FÖRSKINGRINGSBROTTET I SOCIOLOGISK OCH PSYKOPATOLOGISK BELYSNING.

AV

PROFESSOR OLOF KINBERG OCH FIL. DR. SVEND H. RIEMER.

 

I.

Medan brott i allmänhet är en ungdomsföreteelse tillhör förskingringen den lilla grupp av brott som uppträder relativt sent i individens liv. Endast undantagsvis förekommer det att förskingrare gjort sig skyldiga till brott under ungdomsåren. Ifråga om den typ av brott som människor vanligen avser med benämningen förskingrare är detta helt naturligt, därför att unga människor tämligen sällan kommer till en sådan förtroendeposition som är en av förutsättningarna för uppkomsten av förskingringsbrott av detta slag. Bland de talrika förskingrare som passerat Rättspsykiatriska kliniken erinrar vi oss f. n. endast en som redan kort efter myndighetsålderns inträde befunnit sig i en sådan förtroendeposition att han kunnat begå förskingring i denna inskränktare bemärkelse. Det är också klart att en kriminell belastning i flertalet fall utgör ett hinder att uppnå en sådan ansvarsställning. Just därför att förskingringsbrott uppträder jämförelsevis sent på åldersskalan kräver en analys av detta brott att uppmärksamhet inriktas på den specifika konfliktsituation varur det uppkommer.
    En analys av vårt material (100 förskingringsfall från Rättspsykiatriska kliniken) visar att detta brott uppkommer ur särskilda situationer. Liksom incest-, familjemord- och fästmödråpsituationen hör förskingringssituationerna till de »farliga situationerna» vilka kännetecknas av två omständigheter:
    1. att tillfälle till brott (»the social pull») är givet och sålunda inte behöver uppsökas;

7—427004. Svensk Juristtidning 1942.

98 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.    2. att i själva situationen finns en inre eller yttre faktor som driver till brott (tvångsläget).1 Vid förskingringssituationen är denna pådrivande faktor av social natur (»the social push»), men detta behöver inte vara förhållandet i alla farliga situationer. Sålunda är samma faktor i incestsituationen ofta en personlig egenskap (hypersexualitet), vid familjemordssituationen en patologiskt förändrad verklighetsuppfattning (föreställningen om att kunna rädda barn från evig fördömelse genom att döda dem innan de hunnit begå några svårare synder eller liknande). F. ö. är det självklart att den pådrivande sociala faktorn i förskingringssituationen i sin ordning kan vara betingad av en individuell faktor, såsom njutningslystnad, slöseri, godtrogenhet, vilken kan ha föranlett det ekonomiska trångmål som är den sociala faktorn.
    Ifråga om vårt material finns ytterligare en specifik omständighet, nämligen
    3. den psykopatologiska faktorn.

 

TILLFÄLLET.

    Det moderna samhällets ekonomiska liv med dess högeligen komplicerade förhållanden förutsätter en stark begränsning av tillägnelsebenägenheten hos samhällsmedlemmarna. Många abstrakta affärstransaktioner är grundade på förvissningen att individerna skall följa spelets regler och respektera affärsvärldens seder och bruk. Det finns därför genvägar i de finansiella förbindelserna, vilka kan skänka vinst så länge de sociala kontrollinstitutionerna kan föras bakom ljuset. Dylika tillfällen är inte begränsade endast till framskjutna förtroendesituationer. När tillfället har formen av en enkel spekulation grundad på förtroende eller ett avbetalningsbedrägeri, är det tillgängligt för varje medborgare med genomsnittlig förståndsutveckling. Förskingring i inskränktare, mera folklig mening är emellertid begränsad till förtroendemän av ett eller annat slag. Brottet sammanhänger härmed: 1) större frestelser, i det att den ekonomiska vinst en förtroendeman kan uppnå i regel på ett mera adekvat sätt uppväger risken; 2) en nödvändig teknisk skicklighet i att förutse och motverka upptäckt genom förebyggande skyddsåtgärder.
    En kort översikt visar fördelningen av de utgångslägen vari de 100 förskingrarna befunnit sig.

 

1 Jfr O. KINBERG, La prophylaxie du crime (Acta psychiatrica et neurologica 1938).

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 99Tabell I.1 Utgångslägen vid förskingring.

Tillfällen som står varje medborgare till buds2 45
Förbindelser med medborgare villiga att låta sig på spekulationsaffärer grundade på förtroende 14
Statstjänstemän 23
Enskilda tjänstemän 9
Advokater 5
Förtroendemän för familjer 3
Tulltjänstemän 1
Totalt 100

    Vad som är särskilt slående i denna översikt är det stora antalet fall där brottet inte krävt andra tillfällen än dem som står öppna för varje medborgare med genomsnittlig kunskap om de elementära ekonomiska institutionernas funktionssätt. Om undersökningar på ett mycket stort material skulle bekräfta detta fynd så skulle teorin om manschettkriminaliteten såsom uppkommande ur yrkesatmosfären inom vissa slag av allmän tjänst och affärsverksamhet behöva revideras.3 Det är emellertid att märka att förskingringen är en juridisk och inte en psykologisk kategori. Det är därför alldeles naturligt att man inom ett stort material av förskingrare måste finna fall som tillhör vitt skilda psykolo-

 

1 På de i denna uppsats intagna tabellerna kan självfallet inte byggas generella slutsatser. Därtill är materialet för litet. Dessutom är det selektivt eftersom det består endast av sådana fall där domstol ansett skäl till rättspsykiatrisk undersökning föreligga. Å andra sidan möjliggör den använda case-ivork-metoden en mera djupgående analys av samtliga vid brottets uppkomst verksamma krafter. Som brottsfallen emellertid inte kan publiceras i en kort uppsats måste man använda andra metoder och genom beskrivningar och tvärsnittliga analyser framställa de vid studiet av fallen vunna resultaten.

2 Enligt det år 1940 av straffrättskommittén avgivna förslaget till revision av lagstiftningen angående förmögenhetsbrott har förskingringsbrottet erhållit en sådan avgränsning att tillfällen till att begå förskingringsbrott numera inte kan stå varje medborgare till buds. Enligt B. EKEBERG (Festskrift tillägnad prof. Nils Stjernberg, Sthm 1940) föreligger nämligen förskingring »då någon, som på grundav avtal, allmän eller enskild tjänst eller dylik ställning fått egendom i besittning för annan med skyldighet att utgiva egendomen eller redovisa för denna, genom att tillägna sig egendomen eller annorledes åsidosätter vad han har att iakttaga för att kunna fullgöra sin skyldighet; en ytterligare förutsättning är att gärningen innebär vinning för honom och skada för den berättigade.» Förskingring uppfattas alltså som ett missbruk av förtroende och överensstämmer sålunda närmare med den folkliga förskingringsföreställningen än den positivarättens förskingringsbrott.

3 Jfr EDWIN SUTHERLAND, White-Collar Criminality, America, Soc. Review 1940, Nr 1, p. 1.

100 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.giska typer. Såsom inledningsvis antytts skiljer sig sålunda förskingrare i ovan berörda, folkliga mening, vilken är snävare än den juridiska kategorien förskingring, avgjort med avseende på just det första i tabellen upptagna utgångsläget, i det att den karakteristiska konstellationen av en förtroendesituation som innebär ett ständigt närvarande, så att säga sig själv erbjudandetillfälle, och en dynamisk brottsfaktor, i form av ett ekonomiskt tvångsläge, icke föreligger vid avbetalningsförskingringen, vilken är en vanlig form bland de till den första kategorin hörande fallen.
    Även om syftet med föreliggande undersökning är begränsat, så är en översikt av de 100 förskingrarnas yrkessituationer av intresse i detta sammanhang. Uppenbarligen är förskingringen vanligare bland manschettgruppen, ehuru ingalunda begränsad till denna. I detta avseende kan förhållandena vara olika i olika länder, särskilt om man också tar hänsyn till faktiska men icke upptäckta förskingringsbrott.
    Samhällets ekonomiska organisation är inte tillräckligt finmaskig för att inte lämna möjligheter öppna för oredliga förfaringssätt. Detta sammanhänger bl. a. med det faktum att de enskilda medborgare som verkställer ekonomiska transaktioner förutsättes härvid följa gängse seder och bruk. Dessa luckor i det ekonomiska nätet representerar de tillfällen som står öppna för förskingraren. De utgör också en lockelse för honom att utbilda sådana antisociala attityder att det blir möjligt för honom att avvika från seder och bruk i affärsbeteendet. Beskaffenheten av dessa luckor belyses genom en översikt över de olika slag av teknik som använts vid förskingringsbrotten.

 

Tabell II. Yrkesfördelning.

Tjänstemän inom den civila statsförvaltningen 7
Tjänstemän inom offentlig tjänst 13
Präster 3

Allmän tjänst

 

23

företagare, högre affärschefer

9
advokater 5
försäljare 5
agenter 8
anställda 8
småföretagare 5
privat affärsverksamhet 35

 

 

fastighetsägare 1
lantbrukare 5
lantarbetare 9
jordbruksnäring 15

hantverkare

6
arbetare 4
arbetslösa 8
hantverk m.m. 18
studenter 3
hustrur, hushållerskor m.m. 4
yrkessvindlare 2
diverse 9
summa 100

 

    I åtskilliga av de fall där stora penningsummor förskingrats är tekniken vid bokföring och illegala transaktioner mycket komplicerad, så att det för lekmannen kan vara svårt nog att förstå själva planen i denna teknik. Emellertid är dylika detaljer av ringa betydelse för den kausala brottsanalysen. Den lucka som förskingraren utnyttjar är bristen på fortlöpande kontroll. Det mest karakteristiska draget i utvecklingen av de illegala manipulationerna är det ständiga bemödandet att undvika upptäckt vid den periodiskt förekommande kontrollen, revisionen. Förskingraren försöker sålunda i somliga fall att med tillfälligt upplånta medel täcka brist vid revisionen. Det är inte heller ovanligt att han samtidigt är redogörare för olika ekonomiska institutioner, vilket gör det möjligt för honom att låna medel ur en kassa för att tillfälligtvis täcka brist i en annan. När bokföringsmanipulationer användas är huvudproblemet att överföra pengar till ett konto på vilket ägaren inte kommer att draga under någon tid. Detta förekommer ibland vid postsparbanksförskingringar. Om det är möjligt att överföra belopp till verkställda utgiftsposter vilka av förvaltaren eller affärsföretagets ledning betraktas såsom avslutade så är vägen öppen till det »perfekta brottet».
    En särskild form av förskingringsbrott finner man i de fall därav betalningsköp utnyttjas såsom bas för systematiska förskingringar. Den grundläggande tekniken består i att sätta sig i besittning av varor genom att köpa på avbetalning med minsta möjliga första avbetalning, varpå varorna säljas eller belånas hos pantlånaren. Där denna form av juridisk förskingring har karaktären av ett yrkesmässigt förfarande skiljer den sig emellertid från den klassiska förskingringen, begången av person i förtroendesitua-

102 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.tion, däri att den mera professionella avbetalningsförskingraren själv bringar till stånd de tillfällen som ingår i förskingringssituationen, medan tillfället vid den klassiska förskingringen är ständigt närvarande och sålunda inte behöver uppsökas. När efterföljande inbetalningar å förskingrade varor skall ske skaffar sig förskingraren kontanter genom fortsatta förskingringar av samma typ. Teoretiskt vore det tänkbart att fortsätta med sådana förskingringar ad libitum. Praktiska omständigheter förhindrar emellertid detta. Dels konsumerar förskingraren ju en del av vad han förskaffat sig genom föregående förskingringar och måste därför skaffa successivt större belopp genom efterföljande förskingringar. Dessutom måste han, för att undvika misstankar, pantsätta i olika pantlåneaffärer eller försälja till olika köpare. Emellertid kan varken pantlåneaffärernas eller köparnas antal ökas obegränsat. Som denna form av förskingring är en kumulativ process kommer förskingraren snart att förlora herraväldet över sina manipulationer.

 

TVÅNGSLÄGET.

    Den dynamiska, pådrivande, brottsfaktor som leder till kriminell handling kan bestå i en mängd olika miljökonstellationer. För att göra översikten lättare kan man lämpligen redogöra föralla de konfliktsituationer som omtalats i psykiaterns analys av brottets uppkomst. I de flesta fall har åtskilliga av dessa konfliktelement medverkat. Redogörelsen för dem har här endast till uppgift att ge en allmän bild av det område för mänsklig växelverkan där förskingringar brukar förekomma.
 

Tabell III. Förskingringsteknik.1

I. Transaktioner grundade på förtroende. - Utlovade men icke erlagda betalningar 30
Avbetalningsaffärer 8
Köp mot löfte om betalning 5
Emottagit pengar i förvar 15
Förfalskning 6

 

1 Då det är svårt att strängt definiera de olika slagen av teknik och flera slags teknik användes i samma fall kan de olika rubrikerna inte fullt hållas isär utan överskjuter varandra i viss utsträckning. När tillsammans med förskingring förekommer även andra brott (bedrägeri, förfalskning, trolöshet etc.) redovisas även dessa ehuru de begreppsmässigt inte är förskingring.

II. förfalskning av namnteckning eller belopp å kvitto etc. 37
sparbanksräkning 7
revers 12
lönechecker 7
begagnande av stämplade frimärken 14
transaktioner grundande på förtroende 6
III. förskingring av anförtrodda medel, undvikande av kontroll, täckning genom lån, uppskjuten inbetalning 58
teckning av revision 37
bankrutt 5
förfalskning 4
transaktioner grundade på förtroende 15

 

1. YRKE OCH EKONOMISK STÄLLNING.
    Vårt material motsäger den utbredda föreställningen att förskingring i regel är produkten av försök att göra »bekväma pengar» i syfte att kunna ge ut dem på ett slösaktigt sätt. Det är möjligt att materialet på denna punkt är något missvisande. Att vi bland våra 100 fall inte kunnat finna mer än 12 där förskingrarens ekonomiska bakgrund inte utvisat ett ekonomiskt tvångsläge utgör i alla händelser en anledning till fortsatta undersökningar. I övervägande antalet fall är förskingringen en väg ut ur ett pressande ekonomiskt tvångsläge. Man måste emellertid taga hänsyn till olika förhållanden. Vi skiljer därför mellan:
    1) ytterlig fattigdom, arbetslöshet och liknande;
    2) en karriär som är på glid utför och som måste betraktas såsom ett tvångsläge med hänsyn till individens tidigare levnadsstandard; samt
    3) ojämna inkomster varigenom vid penningbrist uppmärksamheten kan komma att inriktas på tillfällen till förskingring.

 

Tabell IV. Sociala situationer som verkar i riktning mot förskingring.
I. Ekonomi och yrkesliv.

I. ekonomi och yrkesliv  
dålig ekonomi 31
avtagande duglighet eller eljest nedåtgående karriär 55
spekulation, spel 10
skulder 33
strävan att rädda familjens ekonomi 8
"protest" mot omständigheter som lett till ekonomiskt misslyckande 17
överansträngning 7
underlåtet särskiljande mellan egna och andras pengar 5
diverse 9
II. privatliv  
sjukdom i familjen 3
faderns död 5
emotionella svårigheter i familjen 10
hemskillnad 2
äktenskapsskillnad 7

själslig isolering

12
äktenskapslöfte 2
ekonomiskt ansvar för familj eller vänner 10
undfallenhet för föräldraauktoritet vid kriminellt beteende 2
"dåligt sällskap" 1
III. skev uppfattning om situationen i samband med patologiska tillstånd  
debilitet, imbecillitet 12
senilitet 5
paranoid reaktionsbenägenhet 11
lustförstämning 2
olustförstämning 9
alkoholism 18
narkomani (pulverätning, opium-, morfinmissbruk etc.) 3
körtelsjukdom 1
syfilis 2
psykopati 11
homosexualitet 2
sjukdom 5
olycksfall 3
encephalit (hjärninflammation) 1
huvudvärk 2
nervösa digestionsbesvär 3
fysisk insufficiens 1
allmän nervös uttröttning 14
anfall 1
benägenhet för dagdrömmeri 5
ytterlig blyghet 2
bedräglighet 2
ytterlig egoism med frånvaro av emotionell reaktivitet 7
oro i yrkesverksamheten 14
brott såsom levnadsrutin 8

 

    De mest dramatiska brottsfaktorerna finner man under avdelning II. En nedåtgående karriär har till bakgrund omgivningens förväntningar i motsatt riktning. Familjen är ofta okunnig om den hotande ekonomiska ruinen. Förskingringen betyder i detta fall den sista försvarspositionen mot att ge upp familjens existensmöjligheter. Mindre vanlig (2 fall) däremot är en ärelysten benägenhet att uppnå en högre social nivå än vad som motsvarar faktiska ekonomiska resurser.
    Mest naturligt växer det kriminella beteendet fram ur yrkesrutinen när en privat företagare kämpar mot bankrutt. Medel till att förebygga likvidationen finns det gott om, i det att skuldsättningen kan fortsättas till det yttersta. I icke mindre än 33 fall finner vi en stigande skuldkurva som leder fram till den tidpunkt då förskingringen begås.
    En något annorlunda beskaffad roll spelar förskingringen i sådana fall där brottslingens levnadshistoria kännetecknas av en ostadig och osäker ekonomisk karriär. Vid detta slag av karriär förekommer ofta miljösymptom som sammanhänger med brister i individens intellektuella och emotionella utrustning. Vi finner här ständiga ombyten av sys-

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 105selsättning, endast kortvariga anställningar och måhända en dragning till försäljare- eller agentyrkena, med dessas särskilda kriminella risker. Oförmågan att anpassa sig till en stadigvarande yrkesanställning är påfallande. Härvid utvecklas en attityd som kännetecknas därav att vederbörande medvetet söker efter tillfällen till försörjning på möjligast bekväma sätt. Denna attityd kan utvecklas till en fixerad rutin som sätter individen på drift mot ett rättsstridigt beteende när, vid särskilda tillfällen, inga tillåtna försörjningsmöjligheter erbjuder sig. Sålunda ter sig förskingringen inte sällan såsom ett slutligt, något mera extravagant led i en serie spekulativa affärsmanipulationer eller aktiejobberier. Självfallet är den kraft som driver i riktning mot förskingring större om ekonomiskt trångmål förekommer i dylika sammanhang.
    Om vederbörande betraktar sina ekonomiska förluster såsom oförtjänta kan han komma att intaga en attityd av ressentiment och protest mot samhället vilken förbereder honom till att bryta sin lojalitet mot kontrahenter i affärsföretag.
    Överansträngning är en annan miljöbetingad omständighet som kan framkalla en hållning av betydelse för det kriminella beteendet. I ett tillstånd av fullständig nervös uttröttning blir vederbörande likgiltig förde möjliga följderna av brottsligt beteende. I andra fall blir han endast mera vårdslös. I andra fall åter har varje tillägnelseavsikt saknats, men den starka tröttheten har haft till följd att vederbörande av tillfällig distraktion, minnesfel eller liknande omständigheter underlåtit att bokföra vissa poster. Härigenom uppstår felaktigheter i räkenskaperna,vilka tillsammans med brister i kassan, när det gäller ämbetsmän, betraktas såsom en presumtion för förskingringsuppsåt. I dylika, inte alldeles sällsynta fall föreligger det naturligtvis psykologiskt inte förskingring utan endast sjukligt betingade brister i yrkestekniken. En dylik situation inträder kanske i synnerhet för uppbördsmän som är överbelastade med arbete och som på grund av astenisk konstitution saknar den reservmarginal av arbetskraft som behövs för att inte råka i ett uttröttningstillstånd med därav betingade glappningar i det psykologiska maskineriet.
    Ytterlig fattigdom och trängande behov av medel till uppehälle, vilka gör sig särskilt gällande om vederbörande har ansvar för andra personer, vanligen familjemedlemmar, är påtagliga orsaker till rättsstridigt beteende av olika slag. Lojaliteten mot samhällets beteendesmönster kan då raseras i självförsvar. Om i sådana fall förskingring kommer tillstånd, finner man att brottslingen har kommit på sina särskilda metoder för kriminella manipulationer av en tillfällighet eller genom imitation.

 

2. KONFLIKTSITUATIONER INOM FAMILJEN.

    I flera situationer än man skulle ha väntat finner man en samordning av familjekonflikter och ekonomiskt trångmål såsom bakgrund till den hållning som lett till förskingring. I vår översikt har vi anfört endast sådana fall där psykiatern funnit det nödvändigt att framhålla

106 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.påtagliga emotionella svårigheter som anger ett samband mellan familjelivet och de rättsstridiga manipulationerna.
    Den enklaste formen av sammanhang mellan dessa två områden av vederbörandes livsföring föreligger när familjeförsörjningsplikter är en av orsakerna till de ekonomiska svårigheterna. Dock är sammanhanget inte sällan mera komplicerat. Om vederbörande, genom dödsfall eller annorlunda, förlorar en familjemedlem som för honom varit en dominerande auktoritet, kan han råka i en viss oklarhet beträffande sitt nya ansvar. Där familjebanden varit mycket starka förlorar individenen reglerande faktor vilket — ifall ekonomiska svårigheter sällat sig till situationen — verkar underminerande på de hämningar som tidigare stått emot ett rättsstridigt beteende.
    Vanligare är ett ännu mera indirekt inflytande på individens hållning. När den äktenskapliga sammanlevnaden är så olycklig att den innebär ett allmänt emotionellt misslyckande eller när andra familjesvårigheter framkallar ett tillstånd av trött hopplöshet eller liknöjdhet, uppstår förutsättningar för förskingring. Liksom i fall av akut överansträngning finner man här en stark förträngning av det planmässiga handlandets horisont. Framtida följder av ett visst beteende förbises medan individens uppmärksamhet är fullt upptagen med en omedelbart föreliggande konflikt som kräver en snabb ekonomisk lösning till varje pris. Till följd av överansträngningen saknar han också tillräcklig energi för att finna medel att lösa sina ekonomiska svårigheter på ett korrekt sätt. Stundom synes brottet anta karaktären av en protesthandling gentemot omgivningen som gör livet outhärdligt för brottslingen. Den psykologiska processen kan här vara lik den som inte sällan förekommer vid självmord eller försök till självmord: en protest över att ha blivit illabehandlad av omgivningen och en önskan att väcka självförebråelser hos de efterlevande över att ha drivit självmördaren till ett sådant steg eller en appell till omgivningens medlidande i ett tvångsläge som synts självmördaren sakna annan lösning än suicid.
    De fall där överansträngning eller sistnämnda, hysteroida, reaktionssätt förekommer utgör övergångsformer till eller tillhör redan nästa grupp.

 

3. SKEV UPPFATTNING AV SITUATIONEN1 I SAMBAND MED PATOLOGISKA TILLSTÅND.

    Patologiska tillstånd beaktas här endast i den mån de haft inflytande på miljösituationen sådan denna upplevts av individen. Detta framgår inte alldeles självklart av sammanställningen i tab. IV. Emellertid hänför sig våra iakttagelser där snarare till individuella reaktionstyper som ger en viss färg åt den sociala växelverkan än till olika miljökonstellationer såsom sådana. För bekvämlighetens skull använder vi traditionell, medicinsk och psykiatrisk klassificering av reaktionstyper medan vi på detta kompletterande sätt söker angripa problemet, jämsides med diskussionen av hithörande miljökonstellationer.

 

1 W. I. THOMAS, The unadjusted girl. New York 1925.

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 107    Det är onödigt och omöjligt att här mera fullständigt visa huru en skev uppfattning av den egna situationen sammanhänger med psykiskasjukdoms- eller abnormtillstånd. Några exempel i all korthet må vara nog. Vid depressiva tillstånd saknar individen tillräcklig energi för att kunna överblicka sitt läge och finna en tillåten väg ur en tillkrånglad ekonomisk situation. Vid lustförstämning framkallar den expansiva, sangviniska omdömesförskjutningen framtidshägringar om stor vinst medan den moraliska nivelleringen undergräver det inre motståndet mot rättsstridigt beteende. Imbecillitet innebär oförmåga att förstå vad som är otillåtet eller att bedöma konsekvenserna av ett rättsstridigt beteende samt okunnighet om samhällets kontrollerande organ och deras verkningssätt. Psykopaternas underutvecklade känsloliv, emotionella jämviktslöshet, oförmåga av positiv social kontakt, bristfälligt utvecklade moraliska värdeliv och andra drag hindrar dem att leva sig in i samhällets krav på beteende. Från dessa utgångspunkter utvecklas ovannämnda förskingrartyper, vilkas livsschema utgöres av växlande försök att göra »bekväma pengar» och som därunder lätt glider över gränsen till rättsstridigt beteende. Särskilt hos individer med subvalid, astenisk, konstitution inträder lätt, under inflytande av konflikter av olika slag, psykiska uttröttningstillstånd som på olika vägar kan leda fram till det beteende som juridiskt betraktas som förskingring även om, såsom redan framhållits, i vissa fall förskingring i psykologisk mening inte föreligger. Alkoholmissbruk, som uttryckligen framhålles i inte mindre än 18 fall, är alltid ett tecken till missanpassning och leder på olika vägar (konfliktsituationer i förhållande till miljön, särskilt familjen; trötthetstillstånd; minskad arbetskvantitet och kvalitet; allmän desocialisering o.s.v.) till sociala svårigheter med risk för kriminell urspåring. Detta må vara nog såsom exempel på den patologiska faktorns betydelse för den skevhet i bedömningen av den sociala situationen, som i detta sammanhang framför allt är av intresse.

 

4. SÄREGNA SOCIALA KONSTELLATIONER SOM BAKGRUND TILL FÖRSKINGRING.

    I närheten av föregående grupp står sådana sociala konstellationer som betingas av karakterologiska särdrag hos förskingraren, vilka framträtt såsom speciella sociala attityder. Några exempel torde belysa detta.
    En av oss (Kinberg) har undersökt ett fall (vilket inte ingår i vår kasuistik), där en rad förskingringar kom till stånd utan att något av de vanliga tvångslägena förekom. Denne förskingrare var banktjänsteman och därjämte kassör i stiftelser. Han var varken spelare eller slösare. Hans egna ekonomiska ställning var god. Men han hade den människovänliga ambitionen, att när en lånesökande vände sig till hans bank utan att kunna få den hjälp han sökte, erbjuda sig att själv låna honom pengar, vilket skedde genom att disponera medel ur någon av de kassor han hade om hand. Vid revisioner klarade han sig genom tillfälliga överföringar mellan de olika kassorna. Småningom blev hans hjälpsamhet känd och denna egendomliga låneverksamhet tog allt större omfattning.

108 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.Det är att märka att han inte skaffade sig några personliga fördelar genom sin låneverksamhet utöver gängse räntor. När de utlånade beloppen började växa, bokföringsmanipulationerna blev komplicerade och vissa låntagare underlät att betala igen vad de lånat, kom slutligen upptäckten. En välvillig gudfadersattityd spelade alltså här sin roll i brottets orsakskomplex.
    I ett annat fall, som likaledes ligger utanför vår kasuistik, hade förskingring begåtts av en lägre tjänsteman som arbetade ute på linjen under den bränslekommission som fungerade under världskriget. Förskingraren hade i detta fall fått order av sin närmaste förman att företaga vissa rättsstridiga manipulationer, varigenom förmannen tillskansade sig medel av vilka han avstod en del åt sin underlydande. Denne hade inte vågat neka att göra vad hans förman ålagt honom och ansåg sig dessutom avlastad ansvar därigenom att han handlat på order. Kadaverlydnadsattityden var här en viktig faktor i brottets genes.
    En annan intressant konstellation av socialpsykologiska brottsfaktorer förekom i ett fall där en ung man kort efter det han kommit till myndig ålder antogs till kassör vid en arbetslöshetsförläggning. Han hade skött sig exemplariskt såsom bokhållare och därför förmodats vara lämplig även som kassör. Något kassaskåp fanns inte. Förläggningen hade nämligen någon tid förut haft besök av kassaskåpsdynamitarder och chefen ansåg det därför lika gott att inte ha något kassaskåp. Kassören förvarade alltså förläggningens medel i sin plånbok. De belopp som passerade genom hans händer var ansenliga. Kassören var emellertid en säregen människa. Hans förstånd var i underkant, känslolivet föga utvecklat, karaktärsmognaden obetydlig. Han såg ut som en förvuxenpojke, gänglig, stel, tafatt och utan all förmåga att göra sig gällande bland jämnåriga. Såsom bokföringskunnig hade han av en idrottsförening i hemtrakten anmodats hjälpa till med utredning efter en förskingring i föreningens kassa. Härigenom kom han att tillhöra idrottsföreningen fastän han själv inte var idrottsman. Ehuru respekterad för sina bokföringskunskaper, lyckades han inte vinna någon personlig uppskattning bland kamraterna, utan kände sig isolerad och placerad utanför denna sociala grupp som han så gärna önskade tillhöra. Olyckan ville att han vid uppnådd myndighetsålder fått ut sitt morsarv på några tusen kronor. Han köpte nu en bil på avbetalning och sökte vinna kamraternas bevågenhet genom att bjuda dem på bilturer och fester. Ehuru själv ointresserad både av sprit och flickor bjöd han kamraterna och deras flickvänner på den ena bilturen och kalaset efter det andra. När hans arv var slut, vilket inte dröjde länge, började han taga ur förläggningens kassa, som han ju med chefens medgivande förvarade i sin plånbok. För att undvika upptäckt skrev han falska verifikationer. Då samtliga verifikationer med vissa mellanrum insändes till centralförvaltningen för kontroll var hans ställning redan från början hopplös och det dröjde inte heller länge förrän hans brottslighet upptäcktes. Man får en föreställning om styrkan hos den sociala ambitionsattityd som framträder i hans längtan efter uppskattning från kamraternas

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 109sida genom den upplysningen att han en gång, då kamraterna avböjt hans inbjudan till en bilfärd med kalas i en grannstad för att fira hans födelsedag, blev så desperat att han på stående fot sökte begå självmord.

 

II.

    Under diskussionen av miljökonstellationer och individuella reaktionsmönster har vi gång på gång riktat uppmärksamheten på den nära samverkan och förbindelsen mellan olika »faktorer» eller »orsaker» till förskingringsbrottslighet. Såsom ovan visats framkallar patologiska tillstånd särskilda modifikationer av de miljökonstellationer som leder till förskingringsbrott. Det återstår att diskutera syntesen av »faktorerna» eller »orsakerna», vilka i det föregående behandlats analytiskt. Denna syntetisering består inte i en mekanisk summering av relevanta »faktorer» i de individuella fallen. En sådan summering har inom kriminologin begagnats för att beräkna »brottsfaktorerna». Härvid har man fattat individen såsom mera »belastad», i samma mån som antalet ogynnsamma faktorer ökats, ända tills han dukat under för det kvantum brottsfaktorer som utgjort hans toleransgräns, precis som kamelen sjunker ihop under det sista halmstrået. Ett studium av våra 100 förskingrares historia ger anledning till att utarbeta typiska sammanträffanden mellan förut isolerade faktorer.
    Från socio-genetisk synpunkt innefattar förskingring en mängd tämligen heterogena beteendesstadier som leder fram till rättsstridigt beteende. Det är emellertid möjligt att skilja mellan ett begränsat antal »typer» som kännetecknas av en synnerlig likformighet hos den kausala process som utmynnar i brott. Med hänsyn till möjligheten att förutse brott utgör undersökningen av dessa faktorsammanträffanden en mera adekvat metod att behandla problemet än studiet av isolerade faktorer. För att beskriva olika typer av förskingrare behöver man emellertid inte ta i betraktande mer än ett begränsat antal av dessa faktorer, nämligen sådana som är relevanta på grund av det särskilda sätt varpå de samverkar till brottet. Det kan också väntas att man med utgångspunkt från dylika faktorsammanträffanden skall med större sannolikhet kunna riktigt förutse ett beteende än genom att endast summera ett antal faktorer. Metoden synes också mera praktisk vid analys av individuella fall.
    Detta gäller i synnerhet med avseende på den patologiska

110 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.komponenten i den kausala process varigenom brott kommer tillstånd. En tydlig korrelation synes sålunda finnas mellan sinnessjukdom, debilitet och imbecillitet o.s.v. samt förskingringsbrott överhuvud taget. Vid en uppdelning av materialet i typer torde karakteristiska sammanhang kunna konstateras. Patologiska tillstånd kan sålunda belysas i sitt funktionala förhållande till förskingringsbeteendet. Detta är ingalunda överraskande. Förskingringen är i första hand en legal kategori. Men genom att uppställa våra förskingrartyper kan vi komma fram till en kategori av i första hand socio-genetisk karaktär.

 

SOCIO-GENETISKA FÖRSKINGRARTYPER.

 

Tabell V. Förskingrartyper.

förskingring i civil statstjänst eller annan förvaltningstjänst 15
förskingring av företagare som kämpar för ekonomiskt oberoende 12
förskingring för att bibehålla en given standard 5
förskingring som en quasi-professionell rutin 26
  a) systematiskt utnyttjande av luckor i den sociala kontrollen 11
  b) tillfällig tillflykt till förskingring under en levnad av oroligt kringflackande 7
  c) svindleri 8
småförskingrare på grund av trängande ekonomiska behov 19
  a) inbecilla förskingrare 8
  b) ytterlig fattigdom 11
förskingring vid njutningslystnad och lyxförbrukning 4
gränsfall 19
summa 100

 

1. FÖRSKINGRING BEGÅNGEN AV STATSTJÄNSTEMÄN ELLERANDRA PERSONER INOM ALLMÄN FÖRVALTNING.

    Förskingring begången av civil tjänsteman i statsförvaltning eller liknande funktionär förekommer i vårt material under omständigheter som visa stor likhet från det ena fallet till det andra. I nedanstående tabell är sammanställda 15 sådana fall.
    I alla dessa fall finner vi som bakgrund skuldsättning vilken ökats undan för undan i många år innan den slutliga brytningen med beteendesmoralen inträffar. I samtliga fall utom ett finner man en gradvis skeende övergång från icke strikt moraliskt till tydligt kriminellt beteende. Till en början har pengar »lånats» i ett tillfälligt tvångsläge och återbetalats. Sedermera har denna manöver blivit ett regelbundet förfaringssätt. Därefter har pengar upplånats från andra källor för att täcka underskott vid revisioner. Till slut har emellertid dessa och andra medel att täcka brister slagit fel. Med ytterligare stigande skulder och nervös uttröttning har brottslingen slutligen förlorat herraväldet

FÖRSKINGRINGSBROTTET.

Tabell VI. Förskingring begången av statstjänstemän och andrapersoner i administrativ verksamhet.

Kasuistik-
nummer
Ålder Yrke Skulder

Successiv

övergång till

krim, beteende


Missanpassning

i förhållande

t. familj


Över-

ansträngning


Nervös

uttröttning


  lsolering


Yrket enda

intresset


Patologiska

drag

4 59 Järnvägstjänsteman + + + - + + + Alkoholist, labil
17
33 Posttjänsteman + + + + + + - Paranoid, labil
29 42

Bokhållare i kommunal-

ordförande

+ + + - + + - Alkoholist, depressiv
40 50

Lantbrukare, kommunal-

ordförande

+ + + + + + - -
43 39  Statstjänsteman + + + + + - - Alkoholist, paranoid
44 55 Posttjänsteman + + + + + - - Neurasteniker
45 37

Bokhållare i stads-

förvaltningen

+ + + - + + +
Neurasteniker
46 40 Polistjänsteman + + + + + + + Paranoid
48 47 Statstjänsteman + + + + + + + Schizoid, neurasteniker
50  34

Bokhållare i kommunalt

verk

+ - + + + - + Paranoid
62 44

Lantbrukare, ordförande

i stadsfullmäktige

+ + + + + - -


Ängslig, mindervärding

hetsföreställningar

67 36 Präst + + + + + + - Lustförstäming
74 42 Posttjänsteman + + - + + - - -
77 29 Posttjänsteman + + - - - - - -
100 46 Statstjänsteman + + + - + - - Självmord

över de komplicerade skyddsmanipulationerna. I flertalet av dessa fall finner vi brottslingen vid tiden för upptäckten i ett tillstånd av överansträngning och uttröttning. Det kan vara lämpligt att här begagna denna något allmänna term eftersom förskingring inte på något specifikt sätt sammanhänger med bestämda typer av neuros eller psykos. En mängd olika slag patologiska tillstånd kan iakttagas, vilka alla framkallar missanpassning, ehuru på något olika vägar. En nervös spänning under förstadierna till en förskingring kan förvärra ett tillstånd, som förut under individens levnad tett sig endast såsom en föga påfallande reaktionstendens. Detsamma gäller beträffande familjesituationen. Man finner här en stor växling ifråga om missanpassningstyper. Allt tenderar att undergräva förmågan att planera livsföring och ekonomi på ett förnuftigt sätt. Ofta leder de till en emotionell isolering som förstör lojaliteten mot familjen och samhället. I 5 fall är förskingraren fullständigt

112 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.upptagen med sitt yrkesarbete och med de åtgärder som erfordras för att undvika upptäckt. Han förefaller här att vara helt avstängd från alla andra intressen.
    Otvivelaktigt står somliga av elementen i de successiva beteendesstadierna hos denna brottslingstyp i samband med speciellt svenska förhållanden. Inom det kommunala förvaltningssystemet är allmänna funktioner i många fall oavlönade eller åtminstone underbetalade hedersuppdrag. Uppgiften att vara exempelvis kommunalordförande mottages såsom en prestigesyssla. Svårigheter uppstår när vederbörande kommer under fund med den verkliga arbetsbörda som följer med uppdraget. Vid förvaltningen av vägkassor finner man att vederbörande stundom inte gör någon sträng skillnad mellan egna kontanter och allmänna medel som vid ett givet tillfälle är i hans händer. Obetydlig överdragning exempelvis på en checkräkning tillhörande uppdragsgivaren kan lätt utvecklas till faktisk förskingring. Ofta saknas insikt om det brottsliga i förfaringssättet, och det händer att vederbörande vid revision helt lugnt framhåller att han kan återbetala pengarna om en eller annan vecka.
    Denna typ av förskingring kan betraktas såsom ett resultat av ett alltför långt drivet förtroende till en funktionärs hederlighet.
    Konflikt uppstår också när ett offentligt uppdrag placeras på personer som inte är förtrogna med seder och bruk inom allmän förvaltning eller som saknar kännedom om affärsteknikens elementa, såsom bokföring o. dyl.
    Från preventiv synpunkt borde uppmärksamhet ägnas åt eventuella skulder eller familjesvårigheter, liksom också åt det psykiska hälsotillståndet i allmänhet, hos sådan förtroendepersonal. Man skulle nämligen därigenom upptäcka när brottsrisker föreligger och sålunda inte bara skydda det allmänna för förluster utan också enskilda medborgare från att bli placerade i farliga situationer där de riskerar att begå brott, medan de eljest skulle levat ett oförvitligt liv. Vi känner ett fall där en lindrigt imbecill och paranoid hemmansägare, som inte hade en aning om bokföring och annat som erfordras för en ordnad och välskött affärsverksamhet, trots ivriga protester mot att han som »den dummaste av allihopa» skulle utses till att sköta kommunala förtroendeuppdrag, likväl belastades med den ena viktiga ekonomiska uppgiften efter den andra. Efter få år var allt en enda röra och ett eller annat tusental kronor saknades. Mannen dömdes för förskingring och blev dessutom paranoiker då han inte hade bättre förstånd än att han ansåg sig illabehandlad.

 

2. FÖRSKINGRING BEGÅNGEN AV FÖRETAGARE I KAMP FÖR EKONOMISKT OBEROENDE.

    En annan typisk serie av kriminella beteenden finner man hos affärsmannen som är inbegripen i en desperat kamp för att rädda sitt företag. Som exempel på denna typ kan nämnas fall som förekom under den ansenliga stegring av antalet förskingringar, vilken ägde rum under

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 113fredskrisen i början av 1920-talet då många människor befann sig justi denna situation. Konjunkturfluktuationer påverkade denna särskilda brottsvåg, enligt vad vårt material visar, på följande sätt.
    Under högkonjunktur finns det en tendens hos anställda att frigöra sig från de företag där de har arbete, för att starta egna företag, framför allt på spekulationsbas. När sedan lågkonjunkturen kommer, möter dessa nya företagare en situation om vilken de saknar erfarenhet. De misslyckas i sina företag, blir ruinerade och står inför nödvändighetenatt återtaga sitt gamla yrke såsom anställda. Denna reträtt kan emellertid vara avskuren genom tilltagande arbetslöshet eller genom motvilja att ge upp ställningen såsom självständig företagare. Medan de kämpar för att hålla sig ekonomiskt flytande växer deras svårigheter. Affärsspekulationer av varjehanda slag har varit grunden för deras tidigare framgång. I självförsvar fasthåller de nu vid denna attityd för att tillsist överskrida gränsen för laglig affärsverksamhet. Bland dessa individer finner man en övervikt av lätt eller utpräglat paranoida, vilket sociologiskt uttryckt innebär en protesthållning med lojalitetsbrott mot samhället som berövat dem deras egendom.
    Jämte denna nära relation till konjunkturcykeln finner man här ilandet även en annan viktig miljökonstellation. Ofta har just i dessa fall skett en övergång från innehav av eget jordbruk eller annan lantbruksverksamhet till affärsverksamhet. En rik bonde som äger skogsområden kan övergå till timmerfabrikation för att förtjäna mera pengar, men misslyckas i denna nya sysselsättning, för vilken han saknar skolning genom erfarenheten. Eller en egnahemsägare kan begagna sig av ett oväntat arv eller en lotterivinst till att skaffa sig en lastbil för att försöka sig såsom lastbilsförare.
    I dylika fall betyder ekonomisk förlust ofta en rasering av lojaliteten mot samhället och särskilt mot affärsvärlden.
    Det är denna plötsliga omkastning i den ekonomiska karriärens riktning och bristen på erfarenhet när det gäller att möta tvångslägen, som spelar en dominerande roll i brottsprocessen i sådana fall där lätt paranoida reaktionstendenser kan omöjliggöra en övergång till anställning i annans företag. I dessa fall finner man inte sällan även missanpassningar i privatlivet. Dessa är emellertid här snarare symptom på en av situationen framkallad förstämning än ett miljökonstellationselement av betydelse, vilket i sig självt skulle verka i riktning mot en kriminell utveckling. Inte mindre än 12 fall i vår kasuistik tillhör denna kategori.

 

3. FÖRSKINGRING FÖR ATT BIBEHÅLLA EN FÖRUTVARANDE LEVNADSSTANDARD.

    Tendensen att bibehålla en förutvarande standard leder till brott i endast få fall (5). I samtliga är det fråga om tämligen timida individer vilkas liv är vadderat med känslokontakter till familjemedlemmar som alla står varandra mycket nära. Familjen i sin ordning har vuxit in i ett fast förhållande till en social miljö som kräver vissa ekonomiska till-

8 — 427004. Svensk Juristtidning 1942.

114 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.gångar för att upprätthålla en motsvarande levnadsstandard. Två fall tillhörande högadeln utgör en förträfflig illustration av denna speciella typ.
    Båda begick förskingring av ren ängslan i förening med en förvirrad hjälplöshet, medan den sänkta ekonomiska nivån i stället bort förmå dem att bryta förbindelserna med sin »sociala klick». Från barndomen skyddade genom ekonomisk hjälp — vilken lämnats såsom en självklar sak med hänsyn till familjesolidariteten — var de oförmögna att anpassa sin levnadsstandard till minskade ekonomiska resurser. Nära familjeband till den egna familjens medlemmar som var ekonomiskt beroende av familjefadern ökade brottsrisken genom att göra åtgärder som skulle innebära förlusten av social nivå ännu mera motbjudande och omöjliga.
    Beteendesstadierna är mycket likartade i vissa andra fall, såsom där en tillgiven son till en stor godsägare förgäves kämpar mot ekonomisk ruin eller där en äldste son som fått familjeuppdraget att utreda sin beundrade faders tämligen tilltrasslade affärer förledes till brottsliga transaktioner eller där en kvinnlig posttjänsteman plötsligt ställes införuppgiften att försörja mor och syskon.
    Ehuru det endast finns få fall av detta slag i vår kasuistik representerar de en bestämd typ av brottsgenes.

 

4. FÖRSKINGRING SÅSOM YRKESRUTIN.

    a) Systematiskt utnyttjande av luckor i den sociala kontrollen (11 fall).

    I motsats till förut avhandlade förskingrartyper har vi här att göra med personer som, på basen av emotionell jämviktslöshet, varit oförmögna att skaffa sig en fast position i yrkeslivet. De beskrivas såsom äventyrliga, oroliga, opålitliga, ytterst egoistiska och illojala redan från den tidiga barndomen eller uppväxtåren, till och med i sitt förhållandetill egna familjemedlemmar. De går från det ena försöket till det andra att göra pengar. Med tre undantag har de aldrig under någon längre tid haft avlönat arbete.
    Förskingringstekniken växlar emellan avbetalningsaffärer och andra metoder. Såväl institutioner som vänner och släktingar utnyttjas. Källor till det kriminella beteendet är att söka i den patologiska beskaffenheten av dessa individers själsliv, vilken omöjliggör anpassning till regelbunden yrkesverksamhet och förklarar deras hänsynslösa knep för att skaffa sig profit, utan hinder av någon social lojalitet. De ingår samtliga i den stora och brokiga gruppen psykopater. Deras föräldrahem kan tillhöra mycket olika sociala nivåer. Individuellt är deras sociala läge svårt att fixera eftersom de driver fram och tillbaka över gränslinjerna inom yrkesskalan och söker tillfällig anknytning var helst de ser en möjlighet att göra »bekväma pengar», utan att kunna inordna sig i det monotona levnadssätt som i viss mån följer med ett regelbundet arbete.

FÖRSKINGRINGSBROTTET. 115    b) Tillfällig tillflykt till förskingring under en levnad av oroligt kringflackande (7 fall).

    Med den föregående typen har denna typ gemensamt en med emotionell jämviktslöshet sammanhängnade oförmåga av anpassning till regelbunden yrkesverksamhet. Den skiljer sig emellertid från föregående typ genom sin attityd mot kriminellt beteende. Förskingring eller liknande tillvägagångssätt ingår sålunda inte systematiskt i deras livsföring. De tar sin tillflykt till brott endast vid särskilda tillfällen av ekonomiskt trångmål. Brottet ersätter vid dylika tillfällen endast ett av de korttidsjobb varmed dessa individer söker hålla sig ekonomiskt flytande. Lojalitet mot vänner och nära släktingar åsidosättes, vilket sammanhänger med en fullständig brist på ansvarskänsla. Dessa individer är emellertid inte så fullständigt socialt isolerade eller så helt hemfallna åt sina bedrägliga tricks som närmast föregående typ.

 

    c) Svindlare (8 fall).

    Svindlaren är en väl känd kriminell typ som tillfälligtvis kan göra sig skyldig till förskingring. Han skiljer sig från alla andra förskingrare. Han begagnar sig inte av någon bestämd plan i sin brottsliga verksamhet utan bedrager ansikte mot ansikte, ofta genom improvisationer i linje med det allmänna förfaringssättet hos dylika personer. Endast aven händelse tillgriper han förskingring, medan en kallblodig, skådespelaraktig framställning av lämpliga roller, en på psykologisk intuitiongrundad förmåga att välja sina offer och en ofta betydande talang att dupera och väcka förtroende är de viktigaste dragen i hans kriminella teknik. Hysteroid konstitution, moralisk köld och oförmåga att åstadkomma pålitliga och stabila förhållanden till omgivningen är karakteristiska drag hos denna typ. Oförmåga av anpassning till ordnat arbete har han gemensamt med de två senast berörda typerna av förskingrare.

 

5. SMÅFÖRSKINGRINGAR PÅ GRUND AV SÄRSKILDA FRESTELSER OCH TRÄNGANDE EKONOMISKA BEHOV.

 

    a) Imbecilla förskingrare (8 fall).

    Konstellationen av omständigheter med hänsyn till det kriminella förfaringssättet visar en synnerlig likformighet hos denna förskingraretyp. Alla utom en lever i en lantbruksomgivning och är mindre än 30 år gamla. I arbetshänseende är de inte fast förankrade utan växlar mellan arbetslöshet, arbete på föräldragården och tillfälligt arbete. Förskingringen synes innebära en oemotståndlig lockelse sedan de väl upptäckt knepet. Den teknik de använder är löjligt enkel och brottet upptäckes lätt och fort. Den kortlivade men upprepade sekvensen av kriminella handlingar av samma slag är karakteristisk. Sedan tillfället händelsevis upptäckts bär frestelsen och bristen på förutseende i väg med brottslingen, så att han snart glömmer den mest primitiva försiktighet och praktiskt taget utmanar till upptäckt. Sålunda avslutas serien av krimi-

116 OLOF KINBERG OCH SVEND H. RIEMER.nella handlingar lika plötsligt som den börjat. Relativ fattigdom och fullständig brist på fickpengar i unga år är den sociala bakgrund på vilken denna typ av förskingringar växer fram hos ett litet antal imbecilla.
    b) Frestelser på basen av ytterlig fattigdom (11 fall).
    Denna typ av förskingringar står den sistnämnda nära. Frestelsen beror dock mindre på en plötslig upptäckt av ett tillfälle och oförmåga att förstå följderna av kriminellt handlande. Brottslingen handlar här under inflytande av ett ytterligt tvångsläge: han själv eller hans familj svälter och inför hotande fysisk undergång tar han sin tillflykt till någon av de mera primitiva förskingringsmetoderna. Avbetalningsförskingrarna är här jämförelsevis vanliga. Medan de befinner sig i tvångsläge är dessa individer i ett tillstånd av fullständigt socialt förfall, varunder socialabeteendesmönster förlorar sin betydelse. I dessa fall finns emellertid ingen särskild relation till imbecillitet.

 

6. FÖRSKINGRING FÖR ATT TILLFREDSSTÄLLA NJUTNINGSLYSTNAD OCH LYXKONSUMTION.

    Endast i fyra fall är förskingring resultat av ett oemotståndligt begär att slösaktigt förbruka pengar i njutningssyfte. De två kvinnorna i denna kategori använde vinsten av sina brottsliga manipulationer för att klä sig elegant och över sina ekonomiska tillgångar. De två männen släppte sig lösa i ett plötsligt njutningsrus, varunder de företog nöjesresor med prostituerade, och förslösade härigenom pengar som anförtrotts dem. Den medicinska utredningen visar att de båda kvinnorna var neurotiska och männen maniskt exalterade. Allmän miljö och familjesituation växlar i de enskilda fallen.

    Även om det i vårt material finns antydningar till andra förskingrartyper, såsom narkomaner och sådana som förskingrar väsentligen på basen av familjekonflikter, så kan de inte klart fixeras utan att man övar våld på det tillgängliga materialet.
    Återstoden, omkring tio fall, ter sig såsom gränsfall mellan ovan skildrade förskingrartyper.