PER OLOF EKELÖF. Kompendium över den nya rättegångsbalken. Uppsala 1943. Juridiska föreningen. 202 s. Kr. 8.00.

 

    Litteraturen över nya rättegångsbalken är av lätt förklarliga skäl ännu mycket sparsam. Det är långt ifrån säkert att vi slippa att vänta ganska länge på en stor systematisk framställning av den svenska processrätten, sådan denna kommer att gestalta sig efter ikraftträdandet av nya rättegångsbalken och dess talrika och vidlyftiga följdförfattningar. Sannolikt kommer KALLENBERGS monumentala verk att länge ännu vara den källa ur vilken man främst har att ösa när det gäller att finna material och synpunkter till belysning av processrättens — enkannerligen civilprocessrättens — stora centrala frågor. Säkert kommer verket att behålla sin aktualitet vida längre än dess upphovsman ofta sade sig våga hoppas medan han ännu hade stora partier av det ofullbordade.
    Förutom redogörelsen i NJA II 1943 s. 1—746 finns, anmälaren veterligen, ännu ingen annan, den nya rättegångsbalkens hela område omspännande framställning offentliggjord än professor Ekelöfs ovan anmärkta, av Juridiska föreningen i Uppsala utgivna kompendium. Med sina 200 sidor gör detta givetvis icke anspråk på att innehålla någon mera fullständig redogörelse för innehållet i den nya balken. Förf. framhåller också i förordet att framställningen med hänsyn till den knappa tid som stått till hans förfogande ej utgör resultatet av någon självständig bearbetning från hans sida av stoffet utan att han måst i allt väsentligt bygga på motiven. Det synes emellertid ha lyckats honom att på det starkt begränsade utrymmet ge åtskilligt av lagstiftningens innehåll utan att redogörelsen därför blivit en tröttande uppräkning av detaljer. För den som vill söka snabbt tillägna sig det väsentliga av den nya lagstiftningen synes kompendiet därför vara ett högst lämpligt hjälpmedel.

B. L.

 

    Chartreuse-saken. I sin uppsats om asylrätt för flyktingars förmögenhet i SvJT 1944 s. 609 talar doc. FOLKE SCHMIDT på s. 610 om processerna i olika länder om Chartreuse-varumärkena och tillägger, att sådana processer förts i nästan hela världen men efter vad han kunnat finna icke i vårt land. Även hos oss har dock förts dylik process, som avgjordes genom Stockholms rådhusrätts dom d. 26 april 1912 i den riktningen, att den franske tvångsförvaltarens rätt till märkena underkändes. En närmare redogörelse för rättegången finns i det av AXEL HASSELROT utgivna Arkiv för patent-, mönster- och varumärkesskydd, 1920 rättsfallsavdelningen s. 63—67.
 

Å. v. Z.