Uppländska häradsrätts domböcker från 1500-talet. Supplement innehållande anmärkningar, förklaringar och sakregister utgivet genom NILS EDLING. Uppsala och Leipzig 1942. Almqvist & Wiksell och Harrassowitz. 71 s. + en karta. Kr. 3.00. — Uppländska domböcker utgivna av Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. VI.

 

    Den år 1925 utkomna del I av förevarande domboksserie omfattar väsentligen sex avdelningar, nämligen en allmän rättshistorisk inledning, text, förklaringar och anmärkningar, ett sak-, ett orts- och ett personregister. Samma uppställning iakttogs i II—IV med allenast de jämkningar, att avdelningen Förklaringar och anmärkningar, som i I var alfabetiskt ordnad, i II—IV motsvaras av dels en alfabetisk ordlista och dels en efter textpagineringen ordnad avdelning för övriga anmärkningar och förklaringar, och att i IV personregistret kom före ortsregistret.
    I den förra året utgivna del V, Uppländska häradsrättsdomböcker från 1500-talet, fanns däremot förutom text blott orts- och personregister. Det felande erbjudes oss nu i del VI. Väl nämnes å titelbladet ej någon inledning, men en sådan har sin fulla motsvarighet i det parti, Allmänt som utgör den första och större av de två delar i vilka anmärkningarna och förklaringarna grupperats. Den mindre delen, särskilt för varje sida, markerar så till vida en återgång till I som den upptar även vad efter principerna i II—IV borde placerats i en fristående alfabetisk ordlista. Måhända skulle en och annan läsare gärna sett att en sådan ordlista bibehållits.
    »Om det högst förtjänstfulla sätt varpå utg. fullgjort sitt värv är överflödigt att här orda», yttrades i en anmälan av del V (SvJT 1941 s. 484). Detsamma gäller även nu. Men naturligtvis kan en kritisk läsare icke på alla punkter känna sig riktigt tillfredsställd. I I översättas åtte med ägde, även i det sammanhang (s. 9) att Per åtte ett barn med sin trolovade, men i VI får ordet den bleka betydelsen hade, icke blott i ett sammanhang sådant som det nyssnämnda (s. 18: 3) utan också i fråga om äganderätt till jord (t. ex. s. 187 r 11 nfr). Detta må nu vara en smaksak — verkligt vilseledande är åter den tolkning som ges av s. 176: 4. Där berättas: Jon på Munsön klagade att Anders på Alsnön stulit hans »tögh»; Anders ville försvara sig med att tögen var »affskorin», men Nils, som »snöötth» den tillsammans med Jon, vittnade häremot. Uppenbarligen efter Dahlgrens Glossarium översätter utg. tögh med dragstång, tistelstång och i anslutning härtill tolkar han snöötth som snidat. Något tvivel synes dock ej kunna råda därom att det här gäller sådan tög (tåg, rep. lina) som alltjämt brukas vid notdragning och att Jon och Nils ej snidat utan snott. Jon och Anders voro ju båda öbor och nog också båda fiskare, och ett tåg kan skäras av men knappast en tistelstång. Förmodligen har utg. aldrig varit med om det spännande nöjet att dra not varvid de, som vinscha in tögen till de båda notarmarna, med ljudliga rop ge till känna för varann — till kontroll att de hålla samma takt — när de hunnit till »första märket»,»halv tög» o. s. v.

LITTERATURNOTISER. 413    Kartan utvisar huvudsakligen härad och skeppslag i Uppland och Södertörn. Orienteringen försvåras en smula därav att Mälaren ej alls är utmärkt.

 

B. W.