NU LEVANDE SVENSKA JURISDOKTORER VID SVENSKA HÖGSKOLOR.

 

AV

 

F. D. JUSTITIERÅDET S. SKARSTEDT.

 

PRÆFATIO.

 

I 1934 och 1941 års justitiematriklar har den för biografiska data intresserade juristen förgäves sökt efter den förteckning å (levande) »Juris doktorer vid svenska universitet», som förut, allt sedan 1902, varit intagen i nämnda förträffliga publikation och vilken åtminstone i 1902 och 1914 års matriklar härrörde från CARL G. BJÖRLINGS förfarna hand. För de senaste matriklarna har synbarligen ingen velat påtaga sig mödan av de undersökningar, som måste föregå en dylik förteckning, därest den skall vara lika fullständig som i detaljerna riktig. Det har emellertid beretts mig tillfälle att i SvJT göra en sammanställning av ifrågavarande art. Såtillvida har jag gått ett steg längre än mina föregångare, att jag i fråga om de män, som blivit juris doktorer »efter avlagda prov», fogat upplysning om deras gradualavhandlingar.
    Innan jag går till själva enumerationen skall jag dock lämna en kortfattad överblick över gångna tider; på så sätt kommer även namnet på en eller annan avliden storman på juridikens fält att av en eller annan orsak nämnas. Mycket härav som är känt för ett äldre släktled skall måhända hava nyhetens behag för ett yngre. (Jag hänvisar härutinnan även till dels KARL GUSTAF WESTMANS förteckning över jurisdoktorer vid Uppsala universitet i Juridiska Fakultetens minnesskrift 1929. I. (Uppsala 1929) och dels BIRGER WEDRERGS anmälan av nämnda minnesskrift i SvJT 1930 s. 348 o. f.).
    Sedan Skåne och Blekinge kommit till Sverige, fick biskop Peder Vinstrup i Lund Carl X Gustafs uppdrag att för Konungen framlägga en plan för bildandet av ett lärosäte, som skulle bliva medelpunkten för det andliga livet i de nya provinserna.
    Enligt uppgift i inledningen till det betänkande, som Peder Vinstrup i anledning härav framlade för Konungen, skulle denne varit i ovisshet om huruvida den tillämnade nya läroanstalten borde vara allenast ett collegium illustre eller en akademi; och Peder Vinstrup uppgjorde därför två alternativ. Konungen stannade slutligen för en akademi.
    Till det gustavianska universitetet i Uppsala ävensom universiteten i Åbo, Dorpat och Greifswald kom alltså nu (1668) även Lunds universitet, Alma mater carolina.

880 S. SKARSTEDT.    Vad som ansågs huvudsakligen skilja en akademi från ett collegium var den rättighet att utdela doktorsvärdighet, som tillkomme akademien genom resp. fakulteter men icke kollegiet.
    Av denna rättighet ha också de juridiska fakulteterna i Uppsala och i Lund liksom på senare tid Rätts- och statsvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola flitigt begagnat sig.1 (Om de numera utländska universiteten kan jag inte yttra mig.)
    Rättigheten har dock alltsedan den börjat utövas varit betingad därav att venia promovendi meddelats vederbörande av högskolornas högstestyresman, universitetskanslern. Om ock detta villkor i realiteten haft betydelse mest beträffande doctores honoris causa — varom mera nedan — så heter det dock i alla jurisdoktorsdiplom, att promotor fullgjort sitt uppdrag visserligen ex decreto — eller iussuconsultissimi ordinis jurisconsultorum men också veniam concedente cancellario (eller liknande vändningar). När någon universitetskansler själv blivitjuris doktor har det varit antingen prokanslern eller ock Kungl. Maj:t som meddelat venia.
    Det har under alla förhållanden ansetts såsom en heder att få räknas bland juris doktorerna. Men ett särskilt plus för dem som »utan avlagda prov» blivit doktorer har varit den »honoris causa», som givit dessa män de yttre symbolerna för doktorsvärdigheten, diplomet, hatten och ringen. Dessa hedersdoktorer ha hämtats mest från fakulteternas professorer men dessutom från eljest i det offentliga livet bemärkta män, såsom presidenter, justitieråd m. fl. Att beträffande denna grupp icke alltid kunnat uppställas något krav på förutgången juridisk verksamhet säger sig självt. Jag nämner här — utom de flesta av kanslererna — endast dessa namn: CARL YNGVE SAHLIN, OSCAR ALIN och AXEL HÄGERSTRÖM men hänför icke hit GOTTFRID BILLING, som ju var domare i domkapitlen i Västerås och Lund, ej heller EINAR SJÖVALLvida berömd såsom specialist i rättsmedicin.
    Att hedersdoktorat legat mången i hågen som icke vunnit det är nogsamt bekant. Det är också helt naturligt, att villkoren för vinnande av sådant alltid varit ytterst skärpta. Något undantag härifrån bildar ingalunda den man som utan att ens ha avlagt någon juridisk examen blev inte bara juris hedersdoktor utan även juris professor — KARL. GUSTAF WESTMAN. Om honom lärer det fastmera kunna siigas, att han i eminent grad fyllt villkoren.
    Utan all motsvarighet kanske i alla tider torde det vara, att ej mindre än fyra lärda män med samma namn — fader samt son efter son — kreerats till juris doktorer, nämligen professorerna OLOF INGELSSON RABENIUS, LARS GEORG RABENIUS och OLOF MATHIAS THEODOR RABENIUS ävensom NILS GEORG VILHELM RABENIUS, vilken sistnämnde— doktor »efter avlagda prov» — dog såsom juris docent vid Uppsala universitet.

 

1 Till en början blevo (lock professorer, innan de promoverades, av Kungl. Maj:t utnämnda till juris doktorer. Detta var, exempelvis, fallet i Uppsala med DANIEL SOLANDER och ANDERS BERCH samt i Lund med SVEN BRING och DAVID NEHRMAN.

NU LEVANDE SVENSKA JURIS DOKTORER VID SVENSKA HÖGSKOLOR. 881    Mellan de juridiska fakulteterna i Uppsala och Lund har städse rått en viss växelverkan i förevarande hänseende. När Lunds universitet 1868 firade sin andra sekularfest blevo vid dess juridiska fakultet promoverade uppsalaprofessorerna OLOF MATHIAS THEODOR RABENIUS, HERMAN LUDVIG RYDIN och ERNST VIKTOR NORDLING. Vid jubelfesten i Uppsala 1877 kvittade man med Lundaprofessorn PEHR ASSARSSON och vid jubelfesten där 1893 med ALFRED OSSIAN WINROTH.
    Jag övergår nu till att nämna något om dem som blivit juris doktorer »efter avlagda prov», d. v. s. absolverat juris licentiatexamen. Redan 1752 utdelades vid Uppsala universitet doktorsvärdighet på sådan grund. Och sedan ha juris licentiater vunnit doktorsgraden vid de flesta promotioner i Uppsala. Hur annorlunda i Lund! Där blev icke på grund av sådan examen någon juris doktor kreerad förr än den 22 juni 1820, då CARL JOHAN SCHLYTER och HANS SAMUEL COLLIN fingo graden, den förre efter att ha disputerat över ämnet »Tentamina ad illustrandam historiam juris Scandinavici», en avhandling som innehöll en kommentar till två av de dunklaste ställena i Upplandslagen1, och den senare efter att hava disputerat på ett lärdomsprov med titel »Afhandling om statsinkomsterna». När man därtill finner att SCHLYTER redan 1816 — då inför filosofiska fakulteten men med tanke på juridisk docentur — försvarat en avhandling »De principiis legislationis pænalis», blir man förvånad över att redan för 130 år sen två unga män sysslade med ämnen som i våra dagar blivit, vart i sitt slag, så brännande problem.
    Sedan dröjde det ända till 1893 innan någon juris licentiatexamen avlades i Lund. Så gäckades den förhoppning, Carl Johan Schlyter i sin »Inbjudningsskrift till Juris Doctorspromotion i Lund 1868» uttalade med orden: »Sedan 1820 hafva någre unge män här undergått juris candidatexamen; och fastän ingen av desse ännu hunnit afläggade för Doctorsgradens vinnande föreskrifna öfriga lärdomsprof, så har Faculteten dock det hoppet, att det, som i dessa afseenden för dem ännu fattas, skall icke mycket långt härefter kunna fullbordas, och att hädanefter flere unge vetenskapsmän skola finna sig uppmuntrade att framgå på samma bana.»
    På senare tider har det dock även i Lund varit bättre ställt, och detta ehuru doktorsskapet för dem, som ej velat ägna sig åt den vetenskapliga banan, ej precis utgjort någon särskild befordringsmerit. Väl innehåller ett Kungl. Brev av den 3 februari 1813 något i den riktningen; men detta brev synes hava råkat i glömska.2
    Ända till fram i detta sekel har använts benämningen juris utriusquedoktor (licentiat, kandidat). Ursprungligen promoverades doktorn särskilt i Ius Romanum och i Ius Canonicum, därav ordet »utriusque». Av visst skäl behölls benämningen även efter det studiet av kanonisk rätt upphörde i de protestantiska länderna. Sedan numera, enligt Kungl.

 

1 Se ALMQUIST, Carl Johan Schlyter. Till 150-årsminnet av hans födelse, SvJT1945.

2 Se HASSLER, Rättsvetenskapen i nöd, SvJT 193S s. 15 o. f.56—457004. Svensk Juristtidning 1945.

882 S. SKARSTEDT.Stadgan d. 29 april 1904, examina kunna avläggas utan medtagande av romersk rätt, har »utriusque» uteslutits.
    Att av nu levande juris doktorer åtskilliga avlagt sin licentiatexamen vid relativt högre ålder än kamraterna i den filosofiska fakulteten sammanhänger därmed att det i äldre tid (före 1904 års examensstadga) för rätt att avlägga juris licentiatexamen fordrades att hava på eget ansvar utövat domareämbete samt att detta krav, numera närmare specificerat i fråga om utövningens art och omfattning, alltjämt vidhålles försåvitt i licentiatexamen ingår något av ämnena civilrätt, speciell privaträtt, straffrätt eller processrätt. Att uppfylla detta krav har enligt lag icke varit vederbörande möjligt förr än efter en uppnådd ålder av 25 år. En naturlig följd härav är, att så ytterst få kommit att bliva jurisjubeldoktorer. Av Uppsalafakulteten ha tills dato endast två svenskar promoverats till jubeldoktorer, nämligen ERNST TRYGGER 1935 och HJALMAR HAMMARSKJÖLD, som 1943 blev juris jubelhedersdoktor. I Lund blev CARL JOHAN SCHLYTER jubeldoktor 1870, och sedan dess har ingen där blivit detta förr än GABRIEL THULIN fick värdigheten 1943 samt ERNST KALLENBERG och författaren av dessa rader fingo den i maj 1945.
    Att promotorerna själva skola vara juris doktorer har alltid ansetts som ett axiom. Detta villkor vållade vid Lunds universitets första sekularfest 1768 ett visst bryderi. Inom den juridiska fakulteten fanns då ingen som var juris doktor men väl en som enligt kanslerns åsikt ofelbart borde bli det, professorn LARS JOHAN COLLING. Man tillgrep då den utvägen att såsom promotor anlita SVEN BRING, som varit adjunkt i denna fakultet men nu var historiarum professor. Axiomet har emellertid en gång blivit till ett verkligt problem. Enligt vad Westman upplyser i förenämnda Minnesskrift hade kanslern greve Axel von Fersen i brev av den 27 maj 1810 meddelat Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet följande som är bevarat i original i fakultetens arkiv: »För öfrigt får jag tillkännagifva, att Kongl. Maj:t täckts i Nåder tillåta Herrar Professorerne uti Juridiska Faculteten, DRISSEL ochRABENIUS, att utan solennitêt uti Facultetens rum promovera hvarandra till juris doctorer.» Det hade varit önskligt, om man i arkivet även hade påträffat upplysning om hur villkoret »ipse juris (utriusque) doctor» uppfyllts.
    Många ha utnämnts till docenter i juridik innan de blivit juris doktorer; i de flesta fall har detta inträffat därför att deras docentavhandlingar ventilerats före tingsmyndighetsålderns inträde. I dylika fall havai regel dessa avhandlingar fått gälla även som gradualavhandlingar (utan ny ventilation).
    Att pluraliteten av juris doktorerna fortsatt på den lärda banan eller ock kommit högt i ämbetsmannavärlden säger sig självt. Åtskilliga ha dock hamnat på andra områden. En del har blivit advokater. Bland dessa märkes en länge sedan avliden man (CARL OSKAR HEDENSKOG)som, enligt vad han själv yppade för mig, beslöt sig för att förvärva doktorsvärdigheten därför att han utan egen förskyllan blivit besviken

NU LEVANDE SVENSKA JURIS DOKTORER VID SVENSKA HÖGSKOLOR. 883på den eftersträvade vice häradshövdingetiteln.1 Såsom lantbrukare ha några slutat; av dessa kan en (CARL DANIEL KALLSTENIUS) sägas hava direkt meriterat sig för kallet genom att (1818) inför Uppsalafakulteten ventilera en avhandling »Om laga värn, täppning och hägnad».
    Till sist: I raden av juris doktorer spåras ett enda kvinnligt namn. Den 31 maj 1897 promoverades i Uppsala ELSA ESCHELSSON (†) av sin svåger JOHAN WILHELM HAGSTRÖMER till juris utriusque doktor.2 När och var skall hennes mantel upptagas?

 

    I följande enumeration upptager jag, under särskilda avdelningar, de vid universiteten och Stockholms högskola promoverade, nu levande svenska juris doktorerna, nämligen:

 

A) Vid Uppsala universitet:
    HAMMARSKJÖLD, HJALMAR, f. 1862.— F. d. Landshövding. — Hedersdoktor 6/9 1893. — Jubeldoktor 31/5 1943.
    ALEXANDERSON, NILS, f. 1875. —F. d. justitieråd. — J. U. D. 31/5 1904. — Grad.avh.: Bidrag till läran om penninganvisning enligt svensk rätt. I. Uppsala 1904.
    EKEBERG, BIRGER, f. 1880. — Presi¬dent i Svea Hovrätt. — J. U. D. 21/5 1907. — Grad.avh.: Studier i patenträtt. I. Uppsala 1904.
    ENGSTRÖMER, THORE, f. 1878. —Professor emeritus (processrätt) vid Uppsala universitet). — J. U. D. 30/5 1908. — Grad.avh.: Om försäkringsgivares förpliktelse på grund av försäkringsavtalet. Uppsala 1908.
    BROCK, FRITZ HANSSON, f. 1877. —Professor emeritus (nationalekonomi) vid Uppsala universitet. — .J. D. 28/51909. — Grad. avh.: Om den ekonomiska fördelningen och kriserna. Lund 1909.
    WIKANDER, HUGO, f. 1879. — Hovrättsråd. — J. U. D. 28/5 1909. —Grad.avh.: Om rätt till undantag av fast egendom med särskild hänsyn till frågan om dess natur av s. k. reallast. Uppsala 1909.
    EBERSTEIN, GÖSTA, f. 1880. — Professor i speciell privaträtt jämte finansrätt vid Stockholms högskola. — J.
U. D. 31/5 1910. — Grad.avh.: Bidrag till läran om namn och firma enligt svensk rätt. Uppsala 1909.
    WETTER, FOLKE P:SON, f. 1883. —Professor i straffrätt och juridisk encyklopedi vid Uppsala universitet. —J. U. D. 31/5 1910. — Gchd. avh.: Om trolöshet mot huvudman. Uppsala 1907.
    LAMM, KURT, f. 1883. — Hovrättsråd. — J. D. 31/5 1918. — Grad.avh.:Bidrag till läran om enkla bolag och handelsbolag. Uppsala 1911.
    MONTELIUS, ALVAR, f. 1880. —Häradshövding. - J. D. 31/5 1918. —Grad.avh.: Om försökslärans objekt. Uppsala 1918.
    BERGLUND, HADAR, f. 1891. — Professor i rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Göteborg. — J. D. 31/51920. — Grad.avh.: Om skiljeavtal och skiljedom. Bidrag till läran om skiljeavtalets och den därpå grundade skiljedomens processuella verkningar. Uppsala 1920.
    MATZ, SIEGFRIED, f. 1890. — Kommerseråd. — J. D. 31/5 1920. — Grad.avh.: Om underdomarens materiella processledning i svensk ordinär civilprocess. Uppsala 1919.
    STERZEL, FRITZ, f. 1890. — Justitieråd. — J. D. 31/5 1920. — Grad.avh.

 

1 Se SKABSTEDT, SVJT 1931 s. 596 och 1942 s. 657.

2 Dispens från kravet på utövning av domareämbete hade av Kungl. Maj: t meddelats.

884 S. SKARSTEDT.Bidrag till läran om bedrägeribrottet. Uppsala 1919.
    SCIIALLING, ERIK, f. 1889. — Kammarråd. — J. D. 31/5 1921. — Grad.avh.: Den kyrkliga jordens rättsliga ställning i Sverige. En rättshistorisk undersökning. Uppsala och Stockholm 1920.
    ALMQUIST, JAN ERIC, f. 1894. —Professor i rättshistoria och romersk rätt vid Stockholms högskola. — J. D.31/5 1924. — Grad.avh.: Det processuella förfarandet vid ägotvist. Studier över jordabalkens 14 och 15 kapitel. Stockholm 1923.
    KOCK, EBBE, f. 1887. — Hovrättssekreterare. — J. D. 31/5 1926. — Grad.avh.: Om hemföljd (förtida arv) i svensk rätt t. o. m. 1734 års lag. Lund 1926.
    FORSSNER, TOM, f. 1874. — Advokat. — Hedersdoktor 16/9 1927.
    OLIVECRONA, AXEL, f. 1860. — F. d. Häradshövding. — Hedersdoktor 16/9 1927.
    PETTERSSON, JAKOB, f. 1866. —Borgmästare. — Hedersdoktor 16/9 1927.
    WEDBERG, BIRGER, f. 1870. — F. d. justitieråd. — Hedersdoktor 16/9 1927.1
    BINANDER, VICTOR, f. 1872. —Advokat. — J. D. 16/9 1927. — Grad.avh.:Kanonisk och nutida offentlig rätt. Klerus och offentlig tjänst. Uppsala 1927.
    SUNDBERG, HALVAR, f. 1894. — Professor i förvaltningsrätt och statsrätt med folkrätt vid Uppsala universitet. —J. D. 10/9 1927. — Grad.avh.: Den svenska stapelstadsrätten. En undersökning av institutets utveckling och nuvarande innehåll. Stockholm 1927.
    OLIVECRONA, KARL, f. 1897. — Professor i processrätt vid Lunds universitet. — J. D. 31/5 1928. — Grad avh.:Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt. Uppsala 1928.
    MYRBERG, ISRAEL, f. 1875. — Kansliråd i K. M:s kansli. - J. D. 30/5 1931. —Grad.avh.: Om statstjänstemäns oavsättlighet. En rättsdogmatisk undersökning. Uppsala 1930.
    LINDHAGEN, ARTHUR, f. 1884. —F. d. justitieråd. Arbetsdomstolens ordförande. — Hedersdoktor 5/11 1932.
    NOTHIN, TORSTEN, f. 1884. — Överståthållare. — Hedersdoktor 5/11 1932.
    MALMSTRÖM, ÅKE, f. 1905. — Professor i civilrätt vid Lunds universitet. — J. D. 5/11 1932. — Grad.avh.:Till frågan om villkor vid fastighetsköp. I. Uppsala. 1932.
    BRUCK, STURE, f. 1898. — Stadsjurist i Stockholm. — J. D. 31/5 1933. — Grad.avh.: Studier över Strafflagen kap. 23. Stockholm 1933.
    MUNKTELL. HENRIK, f. 1903. — Professor i rättshistoria vid Uppsala universitet. — J. D. 31/5 1934. — Grad.avh.:Bergsmans- och bruksförlag intill 1748 års förlagsförordning. Uppsala 1934.
    EKELÖF, PER OLOF, f. 1906. — Professor i processrätt vid Uppsala universitet. — J. D. 11/12 1937. — Grad. avh.: Om interventionsgrunden. Uppsala 1937.
    HEDLUND, GUNNAR, f. 1900. —Lantbrukare, ombudsman. — J. D. 31/5 1938. — Grad.avh.: Till frågan om rättshandlingsservituten och tvångsservituten. Tillika ett bidrag till gränsdragningen mellan servituten och äganderätten. Uppsala 1938.
    SCHMIDT, FOLKE, f. 1909. — Professori civilrätt med internationell privaträtt vid Lunds universitet. — J. D. 31/5 1939.— Grad.avh.: Om ägareförbehåll och avbetalningsköp. Uppsala. 1938.
    EDLING, NILS, f. 1880. — Häradshövding. — Hedersdoktor 30/5 1942.
    GÄRDE, NATANAEL, f. 1880. — F. d. justitieråd. — Hedersdoktor 30/5 1942.
    EEK, HILDING, f. 1910. — Politisk redaktör. — J. D. 30/5 1942. — Grad. avh.: Om tryckfriheten. Uppsala 1942.
    BODHE, KNUT, f. 1909. — Professori rättsvetenskap vid Handelshögskolan i Stockholm. — J. D. 30/5 1942. — Grad.avh.: Om fastighetsindelningen och dess betydelse. Uppsala 1941.

 

1 Död 2 okt. 1945

NU LEVANDE SVENSKA JURIS DOKTORER VID SVENSKA HÖGSKOLOR. 885    BAGGE, ALGOT, f. 1875. — F. d.justitieråd. — Hedersdoktor 31/5 1945. MÖLLER, GUSTAV, f. 1884. — Statsråd. — Hedersdoktor 31/5 1945.
    WESSÉN, ELIAS, f. 1889. — Professori nordiska språk vid Stockholms högskola. — Hedersdoktor 31/5 1945.

 

B) Vid Lunds universitet:

 

    THULIN, GABRIEL, f. 1865. — F. d. regeringsråd. — J. U. D. 26/5 1893. — Jubeldoktor 31/5 1943. — Grad.avh.: Om mantalet. I. Stockholm 1890.
    KALLENBERG, ERNST, f. 1866. —Professor emeritus (processrätt) vid Lunds universitet. — J. U. D. 31/5 1895.
    — Jubeldoktor 31/5 1945. — Grad. avh.:Om återfall i brott. Lund 1894.
    SKARSTEDT, SIGFRID, f. 1867. — F. d. justitieråd. — J. U. D. 31/5 1895. —Jubeldoktor 31/5 1945. —Grad.avh.: Om straffprocessuella tvångsmedel. I. Lund 1895.
    HELLNER, JOHANNES, f. 1866. —F. d. justitieråd. — J. U. D. 30/5 1896. —Grad. avh.: Hustrus förmåga av rättshandlingar enligt svensk förmögenhetsrätt. Lund 1895.
    WiJK, BERTIL, f. 1868. — Affärsman i Göteborg. — J. U. D. 30/5 1896. —Grad.avh.: Om mened enligt gällande svensk rätt. Lund 1896.
    SJUNNESSON, CARL, f. 1871. — Privatjurist. — J. U. D. 31/5 1900. — Grad. avh.: Det fortsatta brottet. Lund 1900.
    ERNBERG, ALBERT, f. 1872. — Professor emeritus (speciell privaträtt) vid Lunds universitet. — J. U. D. 29/5 1903.— Grad.avh.: Om expropriation som rättsligt begrepp. Lund 1903.
    LUNDSTEDT, VILHELM, f. 1882. —Professor i civilrätt med romersk rätt vid Uppsala universitet. — J. U. D.28/5 1909. — Grad.avh.: Avtal angående prestation till tredje man. 1. Lund 1908.
    MALMGREN, ROBERT, f. 1875. — Professor emeritus (stats-, förvaltnings-, kyrko- och folkrätt) vid Lunds universitet. — J. U. D. 28/5 1909. — Grad.avh.: Om särskilda utskott. Till belysning av riksdagens utskottsväsende. Lund 1908.
    MELANDER, CARL GUSTAF, f. 1877. —Privat vetenskapsidkare. — J. D. 31/5 1912. — Grad.avh.: Svenska riksdagensjustitieombudsman. En statsrättslig undersökning. Lund 1908.
    UNDÉN, ÖSTEN, f. 1886. — Universitetskansler. — J. D. 31/5 1912. — Grad. avh.: Kollektivavtalet enligt svensk rätt. Lund 1912.
    Roos, AXEL, f. 1886. — Advokat. —J. D. 31/5 1915. — Grad. avh.: Om prestations omöjlighet i synneihet med avseende å gäldenärens skadeståndsplikt vid den totala omöjlighet, som uppkommit efter avtalets ingående. Lund 1915.
    KUYLENSTIERNA, CARL, f. 1889. —Regeringsråd. — J. D. 31/5 1917. —Grad.avh.: Om rekognitionsskogar och under bruk skatteköpta hemman med särskild hänsyn till å desamma förbehållna enskilda rättigheter. Lund 1916.
    CARLQUIST, ERIC, f. 1884. — Privatvetenskapsidkare. — J. D. 31/5 1919. —Grad.avh.: Studier i den äldre svenskabevisrättens utveckling med särskild hänsyn till institutet erkännande. Lund 1918.
    HASSLER, ÅKE, f. 1893. Professor i processrätt vid Stockholms högskola. — J. D. 31/5 1920. — Grad.avh.: Om ställföreträdarskap i rättegång. Lund 1920.
    LINDAHL, ERIK, f. 1891. — Professor i nationalekonomi med finansrätt vid Uppsala universitet. — J. D. 31/5 1920.— Grad.avh.: Die Gerechtigkeit der Besteuerung. Eine Analyse der Steuerprinz pien auf Grundlage der Grenznutzen theorie. Lund 1919.
    ROHTLIEB, CURT, f. 1880. — Kansli¬råd i K. M:s kansli. — J. D. 31/5 1921. — Grad.avh.: Gränsproduktiviteten hos jordbrukets produktionsfaktorer. Lund 1921.

886 S. SKARSTEDT.    BERGENDAL, RAGNAH, f. 1890. —Professor i straffrätt och juridisk encyklopedi vid Lunds universitet. —J. D.31/5 1922. — Grad.avh.: Aktiebolagets författning och dess yttre rättsförhållanden enligt svensk rätt. Lund 1922.
    HILLGÅRD, KARL, f. 1893. — Advokat. — J. D. 31/5 1923. — Grad.avh.:Bidrag till läran om säljarens stoppningsrätt. Lund 1923.
    ÅKERMAN, GUSTAF, f. 1888. — Professor i nationalekonomi och sociologi vid Göteborgs högskola. — J. D. 31/51923. — Grad.avh.: Realkapital und Kapitalzins I. Stockholm 1923.
    RAMEL, ERIC, f. 1892. —Advokat. —J. D. 30/5 1925. — Grad.avh.: Le moratorium de la lettre de change et sontraitement en droit international privé. Lund 1925.
    WELINDER, CARSTEN, f. 1908. —Docent i finansvetenskap vid Lunds universitet. — J. D. 31/5 1935. —Grad.avh.: Kommunala avgifter i de svenska städernas hushållning, särskilt med hänsyn till den kommunala affärsverksamheten. Lund 1935.
    FORNMARK, ERIK THEODOR, f. 1893.— Praktiserande skattejurist. — J. D. 31/5 1939. — Grad. avh.: Skatteutjämningens problem. Lund 1939.
    SJÖVALL, EINAR, f. 1879. — Professor emeritus (patologisk anatomi och rättsmedicin) vid Lunds universitet. —Hedersdoktor 31/5 1944.
    LARSSON, SVEN, f. 1910. — Sparbanksombudsman. -— J. D. 31/5 1944. —Grad.avh.: Om personligt betalningsansvar för inteckning. Lund 1944.

 

C) Vid Stockholms högskola:

 

    HOLMBÄCK, ÅKE, f. 1889.— Professor i civilrätt vid Uppsala universitet. — J. D. 31/5 1915. — Grad.avh.: Kvarnkommissionerna enligt Kungl. Breven d. 13 april 1907. En studie i svenskvattenrätt. Stockholm 1914.
    BENCKERT, KARL, f. 1883. — Professor i civilrätt vid Stockholms högskola. — J. D. 28/5 1920. — Grad.avh.:Bidrag till inteckningsinstitutets historia. Stockholm 1920.
    SCHLYTER, KARL, f. 1879. — Hovrättspresident. — Hedersdoktor 21/5 1927.
    MYRDAL, GUNNAR, f. 1898. — Professor i nationalekonomi med finansvetenskap vid Stockholm högskola. — J. D. 21/5 1927. — Grad.avh.: Prisbildningsproblemet och föränderligheten. Stockholm 1927.
    PRAWITZ, GUNNAR, f. 1898. — Byråchef i Lantmäteristyrelsen. — J. D.21/5 1927. — Grad.avh.: Det finansrättsliga inkomstbegreppet. Stockholm 1927.
    STRAHL, IVAR, f. 1899. — Revisionssekreterare. — J. D. 21/5 1927. — Grad.
avh.: Fyra expropriationsrättsliga uppsatser. Uppsala och Stockholm 1926.
    BROMS, ERIK, f. 1886. — Assuransdirektör. — J. D. 28/5 1 93 0. — Grad. avh.: Studier rörande det svenska landstinget. Stockholm 1930.
    HULT, PHILLIPS, f. 1895. — Professor i civilrätt med internationell privaträtt vid Uppsala universitet. — J. D.28/5 1930. — Grad.avh.: Bidrag till läran om försäkring av tredje mans intresse. I. Försäkring för annans räkning, II. Det objektiva kapitalintresset som försäkringsföremål. Stockholm 1927.
    KARLGREN, HJALMAR, f. 1897. —Professor i civilrätt vid Lunds universitet. — J. D. 28/5 1930. — Grad.avh.:Studier över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan rättspersonlighet. Göteborg 1929.
    NIAL, HÅKAN, f. 1899. — Professor i civilrätt vid Stockholms högskola. — J. D. 28/5 1 930. — Grad. avh.: Om aktiebrev och andra aktierättsliga dokument. Stockholm 1929.
    SJÖGREN, IVAR, f. 1897. Professor i romersk rätt och rättshistoria vid

NU LEVANDE SVENSKA JURIS DOKTORER VID SVENSKA HÖGSKOLOR. 887Lunds universitet. — J. D. 28/5 1930. — Grad.avh.: Rättshistoriska studier angående ogulden köpeskilling vid föryttring av fast egendom. Stockholm 1930.
    WILDTE, SIGURD, f. 1900. — Hovrättsråd. — J. D. 29/5 1931. — Grad.avh.: Om kostnader i civil rättegång och deras gäldande. Göteborg 1931.
    AGGE, IVAR, f. 1903. — Professor i straffrätt och juridisk encyklopedi vid Stockholm högskola. — J. D. 31/5 1933.— Grad.avh.: Bidrag till läran om civildomens rättskraft. Lund och Stockholm 1932.
    DILLEN, NILS, f. 1900. — Tingsdomare. — J. D. 31/5 1933. — Grad.avh.:Bidrag till läran om skiljeavtalet. Stockholm 1933.
    HERLITZ, NILS, f. 1888. — Professori statsrätt, förvaltningsrätt och folk
rätt vid Stockholms högskola. — Hedersdoktor 29/5 1936.
    STENBECK, EINAR, f. 1881. — Justitieråd. — Hedersdoktor 29/5 1936.
    LEJMAN, FRITHIOF, f. 1907. — Docenti civilrätt vid Stockholms högskola. — J.D. 30/5 1939. — Grad.avh.: Bidrag till läran om återvinning i konkurs. Uppsala. 1939.
    CAVALLI, HANS, f. 1892. — Privat vetenskapsidkare. — J. D. 29/5 1942.— Grad.avh.: Om statslån och statsskulder. Malmö 1942.
    LJUNGMAN, SEVE, f. 1909. — Docent i civilrätt vid Stockholms högskola. — J. D. 29/5 1943. — Grad.avh.: Om skada och olägenhet från grannfastighet. Ett bidrag till läran om immissionernas rättsliga behandling. Uppsala 1943.

 

(Avslutat den 15 juli 1945.)