Otto Hjalmar Granfelt 70 år. Akademiekanslern professor emeritus vid Helsingfors universitet Otto Hjalmar Granfelt fyller d. 15 nov. 1944 sjuttio år. Inom nordiska juristkretsar är han känd såsom en framstående forskare och författare särskilt inom processvetenskapen. Men även på andra samhällsområden än det rent vetenskapliga intager Granfelt en ställning, som väl berättigar honom till hederstiteln den finska juristvärldens grand old man.
    Efter avlagda juridiska examina blev Granfelt 1900 vice häradshövding. Han fortsatte sina juridiska studier, promoverades till juris doktor 1906 och förordnades samma år till docent i processrätt vid Helsingfors universitet. Tre år senare blev han professor i processrätt vid universitetet, den förste innehavaren av den särskilda lärostolen i detta ämne, vilket tidigare varit förenat med andra i en gemensam professur. Såsom justitieråd tjänstgjorde Granfelt 1918—20 i det självständiga Finlands Högsta domstol, var därefter under någon tid justitieminister men återgick sedan till sin professur, vilken han lämnade såsom emeritus med utgången av år 1941. Sedan 1938 hade han då utom processrätten även haft straffrätt såsom läroämne. Samtidigt med

928 ÅKE HASSLER.avgången från professorsämbetet blev han kansler för Åbo akademi, vilken befattning han alltjämt uppehåller.
    Såsom juridisk författare har Granfelt ägnat sin väsentliga verksamhet åt processrätten. Inom detta ämne faller hans förstlingsarbete, doktorsavhandlingen »Konkursförvaltaren i vanliga konkurser enligt gällande svensk och finsk rätt» (1906). Under sin docenttid föreläste Granfelt straffprocessrätt, en disciplin som dittills i Finland varit ganska litet uppmärksammad, och utgav av trycket sina föreläsningar (1908, 1910). Den tryckta framställningen omfattar dock endast en del av straffprocessen. Granfelt dokumenterade sig också såsom kännare av den finska och svenska civilprocessen genom arbetet »Den materiella processledningen vid underdomstol i vanliga tvistemål enligt gällande finsk och svensk rätt» (1908, senare upplagor 1911 och 1930). Om detta verk har en sakkunnig bedömare (B. Sjöström) yttrat, att det är ett av de förnämsta arbeten, som på civilprocessens område utkommit i Finland. Ett komplement till denna bok utgöra de i Juridiska föreningens i Finland Tidskrift publicerade uppsatserna om »Officialprincipen och dess tilllämpning» (1912, 1915). En kortfattad framställning av Finlands civilprocessrätt, närmast avsedd för undervisningsändamål, har utkommit i flera upplagor. Bland Granfelts senare arbeten må nämnas »Lärobok i straffprocessrätt» I (1925), »Skiljemannaförfarandet» (1931),» Straffverkställigheten» (1935), »Grunddragen av Finlands konkursrätt» (2 uppl. 1936) och »Straffrättslig häktning» (5 uppl. 1937). Dessutom har Granfelt under årens lopp författat ett stort antal tidskriftsuppsatser, företrädesvis i den förut nämnda finska tidskriften samt i Svensk Juristtidning, som räknar honom bland sina ordinarie medarbetare. I denna sin egenskap har han utfört en betydande gärning genom att hålla de svenska juristerna à jour med rättslivets utveckling i Finland.
    Den omfattande och mångsidiga författarverksamhet, varom nu relaterade kortfattade och ofullständiga uppgifter bära vittne, skulle väl varit mer än tillräcklig att vid sidan om den akademiska lärargärningen utfylla en uppslagsrik och energisk mans arbetstid. Men Granfelts krafter ha räckt till vida mer. Han har ägnat sig åt lagstiftningsverksamhet och bland annat utarbetat ett förslag till reform av Finlands rättegångsväsen i dess helhet. I Juridiska Föreningen i Finland har han varit ordförande under åren 1925—1941 och är sedan 1926 ordförande i den finska styrelsen för de nordiska juristmötena. I sistnämnda egenskap har han bland deltagarna i de nordiska juristmötena från alla Nordens länder förvärvat ett stadgat rykte som elegant och medryckande vältalare. Förteckningen på de olika uppdrag av både officiell och mera privat natur, som Granfelt betrotts med under de gångna åren, är imponerande både genom sin längd och genom vikten av de uppgifter den innefattar. Det ärofulla uppdraget att vara kansler för Åbo akademi kröner en sällsynt hedrande livsgärning i det nationella och nordiska kulturlivets tjänst.
    Så har också Granfelt fått mottaga många bevis på den uppskattning, hans verksamhet rönt bland kolleger i de nordiska länderna. Här må

OTTO HJALMAR GRANFELT 70 ÅR. 929blott nämnas hedersdoktorat i Uppsala och Köpenhamn samt kallelse till ledamotskap av Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund. Den ståtliga festskrift, som Juridiska Föreningen i Finland utgav till hans sextioårsdag 1934, utgör en välförtjänt hyllning av vetenskapsmän från fem olika länder, bland dem hans hemlands främsta jurister.
    På Granfelts högtidsdag vilja hans många vänner, kolleger och andra, önska honom hälsa och kraft till fortsatt verksamhet i de ideals tjänst, som han gjort till sina. Och till vännerna sluta sig förvisso också talrika lärjungar från alla Finlands nejder. Den som skriver dessa rader har mer än en gång fått höra uttryck av beundran för den sällsynt inspirerande undervisning de åtnjutit av Otto Hjalmar Granfelt. Något vackrare vedermäle kan en akademisk lärare icke få.
 

Åke Hassler.