Sveriges yngre juristers förening hade den 15 och 16 november 1941 anordnat en arbetskonferens i Stockholm. Till konferensen hade infunnit sig föreningens lokalombud från skilda orter i landet liksom andra representanter för landsorten. Vidare närvoro ordföranden i Sveriges yngre läkares förening (Sylf) dr Dag Knutsson och ombudsmannen i samma förening dr Peter Rousthöi.
    Konferensen öppnades första dagen på Stockholms Högskola av föreningens ordförande notarie Torwald Hesser, som konstaterade, att föreningen på mindre än ett år inregistrerat 740 medlemmar. Föreningen hade nu ansett sig tillräckligt stark för att sammankalla sina medlemmar till en konferens, vid vilken de yngre juristernas svåra förhållanden skulle ställas under debatt och positiva förslag till reformer framläggas.
    Härefter redogjorde föreningens ombudsman amanuens Rune Kristensson för föreningens föregående verksamhet. Arbetet hade i första hand inriktats på att bygga upp föreningen och skapa en fast organisation. Men föreningen hade även framträtt utåt och gjort framställningar i olika riktningar. Föreningen hade begärt kristillägg till domsagonotarierna samt hemställt, att de som söka inträde i hovrätt eller statsförvaltningen eller Sveriges advokatsamfund måtte få tillgodoräkna militär beredskapstjänstgöring såsom praktisk tjänstgöring i större utsträckning än som nu är fallet. Vidare hade föreningen begärt, att yngre jurister skulle beredas anställning inom de rättsavdelningar, som äro under bildande vid de militära förbanden. Till årets abiturienter hade föreningen utsänt en broschyr, som behandlade framtidsutsikterna på juristbanan, och medlemmar av föreningens styrelse hade hållit föredrag i Jönköping och Lund.
    Förhandlingarna upptogo vidare diskussion över ämnet »Ekonomiska missförhållanden under debatt». I diskussionen erinrades om hur det otidsenliga avlöningssystemet i domsagorna på vissa håll givit upphov till missförhållanden. Den nuvarande tingstjänstgöringen kritiserades och det ansågs allmänt, att densamma icke i utbildande värde motsvarade de ekonomiska uppoffringar den föranledde för dem, som fullgjorde sådan tjänstgöring. I vissa domsagor sysselsattes notarierna delvis med alltför okvalificerat arbete medan på andra håll arbetsbördan vore oskäligt stor i förhållande till antalet notarier. Vidare framhölls, att inom statsförvaltningen de löner, som erbjödes aspiranterna, icke stode i rimlig proportion till den utbildning dessa hade bakom sig. Till slut påpekades, att inkallelserna till militär beredskapstjänstgöring medförde särskilda svårigheter i form av förlängd utbildningstid och förlorade möjligheter till nödvändig meritering.— Dr Knutsson behandlade de intellektuellas möjligheter att sammanslutna

80 FRÅN YNGRE JURISTERS ARBETSFÄLT.i fackförening hävda sina berättigade intressen. En sådan förening måste emellertid i lika mån hävda såväl sina medlemmars skyldigheter som deras rättigheter. Dr Rousthöi redogjorde för Sylfs verksamhet och arbetsmetoder.
    Konferensen antog efter diskussionen en resolution i vilken framfördes såsom önskemål, att domsagoreformen i vad den avser att förkorta tingstjänstgöringen till två år och reglera domsagonotariernas avlöningsförhållanden snarast måtte genomföras, att inom statsförvaltningen nyantagna juris kandidater efter ett halvt eller högst ett år måtte erhålla tjänst i 18 lönegraden, att åtgärder måtte vidtagas för att minska de olägenheter, som vållades av militär beredskapstjänstgöring, samt att domsagonotarierna måtte tillerkännas kristillägg. Föreningen borde beredas tillfälle att yttra sig innan beslut fattades i frågor, som ägde betydelse för dess medlemmar.
    Konferensens andra dag ägnades åt enskilda överläggningar, vid vilka föreningens organisation och arbetsmetoder voro föremål för diskussion.

T. H.