Domsagonotariernas löner. 1943 års domarutredning har i skrivelse 18 juni 1945 till chefen för justitiedepartementet avgivit ett särskilt förslag angående avlöningsförhållandena för tingsnotarier, tingsnotarieaspiranter och hovrätternas fiskalsaspiranter.
    Domarutredningen konstaterar, att med hänsyn till arten av tingsnotariernas arbetsuppgifter jämte det med arbetet förenade ansvaret de dem tillkommande lönerna äro alltför knappt utmätta. Även i förhållande till den långa utbildningstiden och det därav föranledda sena inträdet i förvärvsarbetet måste avlöningen till tingsnotarier och tingsnotarieaspiranter betecknas såsom synnerligen låg. För en god rekrytering till domarbanan och andra banor, för vilka tingstjänstgöringen innebär en värdefull utbildning, är det av utomordentlig vikt, att för dessa banor särskilt lämpliga personer icke av ekonomiska skäl avstå från att utbilda sig. Jämväl ur denna synpunkt är enligt domarutredningen en väsentligt högre lönesättning å ifrågavarande befattningar påkallad.
    Domarutredningen tar upp tanken på en anslutning till det för statens tjänstemän i allmänhet gällande lönesystemet. Med hänsyn till bland annat

FRÅN YNGRE JURISTERS ARBETSFÄLT. 737anställningens karaktär och relativa kortvarighet och då i följd härav en dyrortsgradering av avlöningen icke lämpligen bör ske, anses det emellertid möta svårighet att låta avlöningen utgå i annan form än arvode. Arvodesbeloppen böra dock i görligaste mån sättas i relation till lönerna inom vissa löneklasser i civila icke-ordinariereglementet och vid framtida förändringar ifråga om lönebeloppen i löneklasserna jämkas så att de alltjämt i princip motsvara löneläget i dessa löneklasser.
    Domarutredningen anser, att avlöningen till tingsnotarieaspirant vid nuvarande prisnivå skäligen icke bör sättas lägre än 350 kr. i mån. eller 4,200 kr. för år. Nämnda belopp motsvarar med någon avrundning lön, beräknad efter medeldyrort (E-ort) enligt 5 löneklassen i civila icke-ordinariereglementet jämte därpå utgående rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt tillägg.
    Enligt domarutredningens mening är det av många skäl önskvärt, att avlöningen till tingsnotarie under senare delen av tjänstgöringen sättes relativt hög. En högre slutavlöning skulle uppenbarligen medverka till att frestelsen att sluta i förtid vid exempelvis erbjudande om anställning på annat håll minskades. Det förordas därför att avlöningen till tingsnotarierna differentieras på det sätt, att arvodet fastställes att utgå med ett högre belopp under det andra året av vederbörandes tjänstgöring såsom tingsnotarie än under första tjänstgöringsåret i denna egenskap. Den ifrågavarande löneskillnaden bör för att få verklig betydelse göras relativt stor. Domarutredningen föreslår, att vederbörande under det första notarieåret — således efter ett halvt års tjänstgöring som tingsnotarieaspirant — erhåller arvode med 425 kr. i mån. eller 5,100 kr. för år och under det därpå följande året med 500 kr. i mån., d. v. s. 6,000 kr. för år. Dessa belopp motsvara ungefär lön enligt 11 respektive 15 löneklassen jämte rörligt tillägg och kristilläg gå medeldyrort.
    Arvodet till fiskalsaspiranter föreslås till samma belopp som slutavlöningen för tingsnotarier, alltså 500 kr. i mån.
    Hittills utgående arvodesförhöjning med 25 kr. i mån. för tingsnotarie och tingsnotarieaspirant, tjänstgörande inom Västerbottens eller Norrbottens län eller i Härjedalens domsaga samt för fiskalsaspirant i hovrätten för ÖvreNorrland föreslås bibehållen.
    Tingsnotarie och fiskalsaspirant skola enligt förslaget bibehållas vid de till dem i övrigt enligt vissa bestämmelser i civila icke-ordinariereglementet nu utgående förmånerna. Enahanda förmåner föreslås tillkomma tingsnotarieaspirant. Befattningarna skola därvid anses motsvara tjänster i de ovan angivna löneklasserna.
    Domarutredningens ledamöter äro presidenten G. Bendz, ordf., statsrådet G. Danielson, riksgäldsfullmäktigen E. Eriksson, advokaten B. Gezelius, borgmästaren J. Laurin, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist, professorn K. Rodhe och häradshövdingen G. Siljeström.
    Herr Rodhe har i särskilt yttrande dels anfört vissa principiella synpunkter på lönesättningen, dels påyrkat att de föreslagna arvodena skulle direkt anknytas till det allmänna löneplanssystemet och sålunda utgå med belopp, som vid varje tidpunkt motsvara lönen för extra tjänsteman å E-ort enligt de angivna löneklasserna.

K. R.

 

47—457004. Svensk Juristtidning 1945.