Förenklingar i tysk civilprocess. Genom förordningar utfärdade i januari och maj innevarande år har den reform av den tyska civilprocessen i förenklingens tecken, vilken kraftigt befordrats av krigsförhållandena, ytterligare fortsatts. Bland de viktigare nyheterna märkas delgivningsväsendets överflyttande på domstolarna, vilka ex officio genom posten ombesörja kallelser av olika slag. Härigenom undgås onödiga uppskov, beroende på utevaro i anledning av försummad eller försenad delgivning med part. Vidare har den totala omläggningen av rättsmedlet Berufung (hos oss motsvarande vad) slutförts. Medan förfarandet i andra instans ursprungligen ledde till helt ny förhandling i målet inför rättsmedelsinstansen, som numera alltid skall vara Oberlandesgericht, har lagstiftaren nu i stort sett anslutit sig till den österrikiska civilprocessens princip, att förfarandet blott har till syfte att överpröva riktigheten av underrättens dom. Rätten att införa nytt material avskäres, den klagande parten måste från början precisera i vilka avseenden domen angripes, rätten till ändrande av talan i rättsmedelsinstansen begränsas ytterligare, motpartens rätt till s. k. Anschlussberufung avskaffas etc. Viktigt är också, att användningen av institutet återförvisning kraftigt beskäres. Även revisions- och besvärsförfarandena ha undergått reformer i förenklande syfte, likaså proceduren i kvarstads- och handräckningsfrågor.
Av ren kristidsnatur är det stadgande, som givits i förordningen av maj 1943, att behandlingen av tvistemål av domstolen kan ex officio förklaras vilande, om sakens avgörande icke är tvingande nödvändigt. Detta gäller även om part icke av krigsförhållandena är förhindrad slutföra sin talan.
Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att den utmärkta handboken i civilprocessrätt av prof. SCHÖNKE (jfr SvJT 1938 s. 667) i år utkommit i en ny upplaga, i vilken samtliga lagändringar samt ny praxis och litteratur redovisas.
I. A.
Akademie tür Deutsches Recht tio år. I h. 9 detta år av Zeitschrift der Akademie für Deutsches Recht lämnar akademiens president, riksminister Thierack, en redogörelse för den nu förflutna första 10-årsperioden av akademiens verksamhet. Akademiens huvuduppgift har varit att i nationalsocialistisk anda nyordna hela den tyska rätten. Den har sålunda granskat samtliga viktigare lagförslag, men därutöver har akademien i stor utsträckning tagit egna initiativ till lagstiftningsåtgärder. Den avdelning av akademien som sysslat med lagstiftning arbetade till för ett år sedan på icke mindre än 76 utskott med 11 underutskott, men i följd av den nu anbefallda totalamobiliseringen i Tyskland har huvudparten av dessa utskott måst nedlägga sin verksamhet. Endast några få, vilkas arbete befinner sig nära sin avslutning, samt de utskott som syssla med uppgifter av omedelbar betydelse för krigföringen fortsätta verksamheten.