Interneringsnämnden har enligt sin till K. M:t avgivna årsberättelse för 1941 under åren 1928—1941 (siffran för år 1941 angives i det följande inom parentes) prövat 447 (55) mål angående förvaring, därav 13 (1) beträffande kvinnor. Förvaring tillstyrktes av nämnden och ådömdes av domstol i 339 (40) mål, därav 9 (1) beträffande kvinnor, tillstyrktes men blevicke ådömd i 25 (2) mål, därav 1 (0) kvinna, samt avstyrktes i 83 (13) mål, därav 3 (0) kvinnor. Under samma tid prövades 73 (2) mål angående internering, alla beträffande män. Internering tillstyrktes och ådömdes av domstol i 62 (1) mål, tillstyrktes men blev icke ådömd i 1 (0) mål samt avstyrktes i 10 (1) mål. Intill utgången av år 1941 har nämnden på provutskrivit 180 (29) förvarade, därav 6 (0) kvinnor, samt 38 (5) internerade. Av de på prov utskrivna förvarade blevo 31 (2) män och 1 (0) kvinna återhämtade eller återintagna för fortsatt förvaring under 1:a året efter utskrivningen, 24 (0) män och 1 (0) kvinna under 2:a året, 7 (0) män under 3:e året, 3 (0) män under 4:e året och 1 (0) man under 5:e året. Dessutom blevo 8 (0) män efter begånget nytt brott straffriförklarade, därav 4 under 1:a året, 2 under 2:a året samt 1 under vartdera av 3:e och 4:e året efter utskrivningen. Av de internerade blevo under år 1941 3, avvilka 1 utskrivits på prov och 2 lösgivits år 1941, återhämtade för fortsatt internering. Vid 1941 års slut utgjorde antalet förvarade 132, därav 3 kvinnor, och antalet internerade 21. Manliga förvarade äro intagna å vårdanstalten vid centralfängelset i Norrköping. Manliga internerade voro intill utgången av juni 1941 intagna å interneringsanstalten i Karlstad. Fr. o. m. den 1 juli 1941 upphörde denna anstalt att vara interneringsanstalt och anordnades dylik anstalt vid centralfängelset i Norrköping, där manliga internerade sedan dess intagas. Sedan juli 1940 äro manliga såväl förvarade som internerade intagna jämväl i vårdanstalten å Hall. Kvinnliga förvarade intagas å vårdanstalten vid centralfängelset i Växjö.

 

H. L.

 

    Domsagoregleringar. I proposition den 20 februari 1942, nr 94, ang. anslag till Häradsrätterna: Avlöningar för budgetåret 1942/43 har K. M:t föreslagit riksdagen besluta, att fr. o. m. 1 jan. 1943 Gotlands södra och Gotlands norra domsagor skola vara förenade till en domsaga, som efter indelningsändringen skall benämnas Gotlands domsaga, samt Södersysslets och Nordmarks domsagor likaledes vara förenade till en domsaga, benämnd Västersysslets domsaga. I fråga om sistnämnda domsaga innebär K. M:ts förslag en modifiering av ett av justitieombudsmannen framlagt förslag, enligt vilket till denna domsaga icke skulle ha hänförts hela Gillbergs tingslag av Södersysslets domsaga utan tingslaget uppdelats på Jösse domsaga och den nybildade domsagan.

    Vardera av de föreslagna nya domsagorna skall bestå av två tingslag med bibehållande av nuvarande tingsställen. I Gotlands domsaga komma tingslagen att sammanfalla med de nuvarande domsagorna, i Västersysslets domsaga bibehålles nuvarande Nordmarks domsaga såsom eget tingslag, medan Näs och Gillbergs båda tingslag sammanföras till ett tingslag med tingsställen i Säffle och Häljebol.
    Någon ändring i gällande tingsordning är icke avsedd beträffande de nuvarande Gotlandsdomsagorna och Nordmarksdomsagan, medan däremot för Näs och Gillbergs tingslag en tingsordning med tio sammanträden i Säffle och fem i Häljebol planeras.
    Kansliorter skulle bliva för Gotlands domsaga Visby och för Västersysslets domsaga Säffle, med skyldighet likväl för häradshövdingen att hålla visst antal kanslimottagningar i Årjäng.

 

C. G. B.