Småstädernas jurisdiktion. Genom lag den 4 maj 1945 (nr 164) ha 2, 3 och 4 §§ i lagen d. 17 juni 1932 om stads och landsbygds förenande i judiciellt avseende erhållit ändrad lydelse från och med d. 1 juli 1945. Enligt 1 § kan K. M:t på framställning av staden eller eljest med dess samtycke förordna att staden i judiciellt avseende skall förenas med angränsande domsaga. Detta stadgande är oförändrat. Däremot ha förutsättningarna för att förordnande om landsrättsförläggning skall kunna givas utan stadenssamtycke väsentligt ändrats. Enligt 2 § i dess före d. 1 juli 1945 gällande lydelse kunde dylikt förordnande ges utan stadens samtycke om i rådhusrätten borgmästaren var ensam lagfaren ledamot eller jämte borgmästaren endast fanns en lagfaren ledamot; dessutom förutsattes att borgmästartjänsten var ledig. Enligt nya RB skall rådhusrätt vid huvudförhandling i allmänhet bestå av tre lagfarna domare. I överensstämmelse härmed har förutsatts, att de stadsdomstolar, i vilka icke sutte minst tre lagfarna ledamöter, i samband med processreformen skulle bringas att upphöra. Lagtexten har nu erhållit den avfattningen att landsrättsförläggning skall kunna äga rum även utan stadens samtycke om domstols- och magistratsgöromålen ej bereda sysselsättning åt, förutom borgmästaren, minst två lagfarna ledamöter i rådhusrätten. Första lagutskottet uppräknade i en bilaga till sitt utlåtande (nr 26) städerna med allenast två lagfarna ledamöter i rådhusrätten, tillhopa 31 stycken. K. M:t har förordnat d. 12 februari 1943 att rådhusrätten i Falköping skall upphöra fr. o. m. dag som framdeles blir bestämd samt d. 1 juni 1945 att Torshälla fr. o. m. d. 1 januari 1946 skall förenas med Livgedingets domsaga och Rekarne tingslag. Beträffande tre andra av ifrågavarande 31 städer, nämligen Strängnäs, Motala och Karlshamn, pågår utredning om landsrättsförläggning. Med stöd av den nya lagstiftningen har K. M:t d. 29 juni 1945 förordnat att utredning om landsrättsförläggning skall verkställas beträffande ytterligare 17 städer med en eller två lagfarna rådhusrättsledamöter, nämligen Vaxholm, Norrtälje, Sigtuna, Mariefred, Trosa, Söderköping, Vadstena, Vimmerby, Sölvesborg, Ängelholm, Skanör med Falsterbo, Laholm, Ulricehamn, Åmål, Askersund, Nora och Lindesberg.

B. L.

 

    Bonastyrelsen har i sept. 1944 till K. M:t avgivit redogörelse för verksamheten vid statens uppfostringsanstalt å Bona under budgetåret 1943/44. Däri konstateras att den sedan världskrigets utbrott oavbrutet pågående stegringen av antalet till anstalten hänvisade elever under redogörelseåret kulminerat och med ingången av år 1944 förbytts i nedgång. Under tiden jan.— juni 1944 inskrevos nämligen allenast 58 elever mot 77 resp. 94 motsvarande tid åren 1942 och 1943. Den sålunda inträdda minskningen torde, framhåller styrelsen, huvudsakligen bero på tillämpningen av den nya lagen

NOTISER. 739om villkorlig dom, som trädde i kraft 1 jan. 1944. Trots den under senare hälften av redogörelseåret inträdda nedgången i elevtillströmningen blev ändock medelbeläggningen under samma år den högsta sedan anstaltens tillkomst år 1905. Medeltalet elever utgjorde nämligen 242, medan motsvarande antal redogörelseåren 1938/39—1942/43 var resp. 176, 192, 181, 196 och 236. Vid ingången av budgetåret 1943/44 uppgick elevantalet till 249 och vid dess slut till 218, innebärande en minskning med 12 procent under året. (Till jämförelse kan nämnas att elevantalet under redogörelseåret 1942/43 ökades från 202 till 249 eller med 23 procent.) Då anstalten är beräknad kunna samtidigt hysa högst 215 elever, blev det, i likhet med vad under närmast föregående redogörelseår ägt rum, nödvändigt att jämväl under större delen av året 1943/44 vidtaga särskilda åtgärder för att kunna bemästra överbeläggningen. Elevkolonien vid Bockfall (för 15 elever) var sålunda hela året i verksamhet, detta så mycket hellre som kolonien utgör anstaltens främsta tillgång då det gäller att differentiera elevbehandlingen. Överlämnandet av särskilt skötsamma elever till fostran och utbildning utom anstalten fortgick jämväl, ehuru i något minskad omfattning.
    Under budgetåret 1943/44 nyintogos 158 ynglingar, samtliga på grund av domstols förordnande om tvångsuppfostran. Från skyddshem överfördes sålunda, i motsats till vad under tidigare år i större eller mindre utsträckning plägat ske, ingen elev. Genom dom å tvångsuppfostran förverkades i 74 fall anståndet med tidigare villkorligt ådömt straff. I övrigt hade av de nykomna eleverna 13 tidigare varit intagna å skyddshem och 62 varit föremål för annan lindrigare åtgärd av barnavårdsnämnd. De nyintagna eleverna hemmahörde till ett antal av 115 (73 %) från städer eller större samhällen, medan den egentliga landsbygden bidrog med 43 elever. Av de sistnämnda hade emellertid 19 haft anställning i stad eller större samhälle. Tillgreppsbrott, enbart eller i förening med annat brott, hade begåtts av 145 eller i runt tal 92 % av de nykomna eleverna. Denna procentsiffra har en följd av år varit tämligen konstant. Av de övriga hade 7 gjort sig skyldiga till bedrägeri, delvis medelst förfalskning, eller förskingring, 2 till straffbar otukt, 1 till grov misshandel, 1 till grovt egenmäktigt förfarande, 1 till skadegörelse och 1 till rymning från krigsmakten.
    Under redogörelseåret utskrevos 111 elever på prov och slutligt direkt från anstalten 13 elever. Dessutom utskrevos slutligt 126 elever, vilka tidigare utskrivits på prov. Av de sistnämnda hade 27 efter återfall i brott åtalats samt därefter i 3 fall straffriförklarats, i 1 fall erhållit villkorlig dom och i 23 fall dömts till straff, nämligen ungdomsfängelse i 13 fall och straffarbete i 10 fall. Under redogörelseåret har anstalten nödgats återtaga 48 elever, därav 5 till tvångsuppfostran återdömda, vilka varit utskrivna på prov eller överlämnade till fostran och utbildning utom anstalten (motsvarande antal utgjorde de tre närmast föregående redogörelseåren resp. 50, 41 och 36 elever). Under utskrivningen på prov gjorde sig 78 elever skyldiga till återfall i brott, vilka i 35 fall blevo beivrade men i 43 fall, i enlighet med styrelsens till styrkande, ledde till åtalseftergift. Under redogörelseåret förekomma 43 rymningar, vilket på medelbeläggningssiffran, 242 elever, motsvarar ett procent talav 17.5, det lägsta som förekommit under de tre senaste redogörelseåren.

740 NOTISER.Hela antalet på prov utskrivna elever uppgick den 30 juni 1944 till 209, varjämte 61 elever vid samma tidpunkt voro överlämnade till fostran och utbildning utom anstalten. Till slut må nämnas, att sedan Bonaanstalten med 1905 års ingång trädde i verksamhet, intill den 1 juli 1944 till densamma överlämnats inalles 3,423 elever.

C. G. B.