Ny handelslagbok i Rumänien. I Rumänien har en ny handelslag utfärdats den 10 november 1939. Dess ikraftträdande har emellertid till följd av det redan dessförinnan utbrutna europeiska kriget uppskjutits, och har, av tillgängliga uppgifter att döma, ännu icke ägt rum. En faktor, som i hög grad framdrivit lagens tillkomst, har varit den rådande splittringen i det rumänska rättstillståndet, som förorsakades av att olika lagar gällde i det ursprungliga Rumänien och i de områden, vilka förut tillhört Österrike resp. Ungern. Härtill kom emellertid, att den äldre handelslagen för det ursprungliga Rumänien av år 1887 var oförenlig med den nutida handelns krav. Den nya lagboken är indelad i fyra böcker, den första avseende de handelsrättsliga rättssubjekten, den andra innefattande reglerna för handelsrättsliga avtal, den tredje behandlande konkursförfarandet och den fjärde innehållande straffbestämmelser. Ett framträdande drag i den nya lagen är dess starka hävdande av statsintresset framför enskilda intressen, varav följer en mängd statliga kontrollföreskrifter över affärslivet. För idkande av handel kräves för övrigt enligt en särskild lag myndighets tillstånd. Området för handelslagens tillämplighet bestämmes genom en uppräkning av vissa slag av avtal, som alltid skola bedömas enligt handelsrättsliga normer. Lagen ansluter sig härigenom liksom sina föregångare till en objektiv princip för handelsrättens avgränsning från civilrätten. Dock kompletteras denna princip med en regel, att även andra avtal, som köpman ingår, falla under handelsrätten, såvida de icke uppenbarligen röra annat än handel. Till följd av sin objektiva princip kan lagen också bli tillämplig på icke-köpmän, då dessa äro kontrahenter i avtal rörande handelsförhållanden; endast vissa föreskrifter, såsom angående bokföringsplikt och konkurs, äro enligt sin natur förbehållna köpmän. Inom firmarätten har sanningsgrundsatsen accepterats. Inom aktiebolagsrätten har aktiebolagsstyrelsens ställning i vissa avseenden stärkts, samtidigt som dess ansvar skärpts att omfatta exempelvis även åtgärder av bolagets anställda etc. Ansvaret utkräves såsom förut av bolagsstämman. Ett utvidgat minoritetsskydd och en mera omfattande statlig uppsikt över verksamheten karakterisera också lagens bestämmelser om aktiebolag. Lagen har vidare icke ryggat tillbaka för att införa den tyska bolagsformen »Gesellschaft mit beschränkter Haftung», varav dock så många tråkiga erfarenheter gjorts i Tyskland. En del föreskrifter till skydd för tredje man, såsom plikt att omedelbart inbetala bolagskapitalet o. s. v., avse att undanröja olägenheterna med denna bolagsform. På många områden har lagen anslutit sig till internationellt erkända principer, såsom inom frakträtten och beträffande illojal konkurrens.

F. L.