Mobiliseringsklausulen. I arbetsavtal och andra kontrakt förekommer stundom bestämmelse om att mobilisering inverkar å kontraktets giltighet el. dyl. Det torde råda ganska stor tvekan om huruvida det läge, var uti Sverige nu befinner sig, skall anses såsom mobilisering eller icke. Arbetsdomstolen har nu haft denna fråga uppe i ett av domstolen den 13 juni 1942 avgjort mål mellan militära förvaltningsmyndigheter, å ena, samt försvarsverkens civila personals förbund, å andra sidan.
I vissa kollektivavtal den 5 juni 1939 hade stadgats, att därest order om mobilisering eller om färdighållande för mobilisering utgått, skulle, därest annan överenskommelse mellan parterna icke träffades, avtalet fortfara att gälla efter utlöpningsdagen, även om detsamma i vederbörlig ordning uppsagts. Förvaltningarna uppsade avtalen — vilka gåvo arbetarna en större dyrtidskompensation än ramavtalets — till den 1 april 1942. Förbundet gjorde då gällande, att avtalen på grund av mobiliseringsklausulen gällde även för tiden efter den 1 april.
I sin dom förklarade arbetsdomstolen, att personalförbundet icke ägt på sätt som skett åberopa ifrågavarande avtalsstadgande gentemot uppsägningarna.
E. T.
Rättsvetenskapliga institutionen vid handelshögskolan i Göteborg. Ekonomisk examen vid handelshögskolan beräknas numera fordra en studietid av tre år. Examen omfattar jämte språk ämnena nationalekonomi (med statistik), företagsekonomi, rättsvetenskap och ekonomisk geografi. Studiet av rättsvetenskapen, där huvudvikten givetvis lägges på obligationsrätt samt delar av den speciella privaträtten och finansrätten, gynnas av att i övriga ämnen, särskilt företagsekonomien, de studerande få ingående kännedom om den ekonomska betydelsen och det faktiska förloppet av de transaktioner, som från juristens sida te sig som rättshandl ngar. Som exempel kan visas på att inom företagsekonomien de olika företagsformernas frekvens, organisation och räkenskapsväsen utredas, bokslut och deklarationsteknik övas; härtill ansluter sig naturligt vad inom rättsvetenskapen inhämtas om bolags och föreningsrätt, bokföringslagstiftning och skatteväsen.
Undervisningen har till en del bibehållits i den traditionella föreläsningsformen, utbyggd med rättsfalls- och seminarieövningar. En ganska stor del av lärokursen tillhandahålles emellertid studenterna i form av stencilerade kompendier.
Betyget med beröm godkänd i ämnet förutsätter bl. a., att den studerande författat en seminarieuppsats som ådagalägger att han kan på egen hand bearbeta ett material som icke redan är tillrättalagt i undervisningssyfte. Den vid handelshögskolan år 1938 upprättade rättsvetenskapliga institu-