468 KURT KAIRA.Korkein hallinto-oikeus 1918-1943. Högsta Förvaltningsdomstolen. Minnesskrift. Helsingfors 1943. 284 s.

 

    Lag angående högsta förvaltningsdomstolen utfärdades den 22 juli 1918 och den 27 i samma månad höll den sålunda grundade högsta instansen för förvaltningsrättslig lagskipning i Finland sitt första sammanträde under ordförandeskap av domstolens president, sedermera republikens president K. J. STÅHLBERG. Med anledning av att domstolen varit i funktion ett kvarts sekel har en diger minnesskrift utkommit. Denna minnesskrift torde vara enastående i sitt slag därutinnan, att i publikationen ingår bidrag av domstolens SAMTLIGA nuvarande medlemmar, 14 till antalet. Dessutom återfinnas där uppsatser av president Ståhlberg och f. förvaltningsrådet HJALMAR KAHANPÄÄ.
    Minnesskriften inledes med en ingående och upplysande redogörelse, som är avfattad på finska med en sammanfattning på svenska, för domstolens tillblivelse och verksamhet under de gångna åren, författad av dess nuvarande president U. J. CASTRÉN. Därav inhämtas, att det första initiativet till inrättande av en förvaltningsrättslig högsta domstol togs vid 1891 års lantdag av vår frejdade jurist, frih. R. A. WREDE, ehuru idén om att prövningen av förvaltningsåtgärdernas laglighet borde i sista instans ankomma på en oavhängig domstol blev förverkligad först sedan Finland vunnit sin självständighet. Märkligt är emellertid, att detta inträffade i det första skedet av rikets självständighet, varigenom Finland skyndat sig att betyga sin vilja att även på förvaltningsrättens område hävda sin ställning såsom en modern rättsstat. Omfattningen av den uppgift högsta förvaltningsdomstolen haft sig förelagd framgår därav, att domstolen under sin 25-åriga tillvaro avgjort inalles 79,682 i besvärsväg till domstolen inkomna mål, vilken siffra, om ärendena angående riksdagsmannaval, återställande av försutten tid och återbrytande av laga kraft ägande utslag medtagas, stiger till 84,300. Det bör emellertid anmärkas, att arten och beskaffenheten av de ärenden, som inkomma till domstolen, är mycket olika; bland dem förekomma spörsmål av stor praktisk och principiell betydelse, men även frågor av liten betydenhet och föga allmänt intresse. Mål av samma slag öka även antalet. Någon begränsning har t. v. icke kunnat införas då ett ändamålsenligt anordnande av förvaltningsrättslig lagskipning i lägre instans, varom reformförslag föreligger, än så länge låter vänta på sig. Till de ärenden, som ankomma på högsta förvaltningsdomstolen, hör även avgivande av utlåtanden till regeringen i lagstiftningsfrågor och domstolens egna initiativ i dylika frågor. Utlåtanden av förstnämnt slag har avgivits i 49 fall medan domstolen av eget initiativ gjort framställningar i 22 fall.
    Under ifrågavarande tid har, såsom av redogörelsen framgår, högsta förvaltningsdomstolen haft, utom president STÅHLBERG, tre andra presidenter, nämligen HUGO RAUTPÄÄ, som avgått med döden, KARL SÖDERHOLM, som fallit för åldersstrecket, och U. J. CASTRÉN, som bekläder ämbetet sedan 1929. De förutvarande förvaltningsrådens antal

ANM. AV HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN. MINNESSKRIFT. 469utgör 14, av vilka en blivit president vid domstolen, två avlidit, fem uppnått avgångsåldern och sex avgått av annan orsak. Av de sistnämnda har en medlem, som alls icke skött sitt förvaltningsrådsämbete, kvarstått såsom medlem av lagberedningen, tre utnämnts till justitieråd, en till sin tidigare befattning såsom sjöfartsråd och en till häradshövding.
    President STÅHLBERG pläderar i en överskådlig utredning om namnlagstiftningen i Finland för att såväl antagande som ändring av förnamn borde ordnas i lagstiftningsväg. Därigenom kunde, på sätt presidenten lekfullt framhåller, bl. a. motarbetas sådana i praktiken förekommande otympligheter som »Rullgardina Stinckadora», »Maria Himottu» (= Maria den åtrådda) o. s. v. Av de övriga uppsatserna hänföra sig sex till skatterätten. Förvaltningsrådet I. TOIVANEN utreder i en uppsats om beskattning av genom yrkesmässig försäljning av fastighet erhållen inkomst, huru detta problem i brist på direkta lagstadganden utvecklat sig i rättstillämpningen. Förvaltningsrådet E. L. AIRILA redogör med sakkännedom för internationella avtal till undvikande av dubbelbeskattning och de olikheter som härvid förekomma. Förvaltningsrådet OLAVI HONKA har valt till ämne för sitt bidrag förfarandet vid besvär över i olika kommuner verkställd taxering rörande samma inkomst och hävdar härvid den uppfattningen, att endast en sådan kommun, som tillagts partsbefogenhet i besvärsmålet, blir bunden av avgörandet. Förvaltningsrådet MARTTI E. JAAKKOLA bidrager med en med matematiska formler åskådliggjord analys om möjligheten att beskatta vinst, som aktionär erhållit vid upplösning av bolag eller vid nedsättning av aktiekapitalet. En grundlig utredning om beskattning av inkomst från lantbruksfastighet har utarbetats av förvaltningsrådet  dr ARANE REKOLA, ordförande i statens skattekommitté, medan förre ordföranden vid huvudstadens skatteverk, förvaltningsrådet Toivo TARJANNE berättar om sina iakttagelser beträffande beskattningens ordnande i Tyskland. På den kommunala förvaltningsrättens område röra sig f. förvaltningsrådet KAHANPÄÄ med en uppsats om rätt för kommun att grunda och upprätthålla privat folkskola samt förvaltningsrådet A. K. IKKALA med en undersökning om besvär över kommunalfullmäktiges beslut i ärende, beträffande vilket underställning skall äga rum. Av denna undersökning framgår, att högsta förvaltningsdomstolen intagit den ståndpunkten, att i dylika ärenden anförande av besvär på grund av ändamålsenlighetsskäl är tillåtet hos den myndighet, vilken beslutet skall underställas, men icke vidare över sistsagda myndighets beslut hos högsta förvaltningsdomstolen, medan besvär på antydd grund alls icke äro tillåtna i Sverige. Även förvaltningsrådet MIKKO LOUHIVAARA ägnar sin uppmärksamhet åt en kommunal besvärsfråga i en uppsats om annans än röstberättigad medlems av kommunen rätt att besvära sig över kommunalfullmäktiges beslut och val av fullmäktige. Högsta förvaltningsdomstolen har avgjort frågans förra del i positiv, dess senare del i negativ riktning. Förvaltningsrådet dr RUDOLF BECKMAN lämnar i en uppsats, avfattad på svenska, bidrag till tolkningen av den nordiska fattigvårdskonventionen. En redogörelse

470 ANM. AV HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN. MINNESSKRIFT.för landskontoret såsom avdelning av länsstyrelsen och såsom räkenskapsverk gives av förvaltningsrådet VOITTO OKSANEN,tidigare verksam som länsråd. Kyrkorätten har intresserat förvaltningsrådet EINO J. AHLA till en undersökning angående rätt för församling att bevilja medel för församlingsdiakoni. Kyrkorätten tangeras även av förvaltningsrådet MATTI AURA i en uppsats om återbrytande av statsrådsbeslut i belysning av ett rättsfall. Trots undersökningens speciella föremål framföras däri även synpunkter av allmänt intresse. Ett allmänt och mycket omdebatterat spörsmål har förvaltningsrådet AARNE SAARILHO inlåtit sig på i en utförlig utredning om prejudikat samt om dessas betydelse och beaktande vid rättstillämpningen. Såsom slutresultat av denna med talrika litteraturhänvisningar och påtaglig samvetsgrannhet gjorda undersökning framhåller förf., att prejudikaten även i Finland äga en anmärkningsvärd och viktig betydelse, men att det fordras omdömesförmåga och skicklighet att ur ett prejudikat utläsa vad det verkligen innehåller och tillika beakta de särskilda omständigheter, som i ett till avgörande föreliggande fall förefinnas, varvid även i olika former tillkomna förändringar i lagstiftningen påkalla uppmärksamhet.
    Boken upptager även personförteckningar, delvis med korta data, och är illustrerad med några vällyckade fotografier.
    Ovanstående korta antydningar torde giva vid handen, att förevarande minnesskrift är innehållsrik såväl med avseende å de upplysningar den lämnar beträffande högsta förvaltningsdomstolen såsom organisation som ock med hänsyn till de talrika värdefulla undersökningarna på förvaltningsrättens och förvaltningens olika områden. Den vittnar även gott om medlemmarnas av denna höga rättsinstans intresse för sin uppgift och sinne för en systematisk tillrättaläggning av i domstolens arbete förekommande spörsmål. Särskilt länder skriften dess energiska upphovsman, president Castrén, till heder.
 

Kurt Kaira.