OLE F. HARBEK og ERIK SOLEM. Tinglysingsloven med kommentar. 2 utgave, omarbeidet. Oslo 1942. I kommisjon hos Grøndahl & Son. 223 s. Kr. 14.00.

 

    De båda författarna till detta arbete, sorenskriver Ole F. Harbek och høyesterettsdommer Erik Solem, voro som bekant medlemmar av den kommitté, vars betänkande ligger till grund för den norska tinglysingsloven av den 7 juni 1935. Arbetet lämnar alltså en auktoritativ vägledning vid studiet av den norska inskrivningsreformen. Den första upplagan utkom redan innan justitiedepartementet den 13 december 1935 utfärdat detaljföreskrifter rörande den tekniska sidan av reformen. I den nya, omarbetade upplagan har den tidigare framställningen kompletterats bl. a. med hänsyn till dessa föreskrifter.
    Inledningsvis gives en kortfattad redogörelse för tinglysingsväsendet före reformen och en allmän orientering rörande dennas innebörd. Framställningen belyser på ett elegant och klargörande sätt olikheterna mellan den gamla och den nya ordningen. Härjämte lämnas en summarisk översikt över inskrivningsreglerna i vissa andra länder. Att härvid den utförligaste behandlingen ägnats den danska inskrivningsrätten är naturligt; den norska inskrivningsreformen bygger, liksom den partiella svenska, i väsentliga delar på den lösning av problemet om inskrivningsrättens modernisering, som kommit till uttryck i den danska lagstiftningen. Några av de skiljaktigheter, som föreligga mellan norsk och dansk inskrivningsrätt, beröras i den följande lagkommentaren; närmare uppgifter härom återfinnas i Vinding Kruses anmälan av det norska kommittéförslaget i Norsk Retstidende 1933. I den redogörelse för svenskt inskrivningsväsende, som ingår i den komparativa översikten, nämnes att för varje fastighet inrättas en akt för tillvaratagande av handlingar i inskrivningsärenden. Denna metod för handlingarnas bevarande, realaktsystemet, har emellertid hos oss kommit till användning endast vid två av de sextio domstolar, där man numera övergått från inskrivningsprotokoll till aktbildning; vid de övriga brukas det i längden mindre praktiska kronologiska aktsystemet. Även i Norge har realaktsystemet blivit infört i mycket begränsad omfattning.
    I den kommentar till tinglysingsloven, som utgör huvuddelen av arbetet, lämnas i den nya upplagan för varje kapitel i lagen en inledande orientering,

NORDISKT OCH INTERNATIONELLT. 379som på ett överskådligt sätt angiver det väsentliga i kapitlets innehåll. Kommentaren fyller högt ställda anspråk på reda och klarhet. Detta gäller icke minst de viktiga avsnitt, som behandla frågor om tinglysingens prioritetsverkan och fastighetsbokens publica fides. Arbetets värde förhöjes genom hänvisningar till prejudikat och speciallitteratur.

H. af T.