemorian undersökas först förhållandena i departementen, bortsett från utrikes- och försvarsdepartementen, där särskilda förhållanden råda, och folkhushållningsdepartementet, där behov av jurister för närvarande icke alls föreligger.
    Antagningen till departementen handhaves av en särskild nämnd. I de flesta departement fordras för inträde fullgjord tingstjänstgöring.
    Inom samtliga här avsedda departement utom finansdepartementet anställes vederbörande vanligen till en början såsom extra tjänsteman i 11 lönegraden 8 löneklassen av civila icke-ordinarie reglementets löneplan Ex (grundlön per år 3,837 kr.). I finansdepartementet inplaceras den nyanställde icke omedelbart i lönegrad, utan han får till en början uppbära ett arvode, som brukar uppgå till 350 kr. i månaden.
    I justitie-, finans-, ecklesiastik- och kommunikationsdepartementen vinnes efter 12 månader befordran till eo tjänsteman i 15 lönegraden 14 löneklassen löneplan Eo (grundlön per år 5,070 kr.), under det att i social-, handels- och jordbruksdepartementen befordran vinnes till eo tjänsteman i 16 lönegraden 15 löneklassen (grundlön per år 5,346 kr.). I samtliga nu omtalade departement blir vederbörande efter ytterligare omkring två år befordrad till förste amanuens d. v. s. eo tjänsteman i 18 lönegraden 17 löneklassen (grundlön per år 6,012 kr.).
    För vinnande av anställning i de centrala verken fordras i allmänhet icke tingsmeritering. Anställningsfrågan avgöres i vanligt fall av någon avdelningschef, i regel med byråchefs ställning. Någon enhetlig praxis förlönens bestämmande är icke utbildad, varför en uttömmande redogörelse skulle kräva en behandling av varje särskilt verk för sig. I promemorian behandlas därför blott ett fåtal verk, medan den intresserade i övrigt hänvisas till föreningens styrelse, som gärna lämnar de upplysningar, vilka stå till buds.
    I byggnadsstyrelsen samt i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen får den sökande först en kortare tid, vanligen omkring 3 månader, provtjänstgöra i verket, varefter han omedelbart anställes såsom förste amanuens i 18 lönegraden 17 löneklassen. En så snabb befordran förekommer icke iövriga verk, och den torde enligt promemorians författare närmast bero

på det förhållandet att huvudparten av de i dessa verk anställda äro civilingenjörer, vilka som regel lyckats uppnå en bättre löneställning än juristerna. Detta har i någon mån inverkat på juristernas anställningsförhållanden i verken ifråga.
    I stark motsättning härtill står den praxis som tillämpas i skolöverstyrelsen. Här anställes vederbörande först såsom extra tjänsteman i 11 lönegraden. Sedan han omkring ett år senare blivit befordrad till eo tjänsteman, dröjer det i allmänhet 9—10 år innan han uppflyttas till förste amanuens. Även i kammarkollegium dröjer det vanligen mycket länge,omkring 6 år, innan förste amanuenstjänst uppnås.
    Såsom en sammanfattning av förhållandena i övriga verk nämnes slutligen, att första anställningen vanligen vinnes i högst 15 lönegraden samt att befordran till förste amanuens vinnes först efter två till tre års anställning.
    Det må tilläggas, att undersökningen icke givit vid handen att en tingsmeriterad jurist såsom regel skulle erhålla fördelaktigare anställningsvillkor än en icke tingsmeriterad.
    Förf. anger till slut anledningen till att han särskilt inriktat undersökningen på den tidpunkt, då förste amanuenstjänst uppnås. Nämnda tjänsteställning framstår enligt förf. såsom den enda rimliga begynnelsen för en juris kandidat. I 18 lönegraden 17 löneklassen utgör grundlönen i den dyrort, vartill Stockholm hänförts, 501 kr. per månad. På denna grundlön utgår för närvarande rörligt tillägg med 15 % samt kristillägg med 8 %, varför den kontanta lönen, efter avdrag av pensionsavgift 29 kr., uppgår till ett belopp av 587 kr. 50 öre per månad. Förf. menar att ett krav på en dylik lön icke är orimligt med hänsyn till den långa och dyrbara studietiden för juris kandidatexamen.

 

Knut Rodhe.