Platsförmedling. Styrelsen för Sveriges yngre juristers förening har beslutat att till sina medlemmar sända ut meddelanden om lediga juristtjänster. Meddelandena komma att sändas den 1, 11 och 21 i varje månad med början i april 1942. Uppgifter angående lediga tjänster införas kostnadsfritt och skola vara expeditionen tillhanda senast 4 dagar före varje utgivningsdag.
    Härigenom öppnar sig en ny möjlighet för den som söker en jurist att komma i kontakt med lämpliga och intresserade personer. Då föreningen nu räknar över 900 medlemmar, de flesta juris kandidater, kunna meddelandena nå flertalet av dem, som kunna tänkas söka lediga tjänster avsedda för yngre jurister.

K. R.

Finska rätts- och kriminal-statistikens hundraårsminne. Rätts- och kriminalstatistiken uppkom i Frankrike, där den planerades och förverkligades av tjänstemannen i det franska justitieministeriet Jacques Guerry-Champneuf (1788—1852). Den första av honom uppgjorda statistiken hänförde sig till år 1825 och utkom år 1827. Guerry Champneuf, som avgick redan vid julirevolutionen 1830, har blivit fullkomligt bortglömd, i motsats till Adolphe Quetelet, som använde sig av Guerry-Champneufs material och vann ryktbarhet som grundare av kriminalsociologien. Den enligt franskt mönster uppgjorda rätts- och kriminalstatistiken blev snart införd i övriga europeiska länder. Sverige var det första land som tog denna statistik i bruk. Detta skedde år 1830. Initiativtagare och grundläggare var justitiestatsministern greve Mattias Rosenblad.
    Även i Finland uppsamlades från och med 1839 vissa uppgifter om brottsligheten. Denna statistik hade kommit till på ryskt initiativ och var avsedd att utgöra endast en detalj i den hela kejsardömet omfattande ryska statistiken. Men sin första självständiga rätts- och kriminalstatistik erhöll Finland först något senare. År 1841, den 20 december, således för hundra år sedan, offentliggjordes av Senaten i kejsarens namn ett brev, vari förordnades att prokuratorn i Senaten skulle årligen avgiva en berättelse angående alla rättegångsärenden i landet, såväl av kriminell som civil beskaffenhet.
    Bakom denna åtgärd stod prokuratorn i Senaten Carl Walleen, som på många sätt har gjort sitt namn bekant i Finlands historia. Som prokurator hade han fungerat redan från år 1822. Den omständigheten att Walleen lyckades få den på ryskt initiativ tillkomna hela riksområdet omfattande statistiken över brottsligheten inställd såvitt den rörde Finland och ersatt med en enbart för vårt land avsedd, både kriminella och civila ärenden rörande rättegångsstatistik ger otvivelaktigt vid handen, att han hade ett stort inflytande. Hur stort detta

inflytande var, framgår ännu tydligare av, att prokuratorn dessutom fick rätt att själv utarbeta och fastställa formulären för de statistiska uppgifterna. Dessa formulär fastställdes av Walleen den 31 maj 1842, och den 15 november 1843 undertecknades prokuratorns i Senaten för Finland första på basen av dem utarbetade berättelse över de civila rättegångsärendena och brottmålen i landet under år 1842.
    Sålunda hade Finland fått sin första förenade rätts- och kriminalstatistik.
    Den Walleenska statistiken blev synnerligen långlivad. Den utkomo förändrad i 49 årspublikationer, den sista år 1890. Tyvärr minskades dess betydelse i hög grad av, att den i motsats till vad fallet vart. ex. med den svenska statistiken, inte utgavs i tryck under en följd av år, då den endast fanns tillgänglig i manuskript på prokuratorsexpeditionen. Först från och med år 1880 föreligger den i tryck.
    Denna långvariga stagnation i rätts- och kriminalstatistikens utveckling blev mycket skadlig. Dess fortsättande motiverades främst med, att man borde invänta den under beredning varande strafflagens instiftande.
    År 1882 blev den ansedde juristen och politikern Robert Montgomery utnämnd till landets prokurator. Enligt hans åsikt voro de skäl, som blivit anförda mot en nydaning av statistiken, ogiltiga, och han förmådde Senaten att gå in på reform. Denna förbereddes av en kommitté tillsatt av Montgomery. Från och med 1891 åstadkoms en genomgripande förändring. Genom detta beslut fick den finska rätts- och kriminalstatistiken den grund, som den, då nya senare tillkomna statistikgrenar frånses, i huvudsak ännu bygger på. Av senare reformer må nämnas grundande av straffregistret år 1918, som gav åt kriminalstatistiken en tillförlitligare och vidare bas.
    På grund av det under 1920-talet försämrade brottslighetsläget måste större uppmärksamhet ägnas de grenar av statistiken, som hänförde sig till brottsligheten, och därvid var det inte nog med att de personuppgifter som erhöllos från straffregistret utvidgades. De delar av den statistiska publikationen, som behandlade brottsligheten och domstolarnas verksamhet, skildes från varandra och utgåvos särskilt försig och den förstnämnda utökades med nya grenar av statistik, nämligen för det första statistiken över brott, som hade behandlats av polisen, och för det andra statistiken över personer som undergå straff. Sistnämnda statistik åstadkoms genom att fångvårdsstatistikens personstatistiska del flyttades över till kriminalstatistiken.

Veli Verkko.