Ett samhällsvetenskapligt forskningsråd. Den snabba utvecklingen på skilda delar av samhällslivets områden har under senare år i olika länder gjort frågan om möjlighet att intensifiera och effektivisera den samhällsvetenskapliga forskningen alltmera aktuell. Hos oss ha nyligen av ecklesiastikministern tillkallade sakkunniga under ordförandeskap av prof. Eli F. Heckscher framlagt ett betänkande (SOU 1944: 19) om inrättande av ett samhällsvetenskapligt forskningsråd. Rådets uppgifter skola vara, dels att verka för ett fördjupat samarbete mellan olika samhällsvetenskaper, dels att fördela såväl det statsanslag, som man tänker sig ställt till rådets förfogande, som de ev. övriga medel, vilka möjligen kunna ställas till disposition av organisationer med intresse för samhällsvetenskaplig forskning. Rådet består av en ordf., utsedd av K. M:t, sex ledamöter, utsedda av företrädare för de viktigare samhällsvetenskaperna och tre ledamöter, utsedda av K. M:t inom ett förslag, som upprättas av de viktigaste intresseorganisationerna, LO, Arbetsgivareföreningen, KF o. s. v. För val av de vetenskapliga ledamöterna sammanföras samhällsvetenskapernas företrädare till sex sektioner, i vilka även representanter för de på olika områden verksamma ämbetsverken beredes plats. Sektionernas områden utgöras av: 1) Nationalekonomi och företagsekonomi. 2) Statskunskap, statsrätt och förvaltningsrätt. 3) Statistik och befolkningslära. 4) Geografi, ekonomisk geografi, historia och ekonomisk historia. 5) Sociologi och psykologi. 6) Psykiatri, socialmedicin och kriminologi. Organisationen beräknas draga en årlig kostnad av 21,200 kr. och som minimum för det tilltänkta statsanslaget ha de sakkunniga föreslagit 200,000 kr.

H. M—I.

 

    Socialpolitisk och kommunal utbildning. Socialutbildningssakkunniga (ordf. landshövding A. Thomson) ha nyligen avgivit betänkande rörande den högre socialpolitiska och kommunala utbildningen (SOU 1944:29).
    I betänkandet behandlas huvudsakligen utbildningen till statliga och kommunala sociala tjänster (inom fattigvård, barnavård, hälsovård, nykterhetsvård, fångvård, arbetsförmedling, för social rådgivning m. m.) samt till kamerala och blandat sociala och kamerala tjänster i kommunerna men däremot icke utbildningen till allmänt administrativa tjänster i städer och andra större kommuner. Till dessa senare anses akademisk examen, kompletterad med förvaltningspraktik, vara den naturligaste vägen. Frågan härom skall upptagas till närmare behandling i ett senare betänkande av de sakkunniga, avseende den högre socialvetenskapliga utbildningen och därmed sammanhängande frågor om statsvetenskaplig examen, praktik inom förvaltningen m. m.
    Den utbildning, varom är fråga i betänkandet, skall alltjämt — ehuru väsentligt omlagd — erhållas vid socialinstitutet i Stockholm samt därjämte vid

NOTISER. 951ett nytt socialinstitut i Göteborg. Instituten skola inom ramen för sin kapacitet stå öppna för dem, som godkänts vid särskilt inträdesprov, samt utan sådant prov för ett begränsat antal studenter, juris kandidater m. m. För att, bl. a., utgöra en grundval för inträde vid instituten, föreslås, att vid vissa folkhögskolor anordnas en samhällsvetenskapligt orienterad tredje årskurs. Efter examen vid socialinstitutet skall även en icke-student på vissa villkor få avlägga vissa examina, bl. a. juris kandidatexamen, vid universitet eller högskola.
    Inom socialinstituten skall också bedrivas socialpolitisk och kommunal forskningsverksamhet. Instituten skola medverka vid fortsatt utbildning av tjänstemännen.
    Undervisningen vid socialinstituten skall vara helt kostnadsfri. För att möjliggöra detta föreslås betydande statsbidrag.

E. Sw.