Föreningen Sveriges häradshövdingar höll d. 15 okt. 1943 sitt årsmöte under ordförandeskap av häradshövding Gustaf Lindstedt. Därvid lämnade advokaten Carl Borgström i Lund redogörelse för särskilda kommitterades förslag till enhetliga grunder för beräkning av rättegångskostnad. Häradshövding Lindstedt höll föredrag över ämnet »I vad mån kan den nya rättegångsordningen redan nu genomföras?» Efter inledningsanförande av häradshövding Folke Drangel diskuterades verkningarna av den nya organisationen av häradsrätterna och därav uppkommande spörsmål.
    Föreningen uppdrog åt styrelsen att göra underdånig framställning om förstärkning av domsagopersonalen, om anslag till förskott för vissa med tjänsten förenade utgifter m. m. samt att på lämpligt sätt underrätta medlemmarna om de åtgärder, som ansåges kunna och böra nu vidtagas för vinnande av en allmän tillämpning vid underrätterna av den nya rättegångsordningen, utan avvaktan på den nya rättegångsbalkens ikraftträdande.
    Justitieministern och hovrätternas presidenter m. fl. inbjudna bevistade det talrikt besökta mötet.
    Mötet avslutades med en middag på Rosenbad, vid vilken justitieministern, statsrådet Bergquist, i ett tal gav uttryck åt den tacksamhet hela den nuvarande generationen av jurister hade anledning känna mot landets häradsrätter för den utbildning de där erhållit. Hans egen tjänstgöring i häradsrätt hade infallit på en tid då de unga notarierna hade den stora förmånen att icke blott få taga del av allt som förekommer vid häradsrätterna utan även taga det fulla ansvaret för rättsskipningens utövande.
    Efter att hava berört den i år genomförda domsagoreformen, vars hastiga slutspurt framkallat litet gnissel och friktioner vilka varit oundvikliga då det gällde att få organisationen klar till den för den nya ordningens ikraftträdande bestämda tidpunkten, uttalade statsrådet sitt intresse för den vid mötet behandlade frågan om rättegångskostnadsersättningens bestämmande efter vissa överenskomna normer, som underrätterna själva fastställde. De av föreningens ordförande i hans intressanta föredrag framförda önskemålen om processreformens successiva genomförande på frivillighetens väg, så långt detta vore möjligt utan lagändring, hade statsrådets fulla tillslutning. Det skulle icke vara lyckligt, om förfarandet skulle bli som en omvänd hand den dag nya rättegångsbalken trädde i kraft. Icke minst för den rättssökande all-

mänheten skulle det vara av stort värde, om rättegångsreformens nyheter successivt kunde föras ut i livet under en kort övergångstid från det gamla till det nya systemet, så att den nya lagens ikraftträdande på viktiga punkter blott behövde innebära ett stadfästande av en redan genomförd praxis. I den mån fog kunde finnas för de farhågor ordföranden uttalat för att häradsrätternas organisation skulle lägga hinder i vägen för en dylik reformering av processordningen på frivillighetens väg, vore statsrådet för sin del beredd att medverka till undanröjandet av dylika hinder.
    Med avvisande av den från något håll framkomna beteckningen av föreningen Sveriges häradshövdingar såsom en intressentförening i visst motsatsförhållande till statsmakterna, uttalade statsrådet till sist sitt tack för de värdefulla insatser föreningen genom sina initiativ och yttranden i skilda frågor gjort i rättsvårdens tjänst.
    Föreningens styrelse utgöres av häradshövdingarna Gustaf Lindstedt, ordf., Gösta Siljeström, v. ordf., Pehr Cederschiöld, Anton Rundqvist, Åke Hartelius, Johan Wandén och Fredrik Killander. Antalet ledamöter i föreningen utgjorde vid tiden för årsmötet 121.