Norska alkoholistundersökningar. Sekreteraren KAARE PETERSEN har i två socialstatistiska undersökningar 1 lämnat en serie belysande data beträffande dels de personer som under år 1937 anhöllos för fylleri i Oslo, dels de alkoholister som under åren 1920—1934 för första gången internerades å tvångsarbetsanstalten Opstad.
    Den förra gruppen omfattar 7,003 personer, varav 4,095 med hemvist i Oslo. Under loppet av tre år hade av de sistnämnda 33.9 % arresterats endast en gång för fylleri, 31.9 % två till tre gånger, 19.6 % fyra till sex gånger, 8.8 % sju till nio gånger och återstoden ett större antal gånger. Med hänsyn till ålder ökade antalet anhållna män i jämförelse med totalbefolkningen i Oslo långsamt från 0.4 % i 16—20-årsåldern till 6.8 % i 41—45-årsåldern och sjönk därefter långsamt. I samtliga åldersklasser, utom bland personer under 30 år, voro procenttalen anhållna större bland de gifta än bland de ogifta männen. Av undersökningen framgår även att antalet anhållna var särskilt högt bland arbetslösa. De för fylleri anhållna kvinnorna (384) voro till största delen i åldersklassen 31—35 år och tillhörde enligt undersökningen ett lägre socialt skikt än männen.
    Den undersökta gruppen tvångsarbetare omfattar 1,116 personer. I jämförelse med totalbefolkningen voro procenttalen ogifta och frånskilda mycket höga bland dessa, särskilt bland recidivisterna, och ökade från lägre till högre åldersklasser. Med hänsyn till födelse- och hemort var procenttalet till stad inflyttade synnerligen högt i jämförelse med siffrorna för totalbefolkningen. Enahanda var förhållandet med hänsyn till tidigare undergången skyddshemsvård.

T. L.

 

    Danska polisens bruk av skjutvapen. I Danmark ha den 20 april 1943 vidtagits ändringar i reglementet den 26 november 1940 om polisens bruk av skjutvapen. Härigenom har polisens rätt att använda skjutvapen avsevärt vidgats. Reglementets syfte är dels att skydda allmänheten mot godtycklig eller för vittgående användning av ett kraftigt maktmedel och dels att skydda den enskilde polismannen mot ansvar för oberättigad användning av skjutvapen.
    Skjutvapen få endast användas i de uti reglementet särskilt angivna fallen, när andra medel under de givna förhållandena synas otillräckliga. Innan polismannen skjuter, bör om möjligt varning meddelas genom tillrop att skjutvapen kommer att begagnas och skrämskott avlossas. Vid skjutningen bör polismannen endast eftersträva att tillfälligt oskadliggöra vederbörande t. ex. genom skott mot arm eller ben. Varje gång polismannen använt eller hotat använda skjutvapen, skall han omedelbart avgiva skriftlig rapport därom till rigspolitichefen. Skjutvapen få användas, när det synes nödvändigt för att genomföra anhållande av eller förhindra flykt av sådana förbrytare, förrymda fångar eller kvarhållna personer, som polismannen med fog anser samhällsfarliga antingen till följd av särskilda omständigheter (t. ex. innehav av skjutvapen) eller emedan de kunna antagas ha begått eller ämna begå allvarliga brott (rån, sabotage eller dylikt). När en person som

 

¹ Drukkenskapsarrestanter i Oslo. En socialstatistisk undersøkelse. 1939 Tvangsarbeiderne på Opstad. En socialstatistisk analyse. 1942. Båda undersökningarna ha refererats av HARTVIG NISSEN i Recueil de documents en matière pénale et pénitentiaire, vol. X, livr. 3.

anträffas under misstänkta omständigheter flyr, få skjutvapen begagnas, sedan polismannen befallt honom att stanna och vid tillrop tillkännagivit, att skjutvapen kommer att användas, och därefter avlossat skrämskott. I dylika fall få dock skjutvapen endast användas, när det synes vara av väsentlig betydelse, att personen ifråga anhålles, och andra möjligheter att genomföra detta icke föreligga. I reglementet angives även andra fall, där skjutvapen få komma till användning.

S. C.