Militär tjänstgöring civil merit. De av försvarsministern tillkallade utredningsmännen ha nu överlämnat betänkande rörande meritberäkning m. m. för befälsutbildade värnpliktiga (SOU 1943:47). Förslagen överensstämma i allt väsentligt med de i en förberedande promemoria angivna riktlinjer, för vilka redogörelse förut lämnats (se SvJT 1942 s. 568).
    Beträffande statstjänsten föreslå utredningsmännen, att befälsutbildningen skall bl. a. räknas som tjänstår för befordran, löneklassplacering och pension ävensom att föreskriven prov- eller aspiranttjänstgöring skall i viss utsträckning kunna anses fullgjord genom befälsutbildningen. Tillämpade på domarbanan skola dessa regler få följande huvudsakliga innehåll: Domsagotjänstgöringen skall kunna minskas med ett halft år. De i 18 § domsagostadgan föreskrivna tiderna om ett års tjänstgöring för att svara för domboken m. m. eller för att med vissa begıänsningar tjänstgöra såsom ordförande i häradsrätt m. m. ävensom tiden enligt 19 § andra stycket att i visst fall förvalta häradshövdingämbete skola kunna minskas med tre månader. Beredskapstjänst och befälsutbildning få tillsammans ej tillgodoräknas till längre sammanlagda tider än de sålunda föreslagna, och i 20 § omförmäld tjänstgöring i hovrätt, vissa rådstuvurätter, hos vissa åklagare eller hos samfundsledamöter, vilken med högst sex månader må korta av de i 18 § fordrade tjänstgöringstiderna, få tillsammans med befälsutbildning ej räknas med till längre tid än sex månader. Tjänstgöringen i hovrätt före första adjunktion får vidare kortas av med sex månader på det sättet, att första fiskalsförordnandet skall anses ha meddelats den officersutbildade ett år tidigare än som skett. De till underofficer utbildade skola alltså vid domsagotidens slut ha hunnit ikapp sina kamrater, och de till officer utbildade skola icke behöva få sin första adjunktion senare än vad de skulle ha kunnat få om de ej befälsutbildats. Eftersom de på grund av att deras tillträde till tingsnotarie- och fiskalslön försenats gjort ekonomiska förluster, skola de vidare såsom fiskaler i lönegraden Eo 22 få för löneklassuppflyttning räkna befälsutbildningen såsom tjänstår.
    I fråga om beredskapstjänstgöringen föreslå utredningsmännen att den skall få räknas såsom merit även om den infallit före statsanställning; det synes orimligt, om den, som haft oturen att bli inkallad före tentamen i sitt sista ämne, inte skulle få räkna militärtjänsten alls, medan däremot den, som inkallats till beredskapstjänst strax efter sin examen, skall kunna få räkna militärtjänsten såsom merit. Vidare föreslå utredningsmännen, att beredskapstjänstgöring före statsanställning skall, i vad den överstiger första tjänstgöring, till halva sin längd få tillgodoräknas för löneklassplacering och pension.
    Även kommunerna och de enskilda arbetsgivarna böra beakta befälsutbildningen. Staten bör dock ej försöka genomdriva detta genom lagstiftning, uta nbeaktandet bör vinnas på frivillighetens väg. Svenska arbetsgivareföreningen m. fl. arbetsgivareorganisationer ha redan förordat detta hos sina delägare, och utredningsmännen ha begärt enahanda rekommendation hos andra arbetsgivareorganisationer och hos de kommunala förbunden.

    Det kan slutligen nämnas, att utredningsmännen — med särskild tanke på arbetarna — behandlat frågan, huruvida en arbetstagare med stöd av 1939 års lag om förbud mot arbetstagares avskedande med anledning av värnpliktstjänstgöring m. m. kan begära, att efter värnpliktstjänstgöringens slut få icke blott komma tillbaka till sin tidigare arbetsgivare och där erhålla samma lön som förut utan även få fortsätta påbörjad yrkesutbildning. Utredningsmännen hävda, att möjligheten att erhålla vidare yrkesutbildning och i följd därav framdeles högre lön skall anses såsom en med anställningen förenad förmån, som icke med anledning av värnpliktstjänstgöringen får berövas arbetstagaren.

E. Thomasson.