ULF BARCK-HOLST. Brätte stad och dombok. Bidrag till Vänersborgs förhistoria. Ystad 1944. Fritzes hovbokhandel. 255 s. Kr. 18.50.

 

    Vem har hört talas om Brätte stad? Åtminstone ej anmälaren, förr än ovanstående bok satts honom i händerna. Nordisk familjebok, som man ju borde kunna, omtalar dock i korthet att Brätte var en liten stad, fordom belägen vid södra stranden av sjön Vassbotten, 4.5 km från nuvarande Vänersborg. Efter Lödöses plundring av danskarna 1612 flyttade en del borgare därifrån till Brätte, men 1642 eller 1643 flyttade borgarna vidare norrut till det Banérska säteriet Huvudnäs vid Vänern, där staden Vänersborg uppstod. Brätte försvann.
    Ur danska och svenska arkiv och bibliotek har författaren utökat det material till beskrivning av stadens korta historia (senare delen av 1500-talet till 1644), som enligt meddelande i förordet tidigare samlats av hans numera avlidna fader L. ANDERSSON. Boken behandlar sålunda på 130 tämligen rikt illustrerade sidor bl. a. stadens läge och namn, dess uppkomst som medeltida marknadsplats och dess invånare, näringsliv, kyrka och prästerskap samt förvaltning. Detta parti av boken vittnar om beläsenhet och vidsyn hos författaren. Det synes anmälaren vara en god gärning att på

LITTERATURNOTISER. 65detta sätt ur glömska rädda en gammal stad, som dock tycks ha spelat en viktig roll som handelsplats. Dess väsentliga näringsfång voro fraktfart på Vänern och Göta älv samt gränshandel med det norska Bohuslän.
    Efter nämnda parti följer så en avdelning innefattande textedition av Brätte stads dombok 1615—1622, 1624—1634, 1636—1639 och 1642 (s. 140—233), föregången av en inledning och efterföljd av bl. a. några som bilagor tryckta kungabrev från början av 1600-talet. Texten till domboken är hämtad ur de i Göta Hovrätts arkiv förvarade renovationsexemplaren. Författaren uppger i inledningen att det framgår av vissa anteckningar att för staden även förts tänkebok, men att densamma förkommit.
    I domboken förekomma såväl tvistemål — rörande fast egendom, arv, handelsköp och sjöfart m. m. — som framförallt brottmål av olika slag, mest dock som var att vänta mål om misshandel. Bl. a. kan uppmärksammas ett den 20/1 1615 handlagt mål om övervåld mot danskar (s. 141) samt ett om en barnamörderska (s. 196), som den 7/11 1631 antecknas hava brutit sig ut ur häktet. Vidare innehåller domboken ett stort antal uppbudsärenden. I processuellt hänseende må antecknas att lysande av konungsfrid tilllämpades även i stad (s. 145) och att exempel förekom på svårigheten för främlingar att begagna edgärdsmannainstitutet, då ingen ville gå i god för okänd man, vilket medförde fällande dom (s. 146). — Beträffande denna dombok gäller slutligen liksom i fråga om andra från denna tid, att den ställer i blixtbelysning befolkningens även »civila» liv och leverne.
    Man skulle kanske ha önskat att författaren-utgivaren försett textutgåvan med ordförklaringar (ej alla läsare förstå t. ex. »drögh» s. 142, »tylt» s. 164) och något slag av sakregister, varigenom editionens i och för sig stora värde ytterligare förhöjts.

Nils Edling.