Juristerna och åklagarbanan. Vid flera tillfällen ha röster höjts för att man såsom teoretisk utbildning för landsfiskals- och stadsfiskalsbanorna borde kräva juris kandidatexamen (se framför allt den Schlyter-Ohlinska utredningen, SOU 1930: 31 s. 31 ff., refererad i SOU 1939: 9 s. 167 f.). Detta krav vann emellertid ej gehör vid 1940/41 års reform av distriktsåklagarväsendet utan man nöjde sig med att ställa upp krav på studentexamen, två års akademiska studier avslutade med en distriktsåklagarexamen samt sex månaders polischefskurs vid statens polisskola (se SvJT 1941 s. 830 ff.).
    Sveriges yngre juristers förening har nyligen i skrivelser till cheferna för justitie- och socialdepartementen ånyo framfört kravet på att distriktsåklagare bör ha avlagt juris kandidatexamen och samtidigt påpekat att juris kandidaterna enligt nu tillämpade normer äro på ett olämpligt sätt missgynnade i jämförelse med övriga aspiranter.
    Föreningen anser sig kunna konstatera att rekryteringen till distriktsåklagarbanan icke helt motsvarat de av statsmakterna uppställda förväntningarna och framhåller i anslutning härtill att tillströmningen av juris kandidater till denna bana blivit i allra högsta grad begränsad. Detta förklaras bl. a. därav, att en juris kandidat icke vid inträdet på landsfiskalsbanan får ha uppnått mer än 28 års ålder, en bestämmelse som, då medelåldern vid avläggande av juris kandidatexamen utgör 24.9 år, i stor utsträckning måste diskvalificera tingsmeriterade jurister. Framför allt utgör bestämmelsen ett olämpligt hinder för den som, efter att hava under hittillsvarande ordning tjänstgjort såsom elev på landsfiskalsbanan, har avlagt juris kandidatexamen och därefter vill återinträda på nämnda bana. Ytterligare framhålles det betänkliga i att juris kandidater enligt ett yttrande den 7 mars 1942 av justitiekanslern

FRÅN YNGRE JURISTERS ARBETSFÄLT. 183vid evalvering mellan teoretiska och praktiska meriter ansetts böra få tillgodoräkna sig endast ett år och tre månader för sin examen i jämförelse med sökande som avlagt studentexamen och landsfiskalsexamen. Likaledes har det visat sig att landsfiskalsaspiranter, vilka tagit tjänstledighet från befattning inom landsstaten för att avlägga juris kandidatexamen, efter återinträde å banan funnit sig hava blivit avsevärt nedplacerade i turordning.
    Föreningen framhåller att det ur statlig synpunkt måste framstås åsom ett önskemål att åklagarna besitta en kompetens likvärdig med den som innehaves av de personer, som bliva satta att föra en åtalads talan, ett önskemål vilket — såsom prof. Hassler framhållit i SvJT1939 s. 698 ff. — utan svårighet kan realiseras på grund av det stora överskott av juris kandidater som normalt råder. Önskemålet kommer att än mer aktualiseras av den blivande muntliga processen, och detta synes föreningen motivera att man såsom krav för landsfiskals- och stadsfiskalstjänst uppställer fordran på juris kandidatexamen.
    Föreningen vill alltså med sin framställning vinna, att juris kandidatexamen skall, med beaktande av eventuellt behov av övergångsbestämmelser, uppställas såsom villkor för erhållande av distriktsåklagartjänst, och att, om detta önskemål ej kan omedelbart förverkligas, juris kandidaterna inom ramen för nu gällande ordning skola få större möjligheter att hävda sig i konkurrensen med andra aspiranter till distriktsåklagartjänsterna.
    I detta sammanhang må även omtalas en den 30 nov. 1943 dagtecknad broschyr, benämnd »Orientering beträffande landsfiskalsbanan» och undertecknad av en ledamot av antagningsnämnden jämte nämndens sekreterare. I denna broschyr, som inledes med en lyrisk skildring av landsfiskalens ställning i samhället, lämnas utförliga uppgifter om landsfiskalens åligganden, fordringarna för inträde på banan, utbildningens gång och de ekonomiska förmåner banan erbjuder.
    För antagning till elev ställer antagningsnämnden bl. a. vissa krav på studentbetygets kvalitet. Såsom ett önskemål har nämnden tänkt sig att ett på vanligt sätt beräknat medelbetyg av 1.7 (d. v. s. något över Ba) skulle utgöra ett minimikrav för att en student skall bliva antagen till elev. I avbidan på närmare erfarenhet av tillströmningen till banan av kvalificerade sökande har nämnden ansett sig böra sänka gränsen till 1.5 (Ba), så att den som uppnått minst detta betyg skulle som regel kunna komma ifråga. För juridiska studier kräves som bekant icke mer än godkänd studentexamen, d. v. s. motsvarande siffra ligger något under 1.0. I belysning av det sagda förefaller önskemålet att medelbetyget Ba skall uppställas såsom villkor för juridiska studier icke orimligt; om icke detta beaktas lärer man i framtiden bland dem som avlägga juris kandidatexamen få se personer som avvisats från distriktsåklagarbanan därför att de funnits icke hava erforderlig teoretisk begåvning för denna.
    Det är av intresse att konstatera, att det sålunda ansetts erforderligt att med särskilda åtgärder locka sökande till landsfiskalsbanan, medan

184 JURISTERNA OCH ÅKLAGARBANAN.tillströmningen till juristbanan är så stor att SYJF anser sig böra i en liknande broschyr varna dem som aspirera på denna (jfr SvJT 1943 s. 530 ff.).

Knut Rodhe.