CLAUDIUS V. SCHWERIN. Grundzüge der deutschen Rechtsgeschichte. 2:te Auflage. Berlin 1941. Duncker & Humblot. XV + 365 s. Rm 20.65.

 

    Av de under senare decennier på tyska språket framträdande översikterna över tysk och germansk rättsutveckling torde här i Sverige H. BRUNNERS Grundzüge der deutschen Rechtsgeschichte vara den mest kända. Detta arbete är också av enastående hög kvalitet. Den store rättshistorikerns lärdom och framställningskonst lämnar här intet övrigt att önska.
    Brunner själv medhann att ombesörja icke mindre än sex upplagor av sitt arbete. Andra rättshistoriker utgåvo sedan nya upplagor; den sista
    (1930) är utgiven av CL. V. SCHWERIN. När denne, som i olika avseenden upptagit Brunners fallna mantel, sedan stod inför valet att utge ännu en ny upplaga eller skriva en helt ny bok, valde han slutligen det senare.

622 LITTERATURNOTISER.    Detta måste hälsas med glädje. Brunner avled 1915 och under de följande tjugo åren hade en så omfattande vetenskaplig verksamhet på det rättshistoriska området framträtt att det måste ha ställt sig mycket svårt att inarbeta dess resultat i den under helt andra förutsättningar tillkomna Brunnerska ramen.
    Det är v. Schwerins sålunda 1934 tillkomna Grundzüge, vilka redan nu utkommit i en andra upplaga. Själva detta faktum visar vilket stort behov den fyller. Någon värdigare efterföljare till Brunner än v. Schwerin beträffande denna uppgift kan heller knappast tänkas. Trots allt som under senare år producerats i Tyskland på den germanska rättens område står han väl fortfarande som sitt lands främste kännare av denna rätts historia.
    v. Schwerins arbete skiljer sig till uppläggningen i flera avseenden principiellt från Brunners. Sålunda har han icke givit någon översikt över privaträttens historia, ett förhållande, som sammanhänger med studieordningen för de tyska juristerna. Detta är självfallet mycket att beklaga. Å andra sidan har han på ett mycket förtjänstfullt sätt, särskilt för senare perioder, tecknat den ekonomiska och andliga bakgrunden för rättsutvecklingen och därmed väsentligt underlättat förståelsen för dennas innebörd. Han har likaså ägnat rättsvetenskapen en viss uppmärksamhet. Dessa drag i hans framställning kunna endast hälsas med stor glädje av dem ─ och dit hör undertecknad - som anse att en verklig inlevelse i rättens historia endast är möjlig, om man ständigt aktger på rättsutvecklingens intima samband med olika strömningar under skilda epoker ─ sociala, filosofiska, ekonomiskao. s. v. »Lernen kann man Tatsachen, ihre Verknüpfung aber nur begreifen.»Tacknämligt är även att författaren delvis för fram sin skildring till gällande rätt och därmed angiver utvecklingens slutresultat.
    Någon detaljerad anmälan är här icke möjlig att ge. Man kan endas tönska att v. Schwerins arbete även här i Sverige bleve läst också utanför den begränsade kretsen av rättshistoriker av facket. Det ger också ─ särskilt i de tidigare partierna ─ många utblickar belysande för den germanska rätten överhuvudtaget och därmed även för svensk rätt.
    1936 utgav v. Schwerin sin kortfattade Germanische Rechtsgeschichte, i viss mån en parallellföreteelse till det här anmälda arbetet. Genom dessa båda arbeten har han rest sig ett minnesmärke, som säkert länge skall bestå.

Henrik Munktell.